Tiden rinner ut för hajpad västnyländsk elsportbil
Det ser allt mer osannolikt ut att elbilsföretaget Toroidion ska kunna infria sina ambitiösa löften
Elbilsföretaget Toroidion i Pojo såldes in till investerare som ett potentiellt nytt Nokia. Bolagets elmotor beskrevs som revolutionerande och uppgavs möjliggöra en topphastighet på 450 kilometer i timmen.
Men fem år av förseningar har ätit upp en stor del av kassan. En stor del av Toroidions kapital kommer från privatplacerare som satsade sina pengar på konceptet 2016.
På kort tid har också styrelsen möblerats om. Vid årsskiftet tillträdde en ny styrelse bestående av personer som plockats in utifrån, bara för att en månad senare avgå.
Visionären bakom konceptet, Pasi Pennanen, beskriver styrelsens avgång som en ”överraskning, chock och besvikelse”.
Den avgångna ordföranden Pekka Pättiniemi tror fortfarande på konceptet, men medger att förväntningarna var lite väl optimistiska då det begav sig.
Efter flera års mediestiltje har det sipprat ut uppgifter om knakande fogar hos elbilstillverkaren Toroidion i Pojo, Raseborg. Vid årsskiftet byttes styrelsen mot en helt ny, med fyra medlemmar som tidigare inte haft någon ledande position inom företaget.
I slutet av februari avgick hela den nytillsatta styrelsen unisont, enligt vad HBL erfar som en följd av nya uppgifter om bolagets ekonomiska läge.
Toroidion har år efter år gått med förlust, eftersom verksamheten – serietillverkning av eldrivna sportbilar – inte har kommit i gång enligt plan. Tills vidare är prototypen som togs fram 2015 den enda som tillverkats.
HBL har granskat siffrorna bakom uppstartsföretaget som såldes in till privatinvesterare som ett potentiellt nytt Nokia.
Hajpad superelbil
Den mediala haussen kring Toroidion var stor 2015, då bolaget presenterade sin elbilsprototyp på en bilmässa i Monaco. Fordonet uppgavs vara världens snabbaste elbil, med en motoreffekt på en megawatt.
Bakom företaget stod framför allt bildesignern Pasi Pennanen, med lång erfarenhet som formgivare för biltillverkare som Jaguar, Honda och Alfa Romeo, tillsammans med ett gäng lokala entreprenörer.
Pennanen hade en lika högtflygande som kaxig målsättning – att köra 24-timmarsloppet i franska Le Mans med en elbil. Men sedan dess har bakslagen varit fler än de infriade löftena.
För att samla ihop kapitalet som krävdes för att serietillverka bilen inleddes en gräsrotsfinansieringsrunda, som genomfördes med hjälp av holdingbolaget Green Speed Funding (GSF). Hugade småsparare kunde köpa aktier i GSF, som i sin tur äger delar av Toroidion.
Insamlingen väckte stort intresse och fick över 300 placerare att lägga pengar i bolaget. Målet var att få ihop 500 000 euro, men slutsumman landade på över en miljon euro.
Bland investerarna fanns Raseborgs stads dotterbolag Ekenäs Energi, numera Raseborgs Energi, som gick in med en insats på 50 000 euro.
Energibolagets vd Frank Hoverfelt säger att man var medveten om att det rörde sig om en högriskplacering. Tanken var snarast att signalera framtidstro och att stödja lokala satsningar, säger Hoverfelt.
– Det har ju inte hörts mycket därifrån sedan dess. Så utfallet har ju varit mycket magert, något annat kan man inte säga, säger Hoverfelt.
Han påpekar att investeringen var liten i förhållande till energibolagets övriga verksamhet. Raseborgs Energi hade en omsättning på 18 miljoner och en balansomslutning på 56 miljoner euro 2019.
– Ur den synpunkten är det ju en liten investering. Det är för tidigt att säga att det var ett misslyckande, men lyckad har placeringen ju inte varit hittills i och med att vi inte har fått ut något.
Förlust år efter år
De senaste åren har Toroidion visat upp idel dystra bokslutssiffror, vilket visserligen är väntat för ett nystartat bolag som inte har fått i gång produktionen. Kostnaderna är höga, medan omsättningen är så gott som obefintlig.
I slutet av 2019 hade bolaget drygt 12 000 euro i kassan. Totalt hade 1,8 miljoner euro i eget kapital satts in i bolaget. Årliga förluster på hundratusentals euro har naggat kapitalet i kanterna.
2019 redovisade bolaget en förlust på drygt 320000 euro. De två stora utgiftsposterna är personalkostnaderna, 126 000 euro, och avskrivningarna, 193000 euro. Omsättningen landade på 5 000 euro.
Kostnaderna för materialanskaffning och köptjänster är låga. Företaget köpte material för 120 000 euro 2017, men den sammanlagda summan under de två följande åren uppgår till bara 2 000. Bokslutsuppgifterna för 2020 har ännu inte lämnats in.
Dold skuld
Den avgångna ordföranden Pekka Pättiniemi sticker inte under stol med att det var kritiskt för bolaget att få in tilläggsfinansiering för att komma i gång med den ambitiösa strategi som styrelsen skulle ta till för att vända på skutan.
Han bestrider dock att företaget skulle ha varit nära konkurs.
– Toroidion är ett typiskt uppstartsföretag. Utan tilläggsfinansiering kan vi inte inleda tillverkningen så snabbt som vi har tänkt oss, men vi kan driva bolaget länge med små kostnader, säger Pättiniemi.
Pättiniemi har bred erfarenhet av bilbranschen och sitter bland annat som ordförande i Delta Autos styrelse. Han tror fortfarande på konceptet, men medger att förväntningarna var lite väl optimistiska då det begav sig.
– Att producera en serie superbilar är en del av planen, men själva nyheten är motorn. Det är den som ska säljas och det kan startas så fort man får finansiering. Det är en jäkla smart uppfinning, säger Pättiniemi.
Han uppger att bolaget de senaste åren har arbetat på en andra generation av motorn.
Pättiniemi vill inte gå in på orsakerna till att styrelsen avgick, men
enligt uppgifter till HBL handlar det om en tvist med en del av ägarna.
Tvisten ska i sin tur bottna i en sorts dold skuld, som inte styrelsen kände till. Skulden består av ett arvodesavtal som ingåtts 2016 för att ersätta de ursprungliga ägarna för oavlönat arbete då företaget var nygrundat.
Enligt avtalet får de ursprungliga ägarna 3,5 procent av varje ny investering som görs i företaget och 7 procent av omsättningen. Avtalet gäller tills ägarna har fått 840 000 euro totalt.
"Har inte varit tillräckligt tydliga"
Pättiniemi ger inga kommentarer kring avtalets existens. Det gör däremot Tom Nylund, en lokal entreprenör som gått in med egna pengar i företaget och har varit med sedan starten. Han satt i styrelsen fram till årsskiftet.
– Jag har till exempel upplåtit en lokal på 500 kvadratmeter gratis i över tio år och har hyresinkomster som jag skulle önska få ut. Det finns en del sådana saker som vi inte har varit tillräckligt tydliga med.
Enligt Nylund baserar sig arvodesavtalet på dokumenterade kostnader, som det finns kvitton på. Han säger vidare att informationen om avtalets existens har kommunicerats till ägare och investerare.
Har den här informationen getts ut också till dem som placerat indirekt i företaget via Green Speed Fund?
– Vi har gett all information direkt till fonden, men hur noggrant de har kommunicerat den vidare till sina ägare kan jag inte svara på.
Nylund tror att oklarheterna som uppstått i samband med styrelsebytet fortfarande går att reda ut. Ägarna står fortfarande på god fot med den avgångna styrelsen, och det finns än möjligheter att återtillsätta den, säger han. I övrigt har han varit nöjd med styrelsen, som kom in som en frisk fläkt med mer fart än förr.
– Kanske borde styrelsebytet ha skett tidigare. Vi har startat verksamheten på egen hand och inte haft råd att tillsätta några styrelseproffs, utan har skött arbetet själva så gott vi har kunnat. Nu är vi så nära att komma ut på marknaden att vi behöver nya, professionella krafter för att hjälpa till, säger Tom Nylund.
Professor: En oortodox motor
Rapporteringen kring Toroidion har inte varit entydigt optimistisk genom åren. När bolagets patentansökan för motortekniken offentliggjordes 2017 höjdes en del ögonbryn inom forskarvärlden.
Uppfinningen fick inte patent, utan fick benämningen nyttighetsmodell. Det är en mer begränsad variant av ett patent, med lägre krav på originalitet.
En av skeptikerna var Juha Pyrhönen, professor i elteknik vid Villmanstrands tekniska universitet. Pyrhönen beskriver Toroidions elmotor som en oortodox kreation som består av flera element som är kända sedan tidigare, men inte använts i kombination i en bilmotor.
Tillsammans är det svårt att se dem fungera ändamålsenligt, säger
Pyrhönen – bland annat skulle motorkonstruktionen enligt honom ge upphov till både mekaniskt och elektromagnetiskt oväsen.
Men framför allt har han svårt att se vilket sorts batteri som räcker till med tanke på den jättelika effekten på en megawatt, eller 1 314 hästkrafter.
– Säg att man har ett kraftfullt lithiumtitanatbatteri, med 100 kilowattimmars kapacitet. Då kan man köra väldigt snabbt i sex minuter, men sedan är det slut. Det finns ingen poäng med det, säger Pyrhönen som påpekar att batteriet är elbilens viktigaste del.
Ett av Toroidions säljargument är den låga spänningen på 48 volt, som ska göra bilen säkrare än konkurrenterna vars motorer fungerar med en spänning kring 600 volt. En delorsak till att det är möjligt är att motorn är uppdelad i fyra mindre motormoduler, en per hjul.
– Det är inte en helt dum tanke, men ser man på andra elbilstillverkare så går det snarare i motsatt riktning, säger Pyrhönen som är skeptisk till att ett litet finskt företag skulle kunna revolutionera branschen då de globala biltillverkarna satsar stort på elbilar.
"Professorn har fel"
Pekka Pättiniemi säger att professorn inte har bekantat sig tillräckligt noga med innehållet i patentansökan, men hänvisar till Pasi Pennanen för de tekniska detaljerna.
Pennanen i sin tur säger att Pyrhönen inte vet vad han talar om. Enligt honom har Pyrhönen flera gånger tackat nej till att bekanta sig med bilen. Motorn drivs med ett batteri av japanskt fabrikat, säger vd:n, som inte avslöjar vilket märke det är med förklaringen att det är en affärshemlighet.
– Ett batteri med kapacitet att driva en motor med en megawatts effekt väger 320 kilogram.
Pennanen hänvisar till att motorn har genomgått en oberoende testning i företaget Etteplans laboratorium, där den konstaterades fungera som tänkt. Dessutom har bolaget själv gjort tester som visar på en energiförbrukning på 9,99 kwh per 100 kilometer. Pennanen vill inte sprida testintyget offentligt.
2018 och 2019 hade företaget nästan inga kostnader utöver personalkostnaderna. Vad gjorde man under dessa år?
– Det är ett start up-bolag, inte ett offentligt aktiebolag. Det handlar om affärshemligheter.
Orsaken till att produktionen har fördröjts är att finansieringsrundan 2016 misslyckades, enligt honom. Det har också styrelserna, både den nuvarande och den tidigare, som han själv satt med i. Den senaste styrelsens plötsliga avgång beskriver han som en "överraskning, chock och besvikelse".
Pennanen tror fortfarande starkt på företagets innovation, som han beskriver som revolutionerande. För att få ordning på företaget behövs dock mer kapital.
– Det har gått mycket tid, men vi har också fått mycket till stånd. Produktutveckling med lite pengar går långsamt, produktutveckling med mycket pengar går snabbt.
Det är för tidigt att säga att det var ett misslyckande, men lyckad har placeringen ju inte varit hittills i och med att vi inte har fått ut något.
Frank Hoverfelt,vd, Raseborgs energi Det har gått mycket tid, men vi har också fått mycket till stånd. Produktutveckling med lite pengar går långsamt, produktutveckling med mycket pengar går snabbt.
Pasi Pennanen, bildesigner, Toroidions grundare