Grunduppgifter har försummats under Yli-Viikaris tid
Iltalehti och Iltasanomat rapporterar om hur Statens revisionsverks verksamhet ska ha förändrats mot det sämre under generaldirektör Tytti Yli-Viikaris tid. Direktör Mikko Koiranen vid revisionsverket bestrider uppgifterna.
Stormen kring Statens revisionsverk fortsätter att växa då både Iltalehti och Iltasanomat rapporterar om brister i myndighetens verksamhet.
Iltalehti rapporterar att myndigheten under generaldirektör Tytti Yli-Viikaris tid systematiskt ska ha börjat ändra sin granskningsverksamhet mot det mer fördelaktiga för den granskade parten. Uppgifterna grundar sig på både nuvarande och tidigare anställdas berättelser.
Även Iltasanomat rapporterar att man år 2016, då Yli-Viikari tog över posten som generaldirektör, använde 5542 dagsverken för att genomföra effektivitetsrevisioner. I fjol hade motsvarande siffra sjunkit till 4 182.
Statens revisionsverks direktör Mikko Koiranen säger att han inte vill kommentera uppgifterna så länge utredningarna kring dem inte är klara. Till STT säger Koiranen att uppgifterna om systematisk ändring av granskningsprinciper inte stämmer. Enligt honom har de anställda som intervjuats för Iltalehtis artikel generaliserat sina egna upplevelser till att gälla hela myndighetens verksamhet.
Olika syn på problemen
En av de intervjuade anställda uppgav exempelvis för Iltalehti att hens förmän ville förstöra bakgrundsmaterial till en granskning, och gjorde det genom att radera de utvalda punkterna i slutrapporterna som hade koppling till bakgrundsmaterialet.
Enligt den anställda handlade det om punkter där man kunde konstatera att den granskade parten inte hade lyckats göra några besparingar, och genom att radera punkterna ville man nå ett merpositivt slutresultat.
Koiranen säger till STT att han känner till fallet, men att han inte ser på saken på samma sätt som den anställda som intervjuats. Han anser att det material som raderades inte hörde till material som behövde sparas.
”Av arbetsdokumenten behöver man spara de dokument och uppgifter som ges till granskningens beslutsfattare, alltså i det här fallet förmannen. I det här fallet som Iltalehti skriver om hörde de dokumenten inte till dokument som behövde sparas”, säger Koiranen till STT.