Existentiella frågor kräver eget ministerium

SAMHÄLLE I HBL Debatt (26.3) ingick en berömvärd insändare om behovet av en global ekocidlagstiftning. Exakt samma krav med starka motiveringar ingår i det förslag till inrättande av ett ministerium för Fred och hållbar utveckling i Finland som Kvinnor för fred har sammanställt med stöd av Svenska fredsvänner i Helsingfors, Konstnärer för fred och Fredspostens utgivarförening (http://www. naisetrauhanpuolesta.org/). Förslaget sändes på internationella kvinnodagen bland annat till presidenten, regeringen, riksdagen, partiernas kvinno- och ungdomsorganisationer, ett 60-tal medborgarorganisationer och ett 50tal inflytelserika kvinnor

I förslaget poängteras att begreppet fred bör utvidgas till att omfatta inte bara frånvaro av krig, utan även global social rättvisa och fred med naturen. Militären ger i sin dagliga verksamhet upphov till avsevärda förorenande utsläpp, krig och konflikter efterlämnar obeboeliga områden. Detta tillsammans med den pågående miljöförstörelsen och den globala sociala orättvisan orsakar omfattande flyktingströmmar. Mycket av detta omfattas av FN:s Agenda 2030 – de 17 globala målen för att skapa en fredlig, hållbar och rättvis utveckling.

Genom att omfördela cirka hälften av de pengar som används i världen för att döda, lemlästa, förstöra omfattande landområden och livsviktig infrastruktur, utnyttja naturresurser, bidra till miljöförstöringen, kunde de 17 målen uppnås. Att omfördela minst 10 procent av världens militära utgifter årligen för att uppnå detta vore en bra start.

Till de existentiella frågor som bör underkastas den nya ekocidlagstiftningen hör förutom biodiversiteten och klimatförändringen, som togs upp i nämnda insändare, även atomkraftskatastrofer som Tjernobyl och Fukushima, användningen av pesticiden Agent Orange i Vietnamkriget, uranvapenanvändningen i Irak och före detta Jugoslavien och så vidare. Också det växande atomvapenhotet som hotar hela vår planet måste inkluderas.

För att uppnå allt det som ingår i det bredare fredsbegreppet bör det finnas en helt egen myndighet. Nu ingår de existentiella frågorna i de olika ministeriernas uppgiftsområden och underkastas dessa ministeriers snävare intressen. Att omfatta välformulerade deklarationer utan att det finns en auktoritativ institution som har kapacitet att till fullo planera och genomföra omfattande konkreta åtgärder på olika nivåer – nationellt och internationellt – leder endast till ineffektiva ansträngningar och tomma ord. Ett välstrukturerat Ministerium för fred och hållbar utveckling – med ett vidsträckt kunskapsområde i frågor om fred och hållbar utveckling, och som kan delta i en prestigefylld global dialog – är nödvändigt för att säkerställa att varje stat uppfyller sina åtaganden för fred och utveckling för alla.

I september 2020 firade FN sitt 75-årsjubileum i skuggan av en oöverträffad global covid-19-pandemi. Frågan är om vi har blivit starkare och bättre rustade för globalt samarbete för att klara av liknande eller mycket allvarligare situationer i framtiden. Har vi kapacitet att uppnå målen för Agenda 2030 som planerat, eller kommer misstro och isolering att fortsätta växa? Har vi kapacitet att avvisa institutionaliserad militarisering och krig för att gå från en krigskultur till en fredskultur?

Vetenskapen har försett mänskligheten med verktyg för att skapa ett samhälle utan storskalig miljöförstöring, hunger och daglig rädsla för sjukdomar och krig. Men vetenskapen har också gett mänskligheten verktyg för att utplåna vår planet på några timmar. Runtom i världen har en extremt inflytelserik och rik krigsinfrastruktur byggts upp.

Försvarsministerierna använder generöst medborgarnas skattepengar för att förbereda sig för krig och för att föra krig. För att motverka detta och för att säkerställa medborgarnas verkliga säkerhet och överlevnad behövs ett Ministerium för fred och hållbar utveckling.