440 sökte, 77 beviljades
– stenhård konkurrens om Svenska kulturfondens arbetsstipendier
Precis som i fjol delar Svenska kulturfonden ut 23 miljoner euro till kultur, bildning och allmännyttig finlandssvensk verksamhet inom ramen för den så kallade novemberomgången.
Bland de största sexsiffriga beloppen märks som vanligt verksamhetsbidragen för tankesmedjor, förbund och andra institutioner. Särskilt noterbart i år är kanske ändå att beloppen för de ettåriga arbetsstipendierna till professionella konstnärer av olika slag höjts med 2 000 euro till 26 000 euro.
Totalt delar Kulturfonden ut 77 arbetsstipendier, varav de flesta är ettåriga. Regissören Ulrika Bengts, konstnären Markus Kåhre och poeten Matilda Södergran får tvååriga arbetsstipendier, medan poeten Eva-Stina Byggmästar får ett treårigt stipendium.
– Det betyder oerhört mycket, i synnerhet nu i coronatider. Många biblioteksbesök har fallit bort och verksamheten är bantad, men jag
❞ Det är härligt att se att folk planerar inför framtiden, hittar på nya saker och vill dra i gång nya projekt. Det har pandemin inte lyckats ta död på.
Sören Lillkung vd vid Svenska kulturfonden
kan fortsätta mitt författarskap och har tryggheten att fortsätta skriva mina böcker. Så jag är väldigt glad! säger Eva-Stina Byggmästar till HBL.
Byggmästar har senast haft ett halvårigt stipendium från Författareföreningen och konstaterar att ett längre arbetsstipendium naturligtvis också innebär arbetsro – ett privilegium hon gärna skulle unna fler kollegor. – Det innebär mindre ångest. Arbetsstipendierna fördelades så att 13 vigdes för litterär verksamhet, 19 för tonkonst, 12 för teater och dans, 30 för visuell konst av olika slag, två för film samt ett för övrig kulturverksamhet. Sammanlagt beviljades arbetsstipendier för 2,1 miljoner euro.
Tilltro
Sören Lillkung, vd vid Svenska kulturfonden, berättar att beloppen som sökts i den ordinarie utdelningen varit större än andra år. Samtidigt säger han att projekten som erhållit bidrag andas tilltro till framtiden.
Coronapandemin har drabbat kulturbranschen hårt, vilket gjort att Kulturfonden förra året styrde om sina medel i mån av möjlighet. Nya bidragsformer infördes – Kultur under tiden och Huset mitt i byn – riktade till frilansare, föreningar och aktörer inom utbildningen.
– Vi hoppades att fältet skulle tro på att situationen så småningom reder upp sig så att man kan verka normalt, säger Lillkung.
Färre ansökningar
Lillkung berättar att ansökningarna var något färre än tidigare.
– Det kan bero på att många hade kvar tidigare bidrag som de inte har kunnat använda. Speciellt inom den tredje sektorn har verksamheten legat nere på många håll, säger han.
Enligt Lillkung kunde man också se i ansökningarna att det finns en viss trötthet på utbildningsfältet. Han säger att man inte riktigt har trott på att söka bidrag för framtidsprojekt, utan satsat sina krafter på att klara sig i den rådande situationen.
– Beloppen som sökts har däremot varit större. Det visar att pengar behövs mer än någonsin, säger Lillkung.
Hård konkurrens bland proffsen
Lillkung säger att Kulturfonden varje år försöker stärka och förbättra behandlingsprocessen för att den ska vara så rättvis som möjlig. Han betonar också att det är viktigt att man inom fonderna "vattnar på rätt sätt" så att det alltid finns en lämplig mängd förnyelse och stabilitet.
– Vi vet hur glad man blir för ett bidrag, och också hur besviken man blir då det uteblir. I år tror jag besvikelsen är ännu större, speciellt bland proffsen.
Lillkung säger att det varit hård konkurrens om arbetsstipendierna: hela 440 ansökningar hade lämnats in, och av dem beviljades alltså 77 arbetsstipendier.
– Nu behöver professionell verksamhet extra finansiering. Vi får se vad vi ännu kan göra för dem under det här året, säger han.
Trots allt finns det en stor aktivitet på kulturfältet, vilket gläder Lillkung.
– Det är härligt att se att folk planerar inför framtiden, hittar på nya saker och vill dra i gång nya projekt. Det har pandemin inte lyckats ta död på.
Det svenskas egenart
I regionerna Nyland, Åboland och Österbotten fördelar kulturfonden 3,5 miljoner euro av vårens sammanlagda utdelning.
– De regionala direktionerna är viktiga eftersom den regionala kunskapen finns där. Man måste se på ansökningarna ämnesmässigt, men också på var det finns momentum och energi.
Kriterierna för de sökande är desamma i alla regioner. Summan till regionerna bygger på antalet ansökningar och de ansökta beloppen. Det ska vara lika lätt eller svårt att få bidrag i de olika regionerna, säger Lillkung.
Han säger det finns många intressanta regionala projekt och att det skapas mycket nytt där.
– I regionerna finns genuiniteten och egenarten hos det svenska i Finland som är oerhört viktigt.
Lillkung nämner projektet The Findian som drivs av Vasabon och indiern Nirupam Smart som har 40 000 följare på Facebook. Smart vill skapa en webbplats om Svenskfinland för en indisk publik.
– Det här är ett fält som vi gärna vill utveckla: Skapa kultur för alla och därigenom få med alla som vill vara med och utveckla det svenska i Finland.