Danmarks coronaexit bygger på testning – som kan ge falskt svar
I Danmark var köerna till coronatest långa på tisdagen. Antigentester är ett centralt verktyg när landet öppnar upp igen. Samtidigt visar en dansk undersökning att de här snabbtesterna har missat nästan varannan smittad. Även i Sverige varnar Folkhälsomyndigheten för falskt negativa svar.
Danmark tog ett nytt steg i att öppna upp samhället på tisdagen. Elever i femman till åttan fick återvända till skolorna efter månader av distansundervisning, och frisörsalonger och bilskolor får igen ta emot kunder. Senare ska köpcenter, museer och restauranger öppna.
Villkoret för att kunna besöka dem är ändå att man kan bevisa att man har ett högst 72 timmar gammalt negativt coronatest – alternativt att man har haft corona för mellan 2 och 12 veckor sedan eller är vaccinerad. Även elever över 12 år ska i regel testas för att kunna gå till skolan.
Både PCR-test och antigentest godkänns. PCR-testet är det test som i Finland tas inom den offentliga vården om du misstänker att du har insjuknat, och svaret kan dröja från ett halvt till något dygn. Antigentestet kallas också snabbtest.
I Danmark har över 27 miljoner test tagits under epidemin, medan siffran i Finland är drygt 4 miljoner.
Resultatet på ett antigentest kommer på 15–30 minuter och därmed är det klart att det testet nu har en betydande roll i Danmark där testning är en central del av hela exitstrategin.
På flera håll kan man låta snabbtesta sig utan tidsbeställning och danska medier, bland annat Berlingske, rapporterade på tisdagen om långa köer till testställena. Rusningen började redan dagen innan.
Siffrorna från Statens Serum Institut, som står för den danska coronastatistiken, talar sitt tydliga språk. Mellan måndag lunchtid och ett dygn senare hade över 201000 snabbtester gjorts, mot 87 600 dygnet innan.
Det här kan jämföras med 182 000 PCR-tester måndag till tisdag och 133 500 dygnet innan.
"Extra redskap"
I Danmark är rekommendationen att den som testar positivt på det snabba antigentestet följer upp med ett PCR-test. Och det budskapet har blivit tydligare då det visat sig att 45 procent av de positiva svaren inte stämmer, utan är så kallat falskt positiva. Vid PCR-test har dessa personer visat sig inte ha corona.
Under påskhelgen har ändå ett annat resultat i en studie från Statens Serum Institut väckt ännu mer uppmärksamhet. Det visar att antigentesterna i 47 procent av de granskade fallen gav falskt negativt svar. De här personerna kunde felaktigt tro att de inte hade covid-19.
Under sju veckor testades 117 670 personer med både PCR- och antigentest. Detta inom 48 timmar. Enligt PCR-testet var 4 069 personer coronapositiva. Antigentestet gav däremot positivt utslag för bara 2 159 personer. Det betyder att 1 910 personer fick ett negativt svar, även om de i själva verket hade corona.
"Man kan se på antigentestet som ett mycket brett såll. Det fångar de mest smittsamma, men inte alla dem som potentiellt kan smitta. Därför betraktar vi antigentester som ett screeningverktyg. Det är ett extra redskap för att finna och bekämpa virus", säger direktör Tyra Grove Krause i ett pressmeddelande.
Hon betonar att negativt antigentest inte betyder att man kan glömma coronarestriktionerna.
Henrik Ullum, direktör vid institutet, säger till Danmarks radio att de som inte fångats upp i antigentesten vanligen inte har haft så mycket coronavirus i kroppen, och därmed inte heller är så smittsamma.
Enligt honom är snabbheten och flexibiliteten fortsättningsvis fördelen med antigentesterna, men även han betonar att de inte kan vara den enda metoden.
Partierna Enhedlisten och De Konservative har nu enligt Berlingske öppnat upp för att 72-timmarskravet kan sänkas till 24-timmar vid snabbtest, och har bett den ansvariga ministern om en medicinsk utvärdering av den senaste undersökningen.
Sverige: Personal och gränspendlare
I Sverige publicerade Folkhälsomyndigheten på tisdagen resultatet av en studie där personal vid äldreboenden testats med antigentest. Av de 44 symtomfria personer som testade positivt i PCR-test fick 28 positivt utslag också på antigentest. En vecka senare hade 95 procent utvecklat symtom på covid-19.
"Antigentester för screening av symtomfria medarbetare på särskilda boenden för äldre visar att personer med covid-19 kan identifieras i ett tidigt skede. Det finns dock en hög risk för falskt negativa provsvar, och antigentestning ska därför ses som ett komplement till övriga åtgärder för att minska smittspridning", skriver Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
I Sverige används antigentest sedan slutet av 2020 också inom den offentliga vården, som administreras av regionerna, men i klart lägre utsträckning än i Danmark. Variationerna mellan regioner är stor. I Skåne erbjuds till exempel de som pendlar till Danmark gratis snabbtest.
Enligt Sveriges kommuner och regioner använder regionerna främst antigentester vid sjukvårdens akutmottagning, vid inskrivning för förlossning eller operation och för just screening av personal.
"Snabbtester kan också vara ett effektivt verktyg för smittspårning, då det ger möjlighet att tidigt upptäcka och bryta smittkedjor", skriver Sveriges kommuner och regioner.
I Sverige erbjuder många privata aktörer snabbtest, och också företag har testat personal, till exempel säsongsarbetare i fjällen.
Norge: Vid lokala utbrott
I Norge har Helsedirektoratet gått ut med att snabbtester gärna kan användas vid coronautbrott i en kommun eller misstanke om utbrott, så att de smittade fort kan upptäckas och isoleras och smittspårningen komma i gång. Folkhelseinstituttet menar att testerna har blivit allt bättre efter hand.
Vid universitetet i Oslo har man till exempel erbjudit gratis snabbtester för studerande och personal. Även vid gränserna används antigentest.