Chipbrist stoppar industrin i Nystad och i världen
Valmet stoppar sin biltillverkning i Nystad och spelfantaster får vänta i månader på den senaste Playstationkonsolen. Bakom produktionsstörningarna ligger en skriande brist på så kallade halvledare, en komponent som är oumbärlig i praktiskt taget all elek
Den globala bristen på så kallade halvledare, mikrochip som används i snart sagt all elektronik, får följder som syns också i Finland. Särskilt allvarliga är problemen inom bilindustrin, som togs på sängen då efterfrågan snabbt steg.
– Halvledarna tillverkas oftast av kisel, som är ett av de vanligaste materialen på jorden, men det är inte bara att gå ut och plocka sten. För att duga måste materialet vara ytterst rent, vilket gör tillverkningen väldigt komplicerad, säger Kimmo
Silvonen, universitetslektor i elektronik och nanoteknik.
I Nystad har nu tillverkningen på Valmet Automotives bilfabrik stoppats för åtminstone tre veckor.
Bilar, skogsmaskiner, spelkonsoler och tvättmaskiner. Vad har de gemensamt? Alla innehåller halvledare – mikrochip som styr deras funktioner – som det nu råder global brist på.
Flaskhalsarna i produktionen av dessa små, men oumbärliga komponenter har fått särskilt stora följdverkningar i bilbranschen. Förra veckan kunde till exempel lokaltidningen Uudenkaupungin sanomat berätta att Valmets bilfabrik i Nystad står stilla i en vecka på grund av chipbristen.
Nu säger kommunikationschefen Mikael Mäki att bristen på komponenter troligtvis stör produktionen ända till den 16 maj. Personalen är inte permitterad, utan företaget använder sig av olika former av flexledigheter så länge störningarna pågår.
– Till den 16 maj står produktionen stilla. Läget är väldigt osäkert, men vi hoppas att tillverkningen ska komma i gång efter det.
I fjol tillverkades kring 80 000 bilar i Nystads bilfabrik, året innan översteg antalet 100 000 bilar. Mäki kan inte säga hur många bilar som nu försenas på grund av komponentbristen, men han utgår från att stoppet inte stör verksamheten på sikt.
– Vår utgångspunkt är att effekterna blir tillfälliga och att vi kan väga upp för bortfallet genom att höja tillverkningstakten senare.
Andra fordonstillverkare som Volvo lastbilar, General Motors och Jaguar Land Rover har också meddelat att de stoppar tillverkningen, och med tiden har problemen spritt sig vidare till andra delar av tekniksektorn.
– Det råder en allvarlig obalans,
❞ Halvledare behövs överallt och försäljningen är starkt inriktad på hemelektroniken. När bilindustrin började växa igen blev efterfrågan långt större än utbudet. Mikael Mäki Kommunikationchef, Valmet Automotive
varnade Samsungchefen Koh Dongjin på en bolagsstämma tidigare under våren. Elektronikjätten är inte bara världens största mobiltelefonföretag utan också en betydande tillverkare av datachip och kretskort.
Elektronikens hjärna
Halvledare är benämningen på material som inte utesluter strömledning som en isolator, men inte heller leder ström lika bra som en ledare – därav namnet. Den här egenskapen gör dem till en oersättlig beståndsdel i de mikrochip som berättar för elektroniska prylar vad de är tänkta att göra.
De används i alla apparater som använder sig av någon sorts intern kommunikation – allt ifrån bilar till datorer till kylskåp och moderna brödrostar.
Det finns ett brett spektrum av halvledare och mikrochip, säger Kim
mo Silvonen, som är universitetslektor vid institutionen för elektronik och nanoteknik vid Aalto-universitetet.
– De enklaste varianterna kan ha en funktion, som en strömbrytare eller sensor, medan de allra mest sofistikerade har miljontals funktioner på en väldigt liten yta. Det är sannolikt de mer komplicerade varianterna som det nu råder brist på.
Det mest använda materialet i halvledarna är kisel. Ämnet i sig är vanligt förekommande, men för att duga som halvledare måste det vara ytterst rent. Det gör tillverkningen oerhört krävande.
– Kisel är ett av de vanligaste grundämnena på jorden, men man kan inte bara gå ut och plocka sten. För att styra elektricitetsöverföringen blandar man också ämnet med mikroskopiska mängder av andra material. Det handlar om miljarddelar, vilket gör produktionen ytterst komplicerad.
Produktionsstopp och efterfrågeboom
Halvledarbristen har en tydlig koppling till pandemin, på både efterfrågesidan och utbudssidan. Apparaterna och tekniken som omger oss i vår vardag blir smartare hela tiden, vilket skapar ett ständigt ökande behov av halvledare och mikrochip.
Under fjolåret formligen exploderade efterfrågan på bland annat hemelektronik, såsom hörlurar och datorskärmar till hemmakontoret eller förströelse i form av spelkonsoler.
– Det här kom som en överraskning för branschen, säger Markku Kuula, professor i logistik vid Aaltouniversitetet.
På det kommer utvecklingen i bland annat bilbranschen, där sensorer numera används i allt från bromsar till vindrutetorkare. När pandemin slog till drog biltillverkarna ner på sina chipbeställningar, på grund av den stora osäkerheten. Då efterfrågan sedan fick fart stod lagren tomma, vilket ledde till en kapplöpning om elektroniken.
Den här förklaringen skriver också Mikael Mäki på Valmet Automotive under.
– Halvledare behövs överallt och försäljningen är starkt inriktad på hemelektroniken. När bilindustrin började växa igen blev efterfrågan långt större än utbudet.
Under den första pandemivåren stod fabrikerna dessutom stilla i Kina, som hör till de större producenterna. En annan, orelaterad produktionsrubbande händelse ägde rum i mars, då delar av en halvledarfabrik ägd av företaget Renesas förstördes i en brand. Renesas producerar en tredjedel av bilindustrins halvledare, enligt nyhetsbyrån Reuters.
– De här faktorerna skapar en paniksituation när efterfrågan kommer i gång: eftersom företagen vet att det finns produktionsproblem beställer de mer än de behöver för att helt säkert kunna hålla produktionen rullande framöver. Det är mycket möjligt att det finns företag som har mer än de behöver stående i lager, säger Kuula.
Situationen blev inte lättare av fadäsen i Suezkanalen för en månad sedan, då ett av världens största fraktfartyg satte sig på tvären och stoppade handeln i en vecka. Följderna av ett sådant stopp blir långvariga, eftersom det innebär att alla fartyg som köat i Medelhavet och Röda havet anländer för avlastning i hamnarna på en och samma gång.
Väntas pågå till 2022
Marknaden för halvledare på kontrakt – det vill säga att företagen inte designar chipen själva – domineras starkt av Taiwan, och i synnerhet bolaget TSMC. Bolaget täcker med sin omsättning, som uppgick till nästan 50 miljarder dollar i fjol, över hälften av den totala marknaden för kontraktsbaserade halvledare.
Bolaget tillkännagav i april att det kommer att investera 100 miljarder dollar i nya fabriker för att stilla efterfrågan, men det tar tid att bygga ut kapaciteten. Bolaget väntar sig därför att bristen fortsätter åtminstone in på 2022.
En liknande prognos gav vd:n för den amerikanska it-kommunikationsjätten Cisco, Chuck Robbins, tidigare i april. Bolaget är en stor inköpare av halvledare och väntar sig att det tar minst ett halvår innan situationen är normaliserad.
Ovanpå allt detta har halvledarproduktionen blivit en stormaktspolitisk fråga, som tangerar självförsörjning och handelskriget mellan USA och Kina. Frågan blir inte mindre känslig av att Taiwan är ett land som Kina gör anspråk på och USA säljer vapen till.
Bägge länder har en mindre inhemsk halvledartillverkning, men den är mindre än den taiwanesiska. Dessutom är det numera bara två företag som har den allra modernaste tekniken, enligt the Economist: TSMC och Samsung.
På högsta politiska nivå har bland andra USA:s president Joe Biden lyft frågan för att förmå amerikansk itindustri att satsa på halvledare. Motsvarande diskussion har lyfts av europeiska politiker.
Markku Kuula tror att halvledarbehovet får följder på flera punkter för de företag som använder komponenterna.
– Det finns flera orsaker till att fabrikerna placeras i Asien, över hälften av världens befolkning bor ju där. Halvledarfabrikerna är ju inte heller oberoende av elektronikföretagen. Men nu får de tänka igenom noga vilka ställen de ska producera på, och hur stora lager de ska hålla. Det väcker också frågan om vi borde ha en egen tillverkning i EU, säger Kuula.
❞ Halvledarfabrikerna är ju inte heller oberoende av elektronikföretagen. Nu får de tänka igenom noga vilka ställen de ska producera på, och hur stora lager de ska hålla. Det väcker också frågan om vi borde ha en egen tillverkning i EU.
Markku Kuula Professor i logistik, Aaltouniversitetet