Maktpartiet för fram svag kanslerskandidat

De stora och mäktiga tyska kristdemokraterna är vilsna utan Angela Merkel och har till och med svårt att utse en kanslerskandidat.

Kristdemokratiska CDU:s ordförande Armin Laschet blir kanslerskandidat för unionen mellan CDU och det lilla bayerska systerpartiet CSU. Det var ingen självklarhet och det visar ett hur osäkert kort Laschet är. CSU:s ledare Markus Söder hade också signalerat intresse för att vara unionens kanslerskandidat. Han är mer folklig och klart populärare än Laschet bland tyskarna.

Efter en utdragen och politiskt besvärlig process och efter ett maratonmöte i måndags röstade en majoritet i CDU:s ledning på Laschet. Det är anmärkningsvärt att man tvingades rösta och att dessutom en av tre medlemmar i det 46 personer starka organet inte röstade på partiets egen ordförande.

Normalt brukar frågan om kanslerskandidaten inte gå till omröstning, men ett maktvakuum har uppstått efter Angela Merkels många år vid makten och ingen entydig efterträdare har utkristalliserats. Det var nu inte bara fråga om en kamp mellan de två partierna inom unionen, CDU är helt enkelt delat och vilse.

Laschet besegrade Söder i CDU-toppens omröstning men han går inte stärkt ur kampen och in i valrörelsen. Laschet har setts som Merkels favorit, men han har inte imponerat under sina första månader som CDUordförande.

Det har på sina håll krävts att valet av kanslerskandidat borde ha gjorts av en större grupp. Det finns orsak för unionen att till nästa val göra upp klara regler för hur kanslerskandidaten egentligen ska utses. Det är ändå fråga om Europas kanske viktigaste post.

Kristdemokraterna har på ett år dalat i opinionsmätningarna från ungefär 40 procent till klart under 30 procent. Det har sin förklaring i missnöje med skötseln av coronapandemins senare faser där Laschet inte har övertygat. Men kristdemokraterna har också drabbats av ekonomiska skandaler. Flera av unionens politiker har inom bara ett par månader tvingats lämna sina uppdrag.

Nu är det allt annat än en enad union som går till förbundsdagsval med en kanslerskandidat som många i de egna leden tvivlar på. Rådande atmosfär är inte bra att inleda en valrörelse i. Det kan bädda för att förbundskansler Merkel inte över huvud taget får en efterträdare från de egna leden.

De gröna utsåg i måndags sin kanslerskandidat under ordnade och eniga förhållanden, alltså i helt andra stämningar än kristdemokraterna. Annalena Baerbock, jurist från London School of Economics, blir det 40-åriga partiets första kanslerskandidat och hon är samtidigt en potentiell kansler.

De gröna har i de senaste opinionsmätningarna legat endast 5–7 procentenheter under den kristdemokratiska unionens väljarstöd. De gröna behöver inte bli största parti för att Tysklands nästa kansler ska heta Annalena Baerbock. Det kan mycket väl räcka med att partiet samlar näst mest röster och tillsammans med sossar och fridemokrater får majoritet i Bundestag.