Nätjättarna kan välja vinnare och förlorare överallt
Sökmotorn Google får äran att bli utnämnda till världens farligaste bolag. En andel på över 92 procent av alla sökningar, eller över sex miljarder per dag, ger en marknadsposition utan like i världen.
FACKLITTERATUR Juha-Pekka Raeste och Hannu Sokola:
Maailman 50 vaarallisinta yhtiötä Otava 2021, 528 sidor
De största företagen har större makt och inflytande än staterna. Det gäller i synnerhet i en digitaliserad ekonomi där de stora teknikbolagen kan nå en överlägsen ställning på marknaden genom att samla information om sina användare och göra all data till en handelsvara. Även traditionella industrigrenar såsom oljeindustrin står sig väl i kampen om makt och pengar. Och i en kapitalistisk ekonomi har banker och finansinstitut en särställning – deras misstag kan få hela världsekonomin i gungning genom att utlösa finansiella kriser.
Titeln Maailman 50 vaarallisinta yhtiötä (Världens 50 farligaste bolag) på en bok är ett oemotståndligt lockbete. Det låter som en grävskopa som lyfter fram de största bovarna i tur och ordning. I verkligheten levererar journalisterna Juha-Pekka Raeste och Hannu Sokola mångsidiga analyser av mäktiga bolag. Några av dem har gjort sig skyldiga till överträdelser, men den stora bilden är en analys av hur teknologin och kapitalet stöper marknaden och makten. Kapitalismen kan fungera antingen inom ramen för en liberal demokrati eller inom ett auktoritärt system som i Kina.
Konkurrens mellan jättar
USA:s och Kinas kamp om hegemonin i världen handlar förutom om den politiska makten och säkerhetspolitiken om konkurrensen mellan jättebolagen. Den amerikanska kedjan leds av Facebook, Google och Microsoft, och den kinesiska av Alibaba, Baidu och Tencent. Dessa bolag eftersträvar herravälde även inom den följande teknologiska fasen, som handlar om artificiell intelligens, virtuell verklighet, självstyrande bilar och utveckling av egna betalsystem.
Företagen som behandlar information om sina användare ser ut att erbjuda sin produkt gratis, men så är naturligtvis inte fallet. Produkten som är till salu är användaren själv, hens rörelser, aktivitet, meddelanden, passioner och känslor. Företagen inom sociala medier har tyckt att de inte behöver ta ansvar för att det publicerade materialet är korrekt då användarna själva producerar det.
Enligt amerikanska kongressens konkurrensutskott kan fyrväpplingen Amazon, Apple, Facebook och Google vakta över tillträdet till marknaden och komma åt att välja vinnare och förlorare överallt inom näringslivet.
Samtidigt koncentreras förmögenheten i allt färre händer – ett institut har räknat ut att familjerna kring mångmiljardärerna Bill Gates, Warren Buffett och Jeff Bezos har mer tillgångar än den fattigare hälften av USA:s befolkning tillsammans.
Banker har vilselett
Bankernas överträdelser forsar i en hel syndaflod i Raestes och Sokolas väl dokumenterade sammanställning.
BNP Paribas fungerade som bank för den sudanesiska regimen då den begick sina värsta människorättsbrott i början av 2000-talet. UBS satte i system att bistå med skatteflykt. HSBC har transfererat flera miljarder dollar i endollarssedlar från Mexiko till USA så att knarkbaronerna kan få sina pengar på konton i USA.
JP Morgan och Goldman Sachs vilseledde medvetet sina kunder då de prånglade ut värdelösa bolånepapper innan finanskrisen bröt ut. Deutsche Bank har stått i främsta ledet bland alla banker som ägnat sig åt manipulation av marknadsräntor.
Det finns en uppräkning av vilka bolag som producerar de största industriella utsläppen av koldioxid. Det är ingen överraskning att listan domineras av oljebolag, med Saudiarabiens statliga Aramco i topp.
Aramco var en tid världens högst värderade bolag med ett marknadsvärde på omkring två tusen miljarder dollar. Bolagets härskare, prins Mohammed bin Salman, har satsat stort på pr-kampanjer men fått svårt att tala för sitt Vision 2030-projekt efter mordet på kolumnisten Jamal Khashoggi 2018. Saudier äger betydande andelar i bolag som utvecklar ny teknologi, men landet lyckas inte få sitt politiska inflytande att motsvara dess ekonomiska resurser.
Drömmar och fantasier
I avsnittet om The Walt Disney Company gör betraktelsen ett uppfriskande hopp ut ur den ekonomiska och politiska cirkeln. Saken handlar om att äga drömmarna och fantasierna, byggstenarna i det undermedvetna. Tänkare som Jacques Lacan, Slavoj Žižek, Karl Marx och Hannah Arendt ger en tolkningsram för hur människors identitet och deras föreställningar formas i Disneyvärldens framgångsrika sagoberättande. I berättelsernas ingredienser finns ändlösa upprepningar av samma steg, ett drag som är utmärkande för det moderna samhället.
Analysen är viktig också för att förstå den kapitalistiska ekonomin i stort: den handlar i sin kärna om fantasi och föreställning, inte enbart om rationella ekonomiska kalkyler.
Marknadsposition utan like
I en recension hör det inte till saken att avslöja slutet på en bra story, men eftersom världens ”farligaste” bolag ändå är på allas läppar må det göras.
Det är alltså sökmotorn Google som får den äran och det grundar sig i att en andel på över 92 procent av alla sökningar, eller över sex miljarder per dag, ger en marknadsposition utan like i världen. För Google är det lätt som en plätt att styra en överväldigande del av sökningarna till bolagets egna nätsidor.
Ett av offren för att nätjättarna sprider gratisnyheter är tidningspressen. Boken skrevs innan Facebook och Google gick med på att betala australiska tidningar för nyheter som plockas av dem. Det blir intressant att se i vilken mån Australiens krav blir ett prejudikat för resten av världen. Än mer spännande blir det att se om de amerikanska myndigheterna verkligen tar steget ut med att spjälka upp nätgiganterna med en förkrossande marknadsposition.
Raeste och Sokola förfaller inte till att göra stora företag till syndabockar. De som utvecklar produkter, tjänster och affärsmodeller som ligger steget före konkurrenterna gör sig förtjänta av en stark position på marknaden. De som vinner den teknologiska kapplöpningen kommer att ha stort inflytande, men det kvarstår som en öppen fråga hur det går att förena med en balanserad, jämlik och utsläppssnål utveckling.
Även om uppläggningen av en räcka bolag kan kännas schematisk levererar Raeste och Sokola utmärkt journalistik. Den är initierad, tankeväckande, underhållande och lämpligt polemiserande. Det klara och precisa språket förtjänar likaså beröm.