”Lärarens viktigaste roll är att själv prata svenska”

Kravet på grammatikaliskt korrekta meningar hämmar kommunikationen i svenskundervisningen, säger svenskläraren Eero Talonen, som nu får pris av Svenska Folkskolans Vänner.

Eero Talonen, lektor vid specialyrkeslärarutbildningen vid Uleåborgs yrkeshögskola, får Christoffer Grönholms pris.

Talonens genuina intresse för det svenska språket och för svensk kultur genomsyrar hans arbete som lärare, skriver Svenska folkskolans vänner (SFV) i ett pressmeddelande.

Talonen har undervisat svenska såväl i grundskola och gymnasium som för vuxna invandrare och på yrkesinstitut och universitet. Vid sidan av sitt nuvarande jobb vid Uleåborgs yrkeshögskola arbetar han på en doktorsavhandling med fokus på hur finskspråkiga grundskoleelever lär sig kommunikativa färdigheter i svenska.

SFV skriver i sin prismotivering att Talonen utmärker sig i sin pedagogiska verksamhet med sitt sätt att kreativt skapa nya och engagerande undervisningsmetoder för att väcka elevernas intresse för svenskan.

Talonen betonar betydelsen av att våga öppna munnen och börja prata, och säger att lärarna här har en viktig uppgift.

"Om vi fastnar vid att försöka formulera grammatikaliskt korrekta meningar kommer kommunikationen aldrig i gång", säger han i pressmeddelandet.

"Lärarens viktigaste roll är att själv prata svenska. Prata om ämnen som eleverna är intresserade av och på en sådan svenska att de har en möjlighet att förstå, men som är på en lite högre nivå än vad eleverna själva behärskar."

Talonen säger att han arbetat aktivt för att det svenska ska förknippas med positiva känslor och att atmosfären är uppmuntrande och glad.

"Det har visat sig vara ett fungerande koncept."

Talonen säger i pressmeddelandet att han under arbetet med sin doktorsavhandling funnit två överraskande saker.

"Det första är att det finns många skillnader i muntliga kommunikativa färdigheter hos elever i olika skolor, och mellan flickor och pojkar. Detta trots att den grundläggande utbildningen utgår från jämlikhet och likabehandling, och strävar efter en enhetlig utbildning på lika villkor."

Det andra överraskande resultatet är att många pojkar använder sin språkliga kapacitet modigare än flickor.

"De blandar visserligen svenska, finska och engelska, men de gör sig förstådda. Att använda språket på det här sättet stöder språkutvecklingen", säger Talonen.

Talonens forskning visar också att många elevers muntliga kommunikativa färdigheter når sin höjdpunkt i årskurs sju, och inte utvecklas efter det.

"Vi behöver nog fundera på undervisningen och hur den är uppbyggd. För visst vill vi att alla elever fortsätter att utvecklas under hela grundskolan."