Kina och Ryssland är Storbritanniens stora ”utmaningar”
Ryssland och Kina är de största säkerhetspolitiska utmaningarna för Storbritannien under de kommande åren. Det slås fast i den första utrikes- och försvarspolitiska redogörelsen efter brexit. Men också lärdomarna av coronapandemin vill man ta tillvara genom att grunda ett nytt situationscenter.
När Storbritannien drar upp linjerna för sin utrikes- och försvarspolitik är spektret brett: antalet kärnspetsar ökar, fokus läggs på Stillahavsområdet och analysen av data ska bli snabbare.
Ett situationscenter ska leverera data i realtid samt snabba analyser och stödja samarbetet inom regeringen, heter det bland annat. Lärdomarna från coronapandemin har gjort att hälsoaspekten prioriteras högre än tidigare och man betonar förmågan att agera snabbt när en pandemi hotar. Men det handlar inte enbart om pandemier.
– Vi har redan verktyg för att snabbt kunna fatta beslut ifall av en kris. Det gäller både civilsamhället och det militära. Men världen har förändrats och det behövs en uppgradering för att kunna reagera ännu snabbare och på vilken typ av kris som helst, säger Tom Dodd, brittisk ambassadör i Helsingfors sedan 2018.
– Kina har trätt in på arenan som aktör jämsides med USA och Ryssland. Dessutom är teknologiutvecklingen oerhört snabb. Om någonting går fel måste man kunna reagera med otrolig snabbhet, tillägger Dodd.
Stillahavsområdet prioriteras
– Vi är ett europeiskt land som agerar globalt, säger Tom Dodd och konstaterar att Nato för Storbritannien är det viktigaste säkerhetsforumet i Europa.
Det är också de europeiska Natoländerna som nämns mest i redogörelsen. Sverige, som inte heller är medlem i Nato, nämns i samma sammanhang som Natoländerna Danmark och Norge.
Är Finland i en annan ställning än Sverige? – Absolut inte, Finland är en viktig samarbetspartner, understryker Tom Dodd.
Storbritannien är genom brittiska BAE Systems – den största koncernen inom försvarsindustrin i Europa – med i gruppen av länder som står bakom Eurofighter Typhoon, ett av alternativen som tagits fram som möjlig ersättare för Hornetplanen.
Dodd är noga med att betona att Eurofighter är ett europeiskt plan. EU-medlemmarna Tyskland, Italien och Spanien är de övriga länderna i projektet. Och han är noga med att framhålla att Finland är en viktig samarbetspartner, oberoende av vilken plantyp man väljer i höst.
På frågan om Finland kunde ha politiska fördelar av att välja Eurofighter svarar Dodd inte direkt. Men han tillägger ändå att Finland skulle få tillgång till ”den svarta lådan” – där all viktig data finns – genom att välja Eurofighter, enkelt sagt bli en del av ett integrerat system, tillsammans med Storbritannien, Tyskland, Spanien och Italien.
– Eurofighter är inte bara ett flygplan utan ett helt system där man utvecklar förmågan att avvärja hot från luften, till havs och på marken, betonar ambassadören.
Han säger inte hot ”från Ryssland”. Det gör man inte officiellt i Finland heller.
Länge hette det att president Vladimir Putins målmedvetna satsning på en uppgradering av den ryska försvarsmakten handlade om att den post-sovjetiska militärapparaten var nedsliten och omodern. I dag talar ingen längre om uppgradering utan om utveckling.
– Nej, det skulle jag inte säga. Men Rysslands uppbyggnad av sin militära kapacitet inträffade samtidigt som väst hade fullt upp med Afghanistan och Irak.
Och medan solen tittar fram utanför residensets fönster mot Brunnsparken är det dags för den oundvikliga frågan:
Vad skulle Storbritannien säga om Finland skulle söka medlemskap i Nato? – Det är förstås helt och hållet Finlands och det finska folkets sak. Men om Finland skulle vilja bli medlem kan jag inte tro att Storbritannien skulle säga nej.
Teknologiutvecklingen är oerhört snabb. Om någonting går fel måste man kunna reagera med otrolig snabbhet.
Tom Dodd
Storbritanniens ambassadör i Helsingfors