Kontinuerligt skogsbruk binder mera kol

SKOGSBRUK Det kontinuerliga skogsbruket blev föremål för forskning vid Skogsforskningsinstitutet under professor Erkki Lähdes ledning för 40 år sedan. Inom forskningsprojektet grundades ett riksomfattande nätverk av försöksområden. Dessutom nyttjades landets skogsinventeringars (VMI) mätningsdata från provytorna allt ifrån de första inventeringarna i början av 1920-talet. Materialet möjliggjorde omfattande och tillförlitliga jämförelser av skogshantering och beståndsstrukturer vid samma tidpunkt och på likadana växtplatser. Av dessa har publicerats 38 jämställt utvärderade forskningsrapporter i internationella publikationsserier.

Enligt publikationerna har trädbestånden vid kontinuerligt skogsbruk vuxit 10– 30 procent bättre än de odlade skogarnas likåldriga bestånd. Forskningarna visade också att skogarna med kontinuerlig beståndsvård inte uppvisade problem med förnyelse eller undervegetationens utveckling.

Materialen från provytorna har använts bland annat vid uppgörande av skogsplaneringsprogram med flera målsättningar under ledning av professor Timo Pukkala vid Östra Finlands universitet. Materialet omfattar över 2 000 växtprovytor och över 60000 provträd. Modellen uppdaterades nyligen och i uppdateringen ingick alla VMI:s bestående provytor och över 70 000 provträd.

Dessa växtmodeller kan tillämpas vid planering av optimal hantering i vilken skog som helst, med hänsyn till olika betoningar av skogens många användningsmöjligheter, såsom kolsänkor, den biologiska mångfalden, skogens andra produkter med mera. Dessa modeller används med framgång av många skogstjänstföretag som specialiserat sig på kontinuerlig beståndsvård. Också Forststyrelsen har tagit modellerna i användning på försök.

Det är klart att kontinuerligt skogsbruk producerar träd bättre och binder mera kol än den skogsodlingsekonomi som bygger på kalavverkningar. Med kontinuerlig beståndsvård har man alltid över 100 kubikmeter per hektar välväxande trädbestånd, medan det efter ett kalhygge tar tiotals år innan man får samma trädmängd. I Finland utförs årligen kalhuggningar på långt över 100000 hektar, vilket innebär att mängden bestånd i landets ekonomiskogar är endast 110 kubikmeter per hektar. Om det i någon jämförande forskning blir ett klenare resultat vid kontinuerlig beståndsvård än för hela omloppstiden i odlad skog är det något man inte haft kunskap att göra på rätt sätt.