EU:s skärpta ton dämpar inte oron för vaccinkrig
Det är en global pandemi, och då måste alla runtom i världen ha vaccin, påminner logistikprofessor Gyöngyi Kovács vid Hanken efter att EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen vädrat tanken om exportstopp till vissa länder.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hotade på onsdagen indirekt med exportstopp ”om inte EU får sin andel” av vacciner mot covid-19, ett hot riktat till länder som inte delar med sig av sina.
– De senaste veckorna har 41 miljoner doser exporterats från EU till 33 länder. Det visar att EU försöker få det internationella samarbetet att fungera. Men öppenhet har alltid två riktningar. Därför måste vi se till att det råder ömsesidighet och proportionalitet, sade von der Leyen.
Med ”proportionalitet” signalerade hon att EU kan överväga sina exporter till länder som redan har högre vaccineringsgrad än EU. Sådana länder är Storbritannien, USA, Israel och Förenade Arabemiraten.
Hennes hot har allmänt tolkats att gälla närmast Storbritannien, och andra europeiska ledare har slutit upp och stöder hennes uttalande.
Uttalandet ter sig som ännu en bricka i ett hårdnande vaccinspel. Insatserna har hårdnat efter problemen med Astra Zenecas leveranser och vaccinstopp, och ett tidigare hårt drag var då Italien utnyttjade EU:s egen exportkontroll och stoppade en leverans av Astra Zenecas vacciner till Australien. Syftet var då inte att vända sig mot Australien, utan udden var riktad mot bolagets leveranslöfte.
Men globalt sett väcker det här spelet närmast oro. Världshälsoorganisationen WHO har varnat för ”vaccinnationalism”.
Logistikprofessor Gyöngyi Kovács vid Hanken påminner också om att det uttryckligen är frågan om en global pandemi.
– Alla måste därför vaccineras, säger hon, och ser vaccindelningsprogram som Covax som mycket viktiga för att få en global distribution.
Kovács är huvudforskare i det treåriga EU-projektet Heros, och leder den del av projektet där Hankens
■ forskare arbetar med medicinska leveranskedjor i covid-19-pandemin.
Strider kan störa leveranskedjor
En stor risk med hot är att de kan leda till motåtgärder, och det kan även drabba internationella leveranskedjor av råmaterial och förprodukter.
– Det är där de största störningarna kan ske: Att det uppstår en situation där en säger att man inte levererar en vara, och en annan svarar med att ”då levererar vi inte det här råmaterialet”. Det är fråga om globala leveranskedjor, och det glömmer många ofta bort, också politikerna.
Kovács drar sig till minnes hur handeln drogs till sin spets då alla länder skulle köpa in munskydd. Priserna trissades upp och i de värsta sviterna kapades leveranser rentav på flygfälten av högre bjudande. Ett sådant scenario förlorar alla på.
De rika, också EU, blockerade
Till samma fenomen räknar hon motsättningarna i världshandelsorganisationen WTO, där Indien och Sydafrika försökte få fram en överenskommelse om undantag från patentreglerna i Trips-avtalet för att kunna öka produktionen av vaccin på flera håll i världen.
Också Läkare utan gränser ställde sig bakom det, och hänvisade till att ett par hundra miljoner människor i världen blivit vaccinerade, men nästan inga av dem i Afrika.
Organisationen fördömer länder som hamstrar vaccin och som inlett vaccineringar av lågriskgrupper då det sker på bekostnad av länder som inte ens börjat vaccinera sina mest utsatta vårdarbetare.
Förslaget backades upp av ett hundratal länder, särskilt utvecklingsländer, men det blockerades av bland annat EU, USA, Storbritannien och Schweiz, som har vaccinindustri.
– Det lönar sig att jobba tillsammans och inte hota. Också rent ekonomiskt, för det kan uppstå priskrig, säger Kovács.