Finländska storbolag sämre än Sveriges på att få forskningspengar från EU
Det finns marginal för att få mer pengar ur EU:s rekordstora forsknings- och innovationsbudget, anser ministrar. Små företag lyckas bra, men våra storbolag har halkat efter. – Vi har inte nödvändigtvis lyckats få ut maximal nytta, säger näringsminister Mi
I den sjuåriga budget som påbörjas satsar EU 95 miljarder på sitt Horisont-program för forskning och utveckling, ett program som Finland i snitt varit bra på att håva hem pengar ur. Men inte så bra som vi kunde, ansåg både beslutsfattare och akademiker, då Business Finland på måndagen presenterade sin nya portal för att hjälpa företagen hitta EU-stöden.
– Vi har lyckats okej, men sämre än de länder som vi jämför oss med. Vi måste förbättra vårt nyttjande av finansieringen, säger Nina Kopola, direktör för Business Finland.
Hon hänvisar till att Finland ligger på fjortonde plats då det gäller att få finansiering från Horisont.
– Till exempel Grekland lyckas bättre. Är vi nöjda med det, eller ska vi göra något?
Högskolor och forskningsinstitut
Under den senaste sjuåriga budgetperioden fick finländska universitet, forskningsinstitut och företag totalt omkring 1,4 miljarder ur forskningsanslagen. Största delen gick till högskolor och forskningsinstitut.
De finländska små och medelstora företagen har dessutom knipit en växande andel av pengarna. Enligt Business Finlands statistik har små och medelstora företag fått över 270 miljoner under den senaste EU-budgetperioden, medan de finländska storbolagen fått drygt nittio miljoner. I Sverige och Österrike ligger storbolagen på ett par hundra miljoner av EU:s forskningsanslag.
– Det finns utrymme för förbättring då det gäller aktivitet och att lyckas få igenom ansökningarna. Våra storbolag får en bråkdel av vad storbolagen i Sverige och Österrike får. Varför skulle vi betala för andra länders framgång via EU-budgeten i stället för att få ut nyttan själva, säger Kopola.
– Ett av regeringens viktiga mål är att få ut mer nytta (ur EU-budgeten), och där har vi inte nödvändigtvis lyckats maximera möjligheterna, säger näringsminister Mika Lintilä (C).
Också vetenskapsminister Annika Saarikko (C) påminner om att målsättningen för alla inhemska satsningar på forskning och innovation, inräknat både privat och offentlig finansiering, är 4 procent av bnp.
Enligt Mari Walls, rektor vid Tammerfors universitet, tycks en flaskhals vara att göra tillräckligt strategiska ansökningar som går igenom. Av finländska ansökningar lyckas 14,6 procent medan snittet i Europa är 15,6 procent.
– Då vi är under medeltalet är det tydligt att vi har möjlighet att förbättra och höja graden av utdelning genom att satsa på kvalitet och strategi då vi går in i den nya budgetramen, säger Walls.