Gör en miljögärning – välj rätt mat
Miljöhållbarhet ska bli en röd tråd i nästa upplaga av de nordiska näringsrekommendationerna. Läkaren Mikaela Grotenfelt-Enegren rekommenderar en hållbar livsstil för att vi och miljön vi är beroende av ska må bättre.
För mycket kött på tallriken går ut över hälsan. Samtidigt driver den globala köttproduktionen på ekologiska kriser som gör att miljön mår sämre. Eftersom människans hälsa är beroende av miljöhälsan kan vi vinna dubbelt på att lägga om dieten.
Det är ett budskap i rapporten Food Planet Health som experter på hållbarhet och näringsintag vid Eat Lancet Commission tog fram 2019. Rapporten rekommenderar ”en planetär hälsodiet”, en diet som beaktar både behovet av näringsrik kost och miljöns gränser för hållbar livsmedelsproduktion.
Det blir en kostcirkel med hälften grönsaker, en hel del fullkornsspannmål och ett proteinintag främst från vegetabiliska produkter. Andelen kött är marginell. Rapporten aktualiseras på nytt när de nordiska näringsrekommendationerna revideras nästa år.
Behovet att minska på köttintaget är stort i Norden där vi äter mycket kött. De nya nordiska näringsrekommendationerna väntas ändå inte omfamna Eat Lancets kostcirkel som sådan. Däremot väntas de för första gången genomgående integrera miljöhållbarhet som en röd tråd i kostråden.
I Finland är ohälsosam mat det klart största enskilda folkhälsoproblemet. Vi skulle må bättre av att äta betydligt mindre av rött och processat kött.
En statlig undersökning från 2019 visar att ohälsosam mat – för lite frukt och grönsaker men för mycket salt och mättade fetter – belastar folkhälsan med en sjukdomsbörda på över 106 000 funktionsjusterade levnadsår (DALY). Enheten beaktar hur många år i förtid vi dör och hur många år vi tvingats leva med funktionsnedsättning för att vi är sjuka.
För jämförelse beräknas brister i livsmedelssäkerheten, främst listeriabakterier och blyföroreningar, orsaka en sjukdomsbörda på knappt 2 000 DALY. Ohälsosam mat är därmed ett 54 gånger större folkproblem, mätt i DALY. Rapporten rekommenderar att vi av folkhälsoskäl ska äta mer frukt och grönsaker och mindre salt och fett.
I dag äter finländarna i snitt 1 kilo rött eller processat kött i veckan, räknat i slaktvikt. Det motsvarar i praktiken maxgränsen för den inhemska näringsrekommendationen på högst ett halvt kilo rött kött, helst mindre, varje vecka, räknat i nettovikt.
Överkonsumtionen av kött leder till att många finländare diagnostiseras med hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, typ 2-diabetes, njursjukdomar, höga kolesterolvärden och övervikt. Övervikten har flera orsaker, men siffrorna är alarmerande: drygt 70 procent av de finländska männen och över 60 procent av kvinnorna över 30 år är överviktiga. Bland barn och ungdomar är nästan var fjärde överviktig, och trenden är uppåtgående.
– Övervikten är som en epidemi i Finland, och som en tickande bomb för vår samhällsekonomi. Den beror bland annat på att vi äter för mycket rött kött och rör på oss för lite. Det ger flera negativa hälsoeffekter, säger läkaren Mikaela Grotenfelt-Enegren.
Hon forskar i hälsovårdens roll för att lösa den ekologiska hållbarhetskrisen, och hon ser hur folksjukdomarna är kopplade till diet och brist på motion.
Så slår naturen tillbaka
Vi vet sedan tidigare att människans hälsa är beroende av friska livsmiljöer. Vi vet också att vi degraderar många av de miljöerna då vi utarmar naturen och driver på klimatförändringen.
Det sker bland annat då vi skövlar regnskog, för att kunna odla mer soja, för att utfodra fler nötboskap, för att servera fler biffar. Då försvinner enorma skogar som hittills fungerat som klimatkylande kolsänkor och som hem för världens artrikaste ekosystem. Köttkonsumtionen göder klimatförändringen och utarmningen av biologisk mångfald, som också ökar risken för zoonoser och pandemier.
– Covid-19 är en följd av minskad biologisk mångfald. Forskningen tyder på klara samband mellan viruspandemier, urbanisering och industriell köttproduktion, säger Mikaela Grotenfelt-Enegren.
På ett allmänt plan kan man förstå att människans hälsa är beroende av miljöns hälsa eftersom vi är beroende av och i kontakt med miljön. Men hur ser den kopplingen riktigt ut? Mikaela Grotenfelt-Enegren förklarar: När vi förstör naturmiljöer kommer vilda djur närmare inpå våra produktionsdjur, våra husdjur och oss själva.
Klimatnödläge
Alla djur, inklusive människan, har ett mikrobiom, alltså en hel uppsjö mikroorganismer – bakterier, virus, arkéer och svampar – i och på kroppen. När vilda djur kommer närmare oss kommer också deras mikrobiom närmare våra. Då kan virus och bakterier flytta över och byta värddjur, via våra husdjur eller direkt till oss.
– Det sker enklast när människor hanterar vilda djur på marknader i urbana miljöer. Det kan också ske till exempel när en fladdermus tvingas flytta sitt revir till urbana miljöer, säger Grotenfelt-Enegren och påminner om att fladdermusen kan ha varit en vektor när den första människan smittades med covid-19.
Mikaela Grotenfelt-Enegren var en drivande kraft då ett tiotal finländska läkarorganisationer utlyste klimatnödläge i januari. I deklarationen sägs att ”klimatförändringen är 2000-talets allvarligaste hot mot människans hälsa”. Det är anmärkningsvärt att läkarna går ut med det budskapet mitt under en pågående pandemi.
– Vi vill öka trycket på politikerna för att få till stånd de förändringar som snabbt behövs för att ändra riktning på utvecklingen. Det finns alltmer forskning kring hur förändringarna i klimatet och i den biologiska mångfalden också påverkar människors hälsa, och resultaten är alarmerande, säger hon och tillägger:
– Pandemin ger oss ingen respit, men den har visat att vi har en förmåga att göra snabba förändringar i vår livsstil och i våra samhällen när den politiska viljan finns.
Miljöförstörelse gör oss sjuka
När vi hör att den biologiska mångfalden minskar går tankarna kanske främst till vilda djur och växter. Men, påpekar Mikaela GrotenfeltEnegren, mångfalden i våra mikrobiom minskar ännu snabbare.
– Det skapar en grogrund för virus och bakterier som gör oss sjuka. Vi ser samtidigt en ökning inom allergier, astma, atopi och andra folkhälsosjukdomar då den mikrobiologiska mångfalden minskar. Här finns också kopplingar till depression, alzheimer, MS-sjuka, hjärtoch kärlsjukdomar och cancer, säger hon.
Ny forskning har ökat kunskapen om sambandet mellan mikrobiom och folksjukdomar. Ju mer vi lär oss desto mer förstår vi vidden av den pågående miljöförstörelsens betydelse för vår hälsa. Läkarkåren bedömer att det i längden inte är rimligt att bota folksjukdomar med läkemedel då man kunde förebygga dem med sundare kostoch livsstilsvanor.
– Fortsätter vi som förut kommer inga ekonomiska resurser att räcka till för att reparera skadan. Den hållbarhetskrisen syns redan inom vården. En alldeles för stor del av pengarna går till specialistvården, till att vårda folksjukdomar, medan primärhälsovården som jobbar med att förebygga sjukdomar saknar resurser, säger hon.
Vettigare vore att ta hand om miljön så att den skyddar oss. Miljöskydd ger också direkta, positiva hälsoeffekter.
– Det är billigare att förebygga sjukdomar, precis som det inom miljöarbetet är billigare att förebygga skador.
Normalisera det hållbara
Det är en bärande tanke också inom konceptet one health. Mikaela Grotenfelt-Enegren föredrar ändå varianten planetary health som hon anser bättre lyfter fram samverkan mellan människans hälsa och miljöhälsan.
Det är precis vad hon jobbar med. Hon ger råd för att folk ska hållas friska och må bra, och inte behöva så mycket vård eller medicinering.
– Det handlar om enkla saker som att värna om vardagsmotionen, och se till att barnen cyklar eller går till skolan och till sina hobbyer. Vardagsvanorna ger de bästa och mest hållbara effekterna på hälsan, säger hon.
Hon förespråkar rent generellt samhällsförändringar som gör det lättare att välja det som är bra för miljön och hälsan medan det skadliga kunde beskattas hårdare. Det krävs också omställningar i samhället för att det hälsosamma ska bli ett förstahandsval.
I höstas visade forskning att småbarn som regelbundet plöjer ner fingrarna i mullen får starkare immunförsvar än deras jämnåriga.
– Naturdagis är en växande trend, men vi borde öka på takten och ändra på stadsplaneringen så att de blir en självklar del av vardagen, att i synnerhet barnen dagligen exponeras för hälsosamma mikrobiom, säger hon.
För övrigt förespråkar Mikaela Grotenfelt-Enegren vaginal förlossning och amning alltid då det är möjligt, samt vaccineringar och en så hållbar diet som möjligt.
– Hälsovården har länge varit för skeptisk till vegetariska alternativ. Vår roll är nu att normalisera och förespråka dem, för folkhälsans och klimatets skull.