Trendsporten padel har miljonpotential
Racketsporten padel har växt i rasande takt det senaste året
Det har blivit allt svårare för den växande skaran padelentusiaster att få speltider, då hallutbudet inte räcker till för att mätta efterfrågan.
Nu byggs nätverket ut i snabb takt, och bakgrundskrafterna ser en potentiell mångmiljonmarknad. Investerarna sneglar mot Sverige, där antalet hallar är tio gånger så stort som i Finland.
Men är en padelhall en självklart lukrativ investering? Inte nödvändigtvis, säger företagare.
– Man hör ju kompisgäng som diskuterar att det vore smartast att bygga en egen hall. Men det är inte så lätt som man kan tro, säger Kalle Väinölä som är vd för padelföretaget Padel Club.
Hotellföretagaren Ville Palolas padelsatsning har en klar koppling till coronaepidemin. De nyöppnade padelplanerna i mässcentret är ett direkt resultat av att hotellprojekten i Spanien gick i stå.
Vid tidpunkten för virusets intåg i Europa hade Palola och samarbetspartnern Korpi Capital planer på sju nya hotell, som tillägg till de två befintliga på spanska solkusten.
Padeln blev ett välkommet tillskott som sidoprojekt så länge turismen gick på sparlåga eller helt stoppades. Palola hade själv stött på grenen då han flyttade till Spanien för sju år sedan och har följt dess framfart sedan dess.
När han besökte Helsingfors reagerade han på att det blivit väldigt svårt att få några spelturer i stadens hallar – oavsett hur mycket man är beredd att betala.
– Vi hade varit redo att betala 80 euro per timme, men det fanns helt enkelt inga turer kvar. Det var uppenbart att utbudet inte matchade efterfrågan, säger Palola.
Ska alltid finnas en ledig plan
Planerna som byggts upp tillfälligt i mässcentret är det senaste tillskottet för Helsingfors padelspelare. Den här eftermiddagen är tre av de åtta planerna i användning, trots hårdare smittskyddsrestriktioner och att det för många fortfarande är arbetstid.
Kvällstid är planerna ofta fullbokade, liksom de flesta andra planer i huvudstadsregionen.
Men Palola säger att han strävar efter att det alltid ska finnas en kvällstur ledig ännu under förmiddagen. Annars har han misslyckats med prissättningen.
– Det är en princip som hänger med från hotellaffärerna. Om alla rum har gått åt funderar jag på om jag har tagit för lite betalt.
Orsakerna till att det blev just mässcentret är flera. Till exempel är takhöjden närmare tio meter, vilket behövs för de höga bollar som präglar sporten. En av de största utmaningarna då man letar lämpliga hallar för padel är att takhöjden inte räcker till, säger Palola.
Men framför allt var det vinst för bägge parter i och med att mässcentret ändå stod tomt. Innan Palola fastnade för mässcentret funderade han på ett antal sektorer som drabbats av pandemin, allt ifrån flygbolag till industrihallar.
– Kontraktet är tidsbundet till augusti, men det finns en god chans att verksamheten fortsätter längre än så.
Finland ligger efter Sverige
Enligt förbundskoordinator Visa Korhonen på padelförbundet tog trenden skruv på allvar i samband med coronaepidemin, då grenen sågs som ett relativt tryggt substitut till allt det andra man inte längre kunde göra.
Grenen beskrivs som lämpligt social, i och med att man spelar två mot två. I jämförelse med tennis är det också lättare att komma i gång med padel, bland annat eftersom planen är mindre och möjligheten att använda väggarna gör att bollen hålls i spel längre.
2019 fanns det strax under hundra planer i Finland, nu är antalet nästan det tredubbla med många fler på väg. Utövarna har mer än tiodubblats på tre år, enligt förbundets uppskattning.
Samtidigt finns det gott om tillväxtmån, uppskattar de padelföretagare som HBL har pratat med. I Sverige, som ligger steget före, finns drygt tio gånger så många planer och spelare.
I sportens högborg Spanien beräknas det gå en padelplan per tvåtusen personer.
Palolas uppskattning är att Finland ligger ungefär tre år efter Sverige.
– Också i Spanien växer sporten. När jag började spela för sju år sedan var ungefär två av tre spelare erfar
❞ Vi hade varit redo att betala 80 euro per timme, men det fanns helt enkelt inga turer kvar. Det var uppenbart att utbudet inte matchade efterfrågan.
Ville Palola hotellföretagare som satsat på padel
na spelare, men nu har det svängt så att majoriteten som man ser på banorna är nya spelare, säger Palola.
Investerare intresserade
Tillväxten betyder att det finns pengar att hämta för den som har kapital att placera i en anläggning. Padelintäkterna är småpengar för Palolas samarbetspartner Korpi Capital, men inget man skulle ge sig in i om det inte var lönsamt.
– I hotellvärlden kostar en dörr 100 000 euro och ska ge 200 000 euro tillbaka för att vara lönsam, säger Palola och fortsätter:
– En padelplan avkastar med dagens prisnivå lika mycket som ett hotellrum, men den kostar bara 30 000 euro att anlägga.
Enligt hans uträkningar måste varje plan vara uthyrd i snitt fem timmar per dag för att projektet ska bära sig, med en timtaxa på 45 euro.
Hittills har affärerna varit lite mer lukrativa än tänkt, eftersom varje plan i snitt är uthyrd 6–7 timmar om dagen och Palola har kunnat ta mer betalt än tänkt.
I och med hajpen har också placerare börjat nosa på padelmarknaden. Det syns tydligt i Sverige, där bland andra kändisar som Zlatan Ibrahimovic och Måns Zelmerlöw gått i bräschen för satsningarna som också drar med fastighetsbolag och techinvesterare.
Enligt Svenska Dagbladet omsatte till exempel Zlatans padelföretag drygt två miljoner euro redan 2019, varav 40 procent var ren vinst.
Om alla padelplaner i Finland snittar samma omsättning som de i mässcentret skulle den finska marknaden vara värd mellan 20 och 30 miljoner euro i dagsläget. Summan skulle kunna tiofaldigas om utvecklingen följer den svenska – men det förutsätter att planhyran förblir på samma nivå.