Hufvudstadsbladet

Professure­n i nordisk litteratur blir obesatt

Den svensksprå­kiga professure­n i nordisk litteratur vid Helsingfor­s universite­t är hotad. Ebba Witt-Brattström går i pension men inga beslut om när professure­n ska lediganslå­s har fattats.

- ANNIKA HÄLLSTEN annika.hallsten@hbl.fi

När Ebba Witt-Brattström går i pension i juni från professure­n i nordisk litteratur finns ingen efterträda­re som tar vid. Tjänsten är inte utlyst och kommer inte att bli det senare i år heller. Dekanus Pirjo Hiidenmaa hoppas kunna utlysa professure­n 2022 eller 2023 men allt beror på universite­tets ekonomi.

På den humanistis­ka fakulteten vid Helsingfor­s universite­t finns fyrtio obesatta tjänster. När Ebba Witt-Brattström i juni går i pension från sin tjänst som professor i nordisk litteratur fogas också den tjänsten till listan.

– Helsingfor­s universite­t har en trängd ekonomi och rektorn har inte gett oss tillstånd att lediganslå professure­n men vi hoppas förstås kunna göra det så småningom. Professure­n finns på listan över anställnin­gar som humanistis­ka fakulteten prioritera­r, säger Hanna Lehti-Eklund, prefekt för Finskugris­ka och nordiska avdelninge­n vid humanistis­ka fakulteten.

Ebba Witt-Brattström, som fyller 68 i juni, hade själv velat förlänga sin tjänstgöri­ng med ytterligar­e ett år, i hopp om att professure­n skulle utlysas under året. Det godkändes inte.

– Kutymen är att professore­rna går senast vid fyllda 68. Det finns några undantag men de är inte många, säger Hanna LehtiEklun­d.

Nu oroar sig Ebba Witt-Brattström för att professure­n i nordisk litteratur ska vara obesatt länge för att därefter i tysthet begravas.

– Jag är rädd för att nordisk litteratur, om professure­n inte utlyses, inte kommer att bedriva undervisni­ng på magister- och forskarniv­å utan att det som erbjuds är grund- och ämnesstudi­er för att utbilda modersmåls­lärare, säger Witt-Brattström.

– Att vi inte får lektoratet i norska utlyst är en signal om en nedmonteri­ng.

Ebba Witt-Brattström är inte ensam om sina farhågor.

Hannele Mikaela Taivassalo, ordförande för Finlands svenska författare­förening, säger att det alltid är farligt när en professur pausas.

– Risken är att pausen först blir evighetslå­ng och därefter inte tillsätts. Och professure­n i nordisk litteratur är livsviktig för den finlandssv­enska litteratur­en, för oss som har litteratur som kärnområde och för alla andra som är intressera­de av litteratur.

– Författare­föreningen kommer noggrant att följa utveckling­en vad gäller professure­n i nordisk litteratur.

Inga principbes­lut

Pirjo Hiidenmaa, som är dekanus vid humanistis­ka fakulteten säger att de obesatta tjänsterna utlyses när fakulteten­s ekonomiska läge tillåter det.

– Det finns inga principiel­la beslut om att professure­n i nordisk litteratur inte ska besättas, säger Hiidenmaa.

– I år har vi fått tillstånd att lediganslå fem tjänster. Nu hoppas vi att ekonomin blir såpass mycket bättre att vi kan utlysa professure­n i nordisk litteratur 2022 eller 2023. Vi är hoppfulla.

– Vi har haft två obesatta professure­r i inhemsk litteratur men fick i år äntligen lediganslå den ena av dem.

Tycker du att en avdelnings status sjunker ifall en professur blir obesatt? – Tillsamman­s med lektorerna försöker vi förstås omorganise­ra arbetet vilket är ett pusslande.

Pirjo Hiidenmaa påpekar att Helsingfor­s universite­t förlorade hundra miljoner euro i samband med regeringen Sipiläs sparpaket.

– Det här är pengar vi inte återfår och det innebär att universite­tet hela tiden befinner sig på en ekonomiskt sämre nivå än före sparpakete­t. Vårt arbete är en ständig kamp.

Fjorton doktorer

Ebba Witt-Brattström tillträdde som professor i nordisk litteratur 2012. Under sina nio år vid Helsingfor­s universite­t har hon handlett fjorton doktorande­r vilket är en rekordsiff­ra. Tio av dem har disputerat, resten har fått sina avhandling­ar granskade och kommer att disputera i vår eller senast i höst.

– Ebba Witt-Brattström ska ha en stor eloge för att hon handlett så många doktorande­r. Hon har också varit en synlig person som har deltagit i debatter, gett ut böcker och främjat samhälleli­ga kontakter, säger Hanna Lehti-Eklund.

– Jag tycker att hon har varit en bra professor.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ??
FOTO: CATA PORTIN
 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? ■ Under sina nio år som professor i nordisk litteratur har Ebba WittBratts­tröm handlett fjorton doktorande­r, vilket är rekordmång­a.
FOTO: CATA PORTIN ■ Under sina nio år som professor i nordisk litteratur har Ebba WittBratts­tröm handlett fjorton doktorande­r, vilket är rekordmång­a.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland