670 jobb försvinner när Stora Enso lägger ner
Det har länge funnits ett överutbud av grafiskt papper i Europa och under pandemin har överutbudet vuxit. Stora Enso lägger nu ner i Kemi. – Frågan har varit vem som lägger ner sin fabrik först, säger en skogsekonom.
Bestörtningen var stor och kraven på stöd för de drabbade många efter att Stora Enso meddelat om nedläggning av pappersfabriken i Veitsiluoto. Samarbetsförhandlingarna vid fabriken berör 670 personer.
Det här är den största pappersfabrik som hittills lagts ned i Finland.
Det råder ett stort överutbud på grafiskt papper i Europa och fler fabriker borde enligt Stora Ensos vd Annica Bresky stängas.
Bresky säger att man gjort allt för att bevara Veitsiluoto, men inte hittat några alternativ.
Stora Ensos besked om planerna på nedläggning av fabriken i Veitsiluoto i Kemi och Kvarnsvedens bruk strax söder om Falun i Sverige är ett tungt beslut, säger Stora Ensos vd och koncernchef Annica Bresky. Beslutet innebär att 670 arbetstillfällen försvinner i Veitsiluoto, 440 i Kvarnsveden.
För finländsk del innebär tisdagens nyhet att den andra stora pappersfabriken inom ett halvår försvinner. Vid årsskiftet kördes den sista maskinen vid UPM Kymmenes bruk i Kaipola i Jämsä ned. Kaipola sysselsatte 550 personer.
– På den snabbt sjunkande pappersmarknaden måste vi tyvärr justera vår produktionskapacitet för att förbättra konkurrenskraften för vår totala pappersverksamhet. Dessvärre innebär detta nedstängning av olönsamma tillgångar, säger Bresky.
Hon poängterar att företaget vänt på alla stenar för att försöka rädda fabrikerna, men att inga lösningar som skulle vara hållbara på sikt hittats. Både Veitsiluoto och Kvarnsveden har gått med förlust i flera år, uppger hon.
Stora Enso meddelade i fjol att företagets strategi framöver fokuserar på förpackningar, byggnadslösningar och innovationer inom biomaterial, där man ser en stark tillväxtpotential. I en intervju för HBL i september i fjol konstaterade Bresky att företaget i mån av möjlighet konverterar pappersmaskiner till annan produktion, till exempel till att producera kartong. Men alltid är det inte möjligt, sade hon då.
Marjo Maidell, skogsekonom på Pellervo ekonomisk forskning PTT uppger att nedläggningen av Veitsiluoto är en konsekvens av att grafiskt papper är en produkt som inte längre har samma åtgång på världsmarknaden som förr. Trenden har varit nedåtgående i mer än tio år, men coronapandemin fick nedgången att accelerera ytterligare.
– Det kan hända att en liten återhämtning sker efter coronapandemin, men det förändrar ingenting på sikt. Konsumtionen av grafiskt papper sjunker i takt med att digitaliseringen ökar, säger Maidell.
Exporten minskar
Marjo Maidell säger att konverteringen av vissa pappersmaskiner till produkter som kartong inte heller är nog för att bevara alla arbetstillfällen inom skogsindustrin. Kartong kan inte ersätta all pappersproduktion.
– Omställningen i de finländska skogsbolagen har pågått redan länge och det är ett måste för dem att ställa om sin produktion och hitta nya spetsprodukter i stället för grafiskt papper, säger hon.
UPM Kymmene kallar sig numera för ett bioföretag och tillverkar vid sidan av papper och cellulosa bland annat biobränslen och biokemikalier.
Metsä Group meddelade för sin del att företaget bygger en ny fabrik för bioprodukter i just Kemi. Investeringen på 1,6 miljarder ska bli klar om drygt två år, men tryggar enligt företaget bara de 250 arbetstillfällen som nu finns på cellulosafabriken i Kemi. De som levererar virke i trakten kring Kemi har ändå avsättningen för leveranserna tryggad.
Nedläggningen av Kaipola och Veitsiluoto kommer att minska värdet på de exporterade produkterna inom skogsindustrin, konstaterar Maidell. Papper och kartong har traditionellt varit våra största exportprodukter och av det papper som produceras i Finland har merparten gått på export. Det är frågan om produkter med hög förädlingsgrad.
Minskar mycket
För Stora Ensos del innebär nedläggningarna av Veitsiluoto och Kvarnsveden att bolagets papperstillverkningskapacitet minskar med hela 35 procent till 2,6 miljoner ton per år. Stora Ensos pappersförsäljning skulle minska med cirka 600 miljoner euro. Det betyder också att affärsenheten för papper i framtiden står för drygt tio procent av Stora Ensos försäljning.
I spekulationerna kring den finländska pappersindustrins framtid har också Stora Ensos Anjala bruk i Kouvola nämnts som ett som hotas av nedläggning. I tisdagens pressmeddelande skriver företaget ändå att produktionen av bestruket och obestruket bokpapper vid Anjala fortsätter, liksom produktionen av förbättrat tidningspapper och andra specialiserade tidningspapperskvaliteter.
– Vi kommer att kunna erbjuda våra kunder ersättande produkter i stället för de papperskvaliteter som faller bort i och med nedläggningarna, säger Annica Bresky.
Samarbetsförhandlingarna för nedläggningarna inleds nästa vecka. Inga slutliga beslut fattas innan förhandlingarna är avslutade. Sågverket i Veitsiluoto blir kvar. Stora Ensos vd uppger att företaget ska göra sitt bästa för att de som drabbas av nedläggningen ska hitta nya jobb. Man samarbetar med kommuner och näringsliv på de drabbade orterna.