Sista lampan för tandläkarna i Brunakärr släcks snart
I en mörkröd tegelbyggnad från 1970-talet har helsingforsarna fått sina tänder lagade i 21 år. Nu ska allt rivas och ett nytt bostadsområde byggas.
I tiotals år har helsingforsarna fått sina tänder omskötta i en tegelbyggnad i Brunakärr från 1970-talet. Men flyttlasset går snart till Mejlans.
– Vi ser fram emot flytten med glatt hjärta, för den här byggnaden har hotats av rivning i åratal, säger specialisttandläkaren Kristiina Ahlberg (t.v.) som jobbar i par med Tiina Korhonen.
Många är de som under åren legat i någon av tandläkarstolarna vid den stora kliniken på Mannerheimvägen 172 i Brunakärr, och fått till exempel en visdomstand utdragen.
Här i det öppna landskapet med bås har tandläkarjouren tagit emot åtskilliga helsingforsare i 21 år. Även specialisttandvården har sina lokaler här. Den tar inte bara emot stadsbor utan även Esbo-, Grankulla- och Kyrkslättsbor.
I byggnadskomplexet kan man också studera till både tandläkare och specialistläkare i rättsmedicin.
Men nu går den här epoken mot sitt slut. I början av sommaren går tandklinikens flyttlass till Haartmansgatan 1 i Mejlans. Även utbildningsprogrammen flyttar bort. Byggnaderna kommer att rivas för att göra plats för de många nya bostäder som ska byggas på området (se faktaruta och karta).
– Vi ser fram emot flytten med glatt hjärta, för den här byggnaden har hotats av rivning i åratal. Den är i mycket dåligt skick och arbetslokalerna är väldigt gammalmodiga. Vi använder annorlunda instrument i dag än man gjorde när de här rummen planerades, säger specialisttandläkaren Kristiina Ahlberg.
I den här flygeln av byggnaden är rummen små, har dålig ljudisolering och saknar luftkonditionering. Ändå är stämningen i Ahlbergs och tandskötaren Tiina Korhonens mottagningsrum god. Det märks att de jobbat i par ofta.
– Luftkonditionering är viktigt under coronan. När man gör ingrepp ska luftkonditioneringen vara behaglig både för patienten och för personalen, säger Ahlberg.
Duon ser fram emot större rum och bättre skåp. I dag står diverse rotfyllningsinstrument, som en extern motor, ultraljudsmaskin och en varm guttaperkamaskin, framme för att de inte får plats i skåpen. Nu för tiden använder man också mobila mikroskop, men det är stora apparater som passar dåligt i de små mottagningsrummen i Brunakärr. Bägge har studerat i byggnaden. – Jag kommer ihåg heltäckningsmattor i klassrummen och korridorerna, säger Korhonen som blev klar med studierna 1990.
Ahlberg konstaterar att byggnaden ursprungligen skapades för Helsingfors universitets tandläkarutbildning.
– Under årens lopp har det kommit
in alltför många aktörer, som specialisttandvården, jouren, Metropolias munhygienistutbildning ... Det har funnits alltför många anställda i förhållande till kapaciteten.
Minnen av tandställning
I väntrummet sitter Tuuli på en av de blå retrosofforna i konstläder.
– Det är krävande att komma hit och hitta rätt byggnad. Om jag får en tid till Stengårds sjukhus åker jag helst dit.
Hon funderar på hur det blir med tillgängligheten efter flytten till Mejlans.
– Och hur blir det med parkeringsplatserna? inflikar en äldre man som väntar medan frun är inne hos tandläkaren.
I ett av rummen gör Sini Nyman en rotfyllningskontroll på sin patient Kati Hamilton-Määttälä. Nyman har jobbat i Brunakärr i snart två år. Huset är dock bekant sedan länge tillbaka. Som barn fick hon sin tandreglering här, och senare blev hon studerande i samma hus.
– Också jag har fått tandreglering här på 1990-talet. Man har gjort proteser åt mig här, men detta blir mitt sista besök, säger Hamilton-Määttälä.
– Det är hög tid att byggnaden rivs, men det skulle vara trevligt att se de nya lokalerna, säger Nyman.
Själv följer hon inte med i flytten eftersom hon blir klar med sin tandläkarspecialisering och börjar jobba på annat håll.
"Har sett sina bästa dagar"
Många generationer tandläkare har utbildats i Brunakärr ända sedan 1980-talet. Men fjärdeårsstuderandena Emma Kumpulehto och Sakari Kettunen blir den sista årskullen från Helsingfors universitet som upplevt studier och praktik i byggnaden som internt kallas för Tandkliniken.
På frågan om de ser fram emot flytten till Haartmansgatan 1 i Mejlans brister de ut i klingande skratt och svarar unisont "ja!".
– Vi har väntat på det här väldigt länge. Det talades om flytten redan då vi inledde studierna. Vi är verkligen entusiastiska över att få flytta till den nya kliniken där maskinerna är nya, säger Kettunen.
Han berättar ivrigt att han sett illustrationer på hur de nya tandläkarenheterna med stol, lampor, borrskaft och sug ser ut.
– De här lokalerna har sett sina bästa dagar, säger Kumpulehto.
Just den här dagen har hon tränat på att ta bort tandsten medan han provat ut en bettskena åt en patient.
De är tandläkarkandidater och gör sin kliniska vårdpraktik på Helsingfors universitetssjukhus undervisnings- och vårdenhet för munsjukdomar. Vem som helst från Helsingfors, Esbo, Grankulla och Kyrkslätt kan få en tid till vårdenheten där vanliga ingrepp görs. Dock behöver man först en remiss från sin hemkommun. På plats i vårdenheten finns specialisttandläkare som handleder studenterna.
– Kandidaterna är mycket nöjda när de får nya patienter, säger Kumpulehto.
Tandläkarutbildningen flyttar ut redan i maj, och i höst kommer studenterna att ha sin nya hemvist på samma adress som stadens tandklinik i Mejlans. Avdelningen för rättsmedicin flyttar samtidigt. En del av verksamheten inleds då i en helt ny byggnad på Mannerheimvägen 166 medan resten flyttar till campus i Mejlans.
Studerandeduon Kettunen och Kumpulehto har tänkt mycket på hur viktigt det är att få praktisera under rådande pandemi.
– När kompisar, som studerat på distans i många månader säger att de har svårt med orken, så tänker jag på hur privilegierade vi är som studerar i en bransch där vi får vara på plats fysiskt, säger hon.
– På vår årskurs har vi talat mycket om hur vår utexaminering är beroende av att vi får göra plomberingar och rotfyllningar. Möjligheten att jobba med patienter är en väldigt stor grej för oss. Vi är nöjda med att det fortfarande är möjligt, säger han.
Också undervisnings- och vårdenheten följer med till Mejlans. Men medan man här i Brunakärr haft 50 tandläkarstolar att ta emot patienter i minskar antalet till 36 stolar efter flytten. Tanken är att kandidaterna i större utsträckning ska praktisera ute på vårdcentralerna framöver.
Både tandsten och hål
I Mejlans kommer stadens nya enhet att gå under namnet Mun- och tandcentret. En nyhet är också att både Mejlans tandklinik och röntgenvården flyttar in i centret.
Staden har rekryterat tandläkare, munhygienister och tandskötare internt till den nya enheten.
– Vi går in för en ny verksamhetsmodell där vi ska kunna göra mer för kunden på samma gång, så att hen inte behöver komma på nytt så många gånger, säger Sebastian Kaste, nytillträdd chefstandläkare vid Helsingfors stad.
I dag när en patient kommer in på en kontroll och visar sig ha tandsten, hinner personalen troligtvis påbörja behandlingen. Men om de till exempel hittar ett hål lär de inte hinna lappa det samtidigt. Nu är tanken att hinna göra fler behandlingar på en gång.
– Ibland orkar inte kunden med det, eller så är det kanske inte medicinskt möjligt. Men vi skapar möjligheter till att göra mer på en gång.
I den nya modellen kommer staden att jobba lite annorlunda med de bokade tiderna tack vare att personalstyrkan ökar. Det kommer helt enkelt att finnas fler lediga händer som kan ta itu med ingrepp.
– I dag är det så att man har 30– 40 minuter på sig för en patient och efter det är nästa inbokad. Det som vi sett är att vissa behöver mindre vård samtidigt som undersökningen går snabbt. Från och med nu kan vi använda den inbesparade tiden på nästa patient.
Kaste konstaterar att det är just de som inte går till tandläkaren så ofta som kommer att dra nytta av den nya modellen.
Det var meningen att man efter flytten till Mejlans skulle ha fått börja använda ett nytt affärssystem. Men det är inte klart ännu eftersom upphandlingen avbröts.
– Affärssystemet kommer att ha en gemensam tidsbokning för alla kunder. Om en avbokning kommer in vet proffset då att hen kan jobba längre med den kund som är inne för behandling för tillfället. På så sätt får vi flexibilitet.
Enkelt förklarat kommer det att fungera till exempel så här: en patient kommer in för borttagning av tandsten. Då munhygienisten upptäcker något annat misstänkt i munnen ber hen en kollega att ta sig en titt. Den här möjligheten finns inte alltid just nu.