Första helt elektriska Volvon
För jämnt ett år sedan besökte jag Volvos bilfabrik i Gent i Belgien i samband med att batteriproduktionsenheten invigdes. Därför var det extra spännande att hoppa in i Volvos första elbil XC40 Recharge som tillverkas i just den fabriken.
Egentligen skulle jag provköra elbilen Volvo XC40 Recharge i januari men det lyckades inte då provbilen hade vägrat att ladda upp sig över natten hos importören. När provkörningen lite senare blev verklighet visade sig bilen vara tyst, följsam och bekväm på varierande underlag men inte speciellt snål med elen.
Inuti ser bilen ut som alla andra Volvo, på gott och ont, även om den digitala mätartavlan är nydesignad och bilens infotainmentsystem för första gången i en Volvo är byggt på Android med lite annan skärmdesign och funktionalitet än tidigare. En sak består dock: så gott som alla inställningar, inklusive värmesystemet, ska skötas via pekskärmen.
Som konstaterats vid tidigare provkörningar av modellens andra versioner är XC40 en kompakt bil där man sitter bra framtill och där insteget är lätt tack vare bilens höjd. Baksätet är acceptabelt rymligt, om än inte stort, och framsätenas hårda baksidor begränsar knäutrymmet. Förutom eldriften erbjuder bilen inte något väsentligt nytt och kan ses som att Volvo måste kunna erbjuda något till de märkestrogna kunder som vill köra på el.
Snabb som vinden
Den fyrhjulsdrivna bilen har två motorer à 204 hästkrafter som driver varsin axel, totalt alltså 408 hästkrafter. Trots att bilen med sina 2,2 ton väger 500 kg mera än en konventionell XC40 accelererar den från noll till 100 km/h på 4,9 sekunder.
Också omkörningshastigheten är på sin plats, för när jag kom ut på motorvägen i torrt före accelererade bilen från 80 till 120 km/h i ett nafs och ljudet ändrade inte i någon nämnvärd mån. Inget vindbrus hörs och även nedifrån är bilen föredömligt tyst. Det kan säkert delvis tillskrivas batteripaketets ljuddämpande verkan där det ligger utspritt under bilens botten och i kardantunneln. Positivt är att bagageutrymmet är lika stort som i andra versioner.
På isiga vägar i obygden kring Borgå tog sig bilen genom kurvorna på ett betryggande neutralt sätt. Fyrhjulsdriftens fördelar visade sig i att bilen sköt rakt framåt vid gaspådrag oberoende av hur halt eller snöigt underlaget var.
Varmt och skönt
Provkörningen gick under en kall vecka och då uppskattades det effektiva värmesystemet fullt ut. Isskorpan på vindrutan smalt bort på några minuter och kupén blev varm på nolltid i temperaturer på under 10 minusgrader också utan uppvärmning på förhand.
Å andra sidan suger värmeproduktionen trots den inbyggda värmepumpen en hel del energi, vilket ger sig till synes i en relativt blygsam räckvidd i minusgrader. Till exempel när jag förde tillbaka bilen från Borgå till Vanda var laddningen 61 procent vid start. Den hade sjunkit till 41 procent efter körda 42 km, något man inte vill se som elbilsförare.
En förklaring till den höga förbrukningen var i tillägg till vintertemperaturen att körningen huvudsakligen hade bestått av snabb körning; elbilar tycker inte om vare sig kallt väder, hög hastighet eller luftmotstånd. Då bilen kan uppdateras trådlöst (eller OTA, förkortning av Over-the-air) kan man hoppas att den en stilla natt får ny programvara som kommer att förlänga räckvidden.
Bromsar utan broms
Möjligheten att använda endast gaspedalen till att köra bilen fungerade som en dröm. Det innebär att då gasen släpps upp bromsar bilen rejält genom att regenerera el till batteriet. I praktiken använde jag nästan inte alls bromsskivorna, för bilen bromsade snällt in både på landsväg och framför allt i stadstrafik. Vad som händer med bromsskivorna när de inte används är sedan en annan fråga.
Enpedalssystemet kan också vara störande vid fickparkeringar och precisionsförflyttningar eftersom bilen inte rullar fritt över huvud taget. Vid trafikljus kan det av säkerhetsskäl vara bra att ha foten på bromsen, för om man av misstag råkar trycka på gasen far bilen i väg som en skrämd hare. Systemet kan givetvis stängas av om det känns avigt.
Kan dra släpvagn
Några smärre besvikelser är bristen på förvaringsutrymmen för småsaker nära föraren, backkameran som kan förvränga bilden på ett märkligt sätt och Harman Kardons ljudsystem (tillval) som kändes märkligt livlöst hur man än justerade inställningarna.
Volvo XC40 P8 Recharge kostar enligt den färskaste prislistan från 60 600 euro för standardutrustade Recharge Twin Plus till 63 400 för Recharge Twin Pro, som i tillägg till den i sig ganska kompletta standardutrustningen ger ett uppgraderat ljudsystem, parkeringshjälp, elmanövrerad passagerarstol och taklucka.
Ett plus för oss finländare är att bilen kan utrustas med dragkrok och dra laster på upp till 1 500 kg, vilket å andra sidan torde minska räckvidden rejält.