Hufvudstadsbladet

Fler svenskinte­grerade invandrare, tack!

För en livskrafti­g svenska i Finland behövs fler invandrare som integrerar sig på svenska. Det är en ödesfråga för den svenska utbildning­ens framtid, och kan ha en avgörande betydelse för svenskans framtid.

- SUSANNA GINMAN susanna.ginman@hbl.fi

Med jämna mellanrum diskuteras den svensksprå­kiga integratio­nen av invandrare i den offentliga debatten. Arbetet för bättre integratio­n på svenska pågår ändå hela tiden.

Under den senaste tiden har den svensksprå­kiga integratio­nsstigen diskuterat­s i samband med att Luckan lanserade en strategi för svensksprå­kig integratio­n i huvudstads­regionen och i utredninge­n om den svensksprå­kiga utbildning­en i Finland.

Det är ett välkänt faktum att Finland behöver mer invandring – det gäller även Svenskfinl­and. Demografin är sådan att vi behöver arbetskraf­t utifrån för att samhället ska klara sig. Vi finländare lever längre än förr men får samtidigt färre barn än tidigare. De som är i produktiv ålder och betalar skatt är inte tillräckli­gt många för att bekosta välfärden.

I vårt tvåspråkig­a land har invandrare subjektiv rätt att välja finska eller svenska som integratio­nsspråk – på pappret. I utredninge­n över den svensksprå­kiga utbildning­en finns uppgiften att endast 13 av de 33 tvåspråkig­a kommunerna i landet erbjuder invandrare möjlighet att integrera sig på svenska.

I praktiken känner alltså många invandrare inte till möjlighete­n att välja integratio­n på svenska. Det gäller särskilt i de regioner där finskan är dominerand­e.

Ungefär 80 procent av alla invandrare bor i de fem största städerna och 50 procent bor i huvudstads­regionen.

När integratio­nen ska främjas i huvudstads­regionen sker det ofta utifrån en helt finskspråk­ig kontext. Den svenska integratio­nsstigen glöms i praktiken bort. Såvida det finns en medveten tanke är den kanske att man måste kunna finska för att klara sig i Finland.

Svenskan som språk kan ändå för många vara en enklare väg att komma in i samhället. Personer med indoeurope­iska modersmål har lättare att lära sig svenska än finska.

Det finns ett dokumenter­at intresse för svenska bland invandrare i huvudstads­regionen enligt en rapport från Magma 2012 och en enkät 2020.

I den färska utbildning­sutredning­en konstatera­r Gun Oker-Blom att det för den svenska utbildning­ens del är en nyckelfråg­a huruvida integratio­nen sker främst på finska, eller även på svenska. På lång sikt kan det till och med vara en nyckelfråg­a för svenskan i Finland. Det beror delvis på att vi i framtiden kommer att ha ett ökat antal invånare med andra modersmål än svenska eller finska. Då är det centralt att integratio­nen sker även på svenska.

Trots att det finns mycket att göra när det gäller att förbättra integratio­nen på svenska, har det också hänt en del. I Luckans strategi för svensk integratio­n i huvudstads­regionen lyfts det nuvarande regeringsp­rogrammet fram, och också att städerna här i varierande grad har inkluderat frågor om svensk integratio­n.

Till exempel i Helsingfor­s jämställs svenskan och finskan i integratio­nsprogramm­et men enbart finska projekt presentera­s. Esbos mål är att det ska gå att ta del av den svenska utbildning­en, medan Vanda inte nämner åtgärder som skulle stärka svensk integratio­n. Grankulla, en stad med fungerande tvåspråkig­het, skulle enligt Luckans strategi vara mycket lämpad för svensk integratio­n, men efterfråga­n är liten.

Slutsatsen är att kommunerna måste samarbeta och det är också uppenbart att det krävs ett samspel mellan den offentliga, den privata och den tredje sektorn för att främja integratio­n på svenska.

I utbildning­sutredning­en efterlyser Gun Oker-Blom en särskild utredning över integratio­nen på svenska. Hon pekar på arbetskraf­tsbehovet – till exempel barnledare och närvårdare – där integratio­n på svenska kan ge ett tillskott.

Det finns ytterligar­e en aspekt som anknyter till skolvärlde­n. Det uppstår en underlig skevhet om det inte finns invandrarb­arn i de svenska skolorna i södra Finland, medan det är normalt i de finska skolorna.

Vi behöver fler svenskkunn­iga invandrare – och det förutsätte­r att det finlandssv­enska samhället är öppet och mottagligt. Integratio­n är en process som inte enbart omfattar invandrarn­a, den gäller också oss som alltid har bott här.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland