Vem är portvakt på nätet?

Google, Facebook och de andra stora jättarna i den digitala plattformsekonomin har tagit en stor mängd ekonomisk och politisk makt åt sig själva. Koncentration har också lett till ytterligare koncentration och ackumulering av ekonomiskt kapital i stora företag. Europeiska unionen har infört sanktioner mot Google och dess moderbolag Alfabet för snedvridning av konkurrensen till följd av koncentrationen. Det kan emellertid vara svårt för enskilda konsumenter att direkt uppfatta koncentrationen av plattformar och de stora företagens följder för sitt beteende på marknaden och i vardagen.

Det är inte ens rimligt att anta att varje individ skulle ha tillräckliga resurser för att beskriva effekterna av koncentrerad makt på sitt eget konsumtionsbeteende. Användningen av digitala plattformar har blivit en rutinaktivitet som inte behöver något djupare tänkande. Ansvaret för tillsyn över stora företag ligger hos politiker både på nationell nivå och EU-nivå och på en bredare internationell politisk nivå.

Den nyliberala diskussionen om en individs frihet och förmåga att rösta med sin plånbok genom sina egna val realiseras inte fullt ut i en global plattformsekonomi där till exempel Google utövar betydande makt genom sin egen sökmotor. Google och dess algoritmer avgör vilka sökresultat som visas först i listan, vilket direkt påverkar användarnas val. Det är orimligt att tro att varje användare skulle vara en rationell och medveten individ som tror att sökresultaten på internet kontrolleras på någon nivå uppifrån.

Kraften hos Google och Facebook sträcker sig också genom samma logik till offentlig och politisk debatt, eftersom politiska diskussionsämnen ofta kommer fram just genom sökresultat och å andra sidan också via Facebookflödet. Båda drivs av algoritmer och deras underliggande mål är att öka företagens ekonomiska kapital. Vilka som är portvakter för informationen på internet är enligt min mening en sak som är värd att överväga.

Under coronapandemin har nyhetsbevakningen på flera ställen fokuserat på problem med distansarbetare och många arbetarklassyrken har lämnats i skuggan. Den sociala konsekvensen av en sådan utveckling kan vara att en stor del av samhällsproblemen inte alls syns. Vi behöver bredare nyhetsbevakning och analys om politiken och hur det påverkar vardagen hos alla samhällsklasser. Människor läser mer och mer nyheter via digitala plattformar där de inte helt väljer det innehåll de ser för sig själva, utan påverkas av algoritmer och andra konton de följer.

Det har diskuterats mycket om politiska bubblor i detta sammanhang, men jag tror inte att klassperspektiv har fått mycket perspektiv. I allmänhet verkar nyheterna vara eftertrycklig medelklass, och de lägre socioekonomiska klasserna får inte samma synlighet. Detta skapar ett socialt avstånd mellan samhällsklasser, som kan fördjupas ytterligare och förstärkas av algoritmerna.

"Vi behöver bredare nyhetsbevakning och analys om politik och hur det påverkar vardagen hos alla samhällsklasser." JUHO PYLVÄNÄINEN är feminist och blivande socialvetare, bosatt i Åbo