Distansundervisning kan komplettera traditionella undervisningsmetoder

SKOLA Hallå, hörs jag? Detta är antagligen en av de mest populära inledningsfraserna i en diskurs i dag och det är förståeligt eftersom en stor del av undervisningen förverkligas på distans. Inom musikutbildningen vid Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad har distansundervisning varit på tapeten, och eftertraktad, under många år. Hindret att tidigare kunna undervisa på distans har mest handlat om den mediokra ljudkvaliteten som då erbjudits. I och med coronapandemins frammarsch har de stora aktörerna, som producerar program för nätverkskonferenser, allt mer börjat erbjuda skräddarsydda lösningar så att även musikundervisningen ljudkvalitetsmässigt ska kunna bedriva en hållbar och professionell verksamhet.

Leverantörerna är många till antalet, men få erbjuder ljudkvalitet av toppklass. Utöver att ljudbilden bör vara okomprimerad, det vill säga ljudet ska kunna klinga ut utan förvrängning, ska den också helst erbjuda en stereofonisk ljudbild. Allt detta för att våra instrument ska låta så naturliga som möjligt och att musikens dynamik inte förvrängs av tekniska orsaker, utan enbart av musikalisk dito.

Då man bedriver musikundervisning på distans återstår egentligen enbart en komponent i kedjan som vi inte kan rå över – fördröjningstiden, även kallad ”ping” eller ”latens”. Denna fördröjning tävlar i sin tur med ljusets hastighet och den hastigheten är det knappast någon av oss som kan ändra på. Denna fördröjning är sällan ett problem under ett verbalt diskussionsmöte, men är ytterst påtaglig när man musicerar tillsammans, eftersom musikens puls inte är gemensam på grund av ovannämnda orsak.

På marknaden finns aktörer som specialiserat sig på att minimera fördröjningstiden till den, antagligen, lägsta tänkbara. Ett av dessa system heter Lola (Low Latency) och har framställts vid Conservatorio di Musica Giuseppe Tartini i Italien, under ledning av Claudio Allocchio. Systemet är primärt designat för undervisning vid universitet och yrkeshögskolor, globalt.

Vid Novias musikutbildning i Jakobstad finns denna tekniska artefakt tillgänglig, tack vare institutionens positiva digitala utvecklingssyn. För att få maximal prestanda ur detta system krävs bland annat att man kringgår alla berörda datorers brandväggar och att man är uppkopplad via en ethernetkabel samt att man har en uppkopplingshastighet på minst 1 gigabit per sekund. Det är häpnadsväckande hur nära man kommer en klassrumsundervisning även om det rent tekniskt finns en fördröjning på cirka 0,11 sekunder mellan till exempel Jakobstad och städer i Sydeuropa tur och retur.

Personligen har jag njutit av att få träffa många nya kolleger ute i världen via seminarier och föreläsningar på distans. Speciellt fint känns det när man uppnått en personlig kontakt med mötesdeltagare som sedan utvecklas inom ramarna för andra pedagogiska forum, intensifierat samarbete och ”benchmarking”.

Under det senaste året har vi erbjudit våra studerande olika mästarkurser på distans. Som utbildare känns det som ett privilegium att kunna hälsa erkända musiker och pedagoger från när och fjärran välkomna in i vårt klassrum eller hem till våra studerandes datorer! Välrenommerade musikaktörer som professorn i gitarrspel vid University of Southern California (USC), Richard Smith, den framgångsrika filmmusikkompositören i Los Angeles, Ludwig Göransson, världens mest inspelade trumslagare John ”JR” Robinson och professorn i trumsetspel vid USC, Peter Erskine, har alla delat med sig av sin spetskunskap för våra studerande – i (nästan) realtid.

Min syn på framtidens klassrum är att det fysiska mötet mellan studerande och undervisningspersonal inte kan övervinnas eller ersättas med enbart distansstudier, men nog att med hjälp av tekniska artefakter kunna komplettera de traditionella undervisningsmetoderna med distansundervisning. En didaktik som garanterat förgyller studerandes studietid på ett oförglömligt sätt.

Hallå, hoppas ni har hört mig!

Det är häpnadsväckande hur nära man kommer en klassrumsundervisning även om det rent tekniskt finns en fördröjning på cirka 0,11 sekunder mellan till exempel Jakobstad och städer i Sydeuropa tur och retur.