Vaccineringarna kan dröja två månader extra
Astra Zenecas vaccin ges inte till personer under 65 år
Institutet för hälsa och välfärd beslutade i går att Astra Zenecas coronavaccin fortsatt inte ska ges till personer under 65 år med anledning av ett fåtal konstaterade fall av blodpropp.
Då amerikanska Johnson & Johnson ställer in sina utlovade vaccinleveranser på grund av hälsorisker betyder det att vaccineringen av finländarna kommer att dra ut på tiden, trots att Pfizer Biontech lovar tidigarelägga sina utlovade leveranser till Europa.
Mia Kontio på Institutet för hälsa och välfärd kan inte uppskatta exakt hur mycket tidtabellen kommer att förskjutas. Planen var att alla finländare över 16 år som vill ta vaccinet skulle ha fått en första dos i månadsskiftet juni–juli. Nu kan den tidpunkten skjutas fram till augusti.
Regeringen ska inom kort ta ställning till om vaccineringsordningen borde justeras till förmån för de värst drabbade områdena.
Finland avstår fortsatt från att ge Astra Zenecas coronavaccin till personer under 65 år, för säkerhets skull. Tillsammans med det tidigare beskedet att Johnson & Johnson i sista minuten ställer in sina vaccinleveranser till Europa, betyder det att många finländare får vänta lite längre på sin första spruta.
– Vaccineringen av den yngre befolkningen fördröjs med kanske en månad, högst två, säger Mia Kontio på Institutet för hälsa och välfärd som på onsdagen beslutade att personer under 65 år fortsatt inte ska få Astra Zenecas vaccin.
Planen var att alla finländare över 16 år som vill ta vaccinet skulle ha fått en första spruta senast i månadsskiftet juni–juli. Nu kan det dröja till augusti, men det beror också på om leveranserna kan försnabbas.
Sällsynta biverkningar
Orsaken till dröjsmålet är att sällsynta men allvarliga biverkningar i form av risk för blodpropp har konstaterats hos yngre personer som fått det vaccinet. I Finland har tre av 250000 Astra Zeneca-vaccinerade drabbats. Två av dem är på bättringsvägen, men den tredje har dött. I Storbritannien har samma biverkning konstaterats hos 1 på 600 000 och i EU i medeltal 1 på 100 000 vaccinerade.
– Vi agerar enligt försiktighetsprincipen medan vi utreder frågan, säger Kontio.
Internationellt samarbete pågår för att ta reda på hur allmänna skadeverkningarna egentligen är, om incidensen i Storbritannien genuint är lägre och i så fall varför, eller om man har mätt enligt olika kriterier. Beroende på hur länge utredningarna dröjer och vilket utfallet blir, kan Finland kanske återuppta vaccineringen av personer under 65 år med Astra Zeneca i något skede, eller så inte.
– Därför kan jag inte heller särskilt noggrant uppskatta hur mycket det kommer att fördröja vaccineringarna i Finland.
Vi måste fokusera på att få ner epidemisiffrorna och läget är fortfarande allvarligt i sex områden. Vi måste komma åt dem om vi ska få kontroll över epidemin.
Krista Kiuru
omsorgsminister (SDP) Det finns inga exakta datum i exitstrategin, utan snarare hållpunkter för när vi kan gå mot bättre tider.
Annika Saarikko
vetenskaps- och kulturminister (C) Vaccineringen av den yngre befolkningen fördröjs med kanske en månad, högst två.
Mia Kontio
Institutet för hälsa och välfärd
Färre sjukhuspatienter
Rent praktiskt betyder det till exempel att de personer under 65 år som har fått en första dos av Astra Zenecas vaccin kommer att få en andra dos av ett annat preparat, antingen Pfizer Biontech eller Moderna. Det finns ingen omfattande forskning på vad det kan betyda att få två doser av olika preparat, men:
– Vi har inga skäl att anta att det skulle orsaka några som helst skadeverkningar, säger Mia Kontio.
De som är över 65 år kommer däremot fortsättningsvis att kunna vaccineras med Astra Zeneca. I vissa länder stoppar man preparatet helt och hållet, men i Finland har inga allvarliga biverkningar konstaterats hos äldre.
– De skadliga effekterna förekommer övervägande hos yngre. För den äldre befolkningen är risken för biverkningar mindre medan risken för en allvarlig eller dödlig form av covid-19 är klart högre. På det här sättet försöker vi förebygga dödsfall i covid-19 men samtidigt minimera skadan av vaccinets biverkningar, säger Maija Kaukonen, överläkare vid Fimea som svarar för läkemedelssäkerhet i Finland.
Fördröjningen är förtretlig då täckande vaccinering av befolkningen är en hörnsten i Finlands strategi ur coronakrisen.
– Det finns ändå ingen anledning att ge upp hoppet om en bättre sommar och höst. Vaccineringarna fördröjs visserligen för de yngre, men inte enormt mycket. Vi kommer ändå mycket snart att ha vaccinerat 70-åringarna och de som tillhör en riskgrupp. Det betyder att antalet infektioner som kräver sjukhusvård borde minska väldigt snabbt, säger Mia Kontio.
Prioritering blir sensitivt
Bedömningen utgår från att regeringen håller fast vid att befolkningen ska vaccineras i en ordningsföljd som beaktar ålder och riskgruppstillhörighet. Men eftersom epidemiläget varierar stort regionalt ska regeringen överväga att eventuellt lägga om vaccineringsföljden och prioritera de värst drabbade områdena.
Det är en politiskt känslig fråga. Social- och hälsovårdsministeriet bereder för närvarande ett förslag till regeringen, som får avgöra om det är motiverat att ge de svårast drabbade områdena förtur.
Omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) ville inför regeringens överläggningar på onsdagen inte uttrycka någon åsikt i frågan eftersom det inte än finns ett konkret förslag att ta ställning till. Hon sade ändå att om man går in för att prioritera vissa områden måste det ske redan på våren och inte på sommaren.
– Vi måste fokusera på att få ner epidemisiffrorna och läget är fortfarande allvarligt i sex områden. Vi måste komma åt dem om vi ska få kontroll över epidemin.
Kiuru menar att Finland ska kunna se fram emot en någorlunda normal sommar och höst, och för det krävs uppoffringar på våren. Men hon vill inte säga om en ändrad vaccinationsordning är det verktyg som ger bäst utdelning för hela landet.
– Jag tänker inte föregå ministeriets förslag och inte heller ta ställning slutgiltigt i det här skedet, sade hon på väg in till Ständerhuset.
Exitstrategin håller
Regeringen hade inte för avsikt att på onsdagen diskutera en eventuell regional omprioritering av vaccineringarna. Däremot diskuterar man riktlinjer för återuppbyggnaden, alltså perioden efter exitstrategin som snarast handlar om vilka restriktioner som ska hävas i vilket skede av sommaren. De samtalen kan ses som förberedelser för regeringens halvtidsöverläggningar nästa vecka.
Centerns ordförande, vetenskapsoch kulturminister Annika Saarikko, beklagar bakslagen med vaccinpreparaten, men påpekar att alla nyheter inte är dåliga: Pfizer Biontech uppgav på onsdagen att de tidigarelägger leveransen av 50 miljoner vaccindoser till EU. Det är svårbedömt i vilken mån det kan påverka Finlands vaccineringstidtabell i gynnsam riktning.
På en fråga om en rubbad tidtabell för vaccineringarna kan påverka tidtabellen för Finlands exitstrategi svarar Saarikko att det är för tidigt att säga.
– Men därför finns det inga exakta datum i exitstrategin, utan snarare hållpunkter för när vi kan gå mot bättre tider.