Små språköskolor skrev deckare för barn
I maj utkommer kapitelboken Mikael, jag och Karlssonligan, skriven av författaren Jolin Slotte i samarbete med 138 tredje- och fjärdeklassister i åtta finlandssvenska språköskolor.
Jolin Slotte har under hösten 2020 jobbat i klassrummen och på Zoom tillsammans med 138 elever i årskurserna 3–4 – och några äldre när klasserna varit sammanslagna – i åtta språköskolor i Svenskfinland: i Vichtis, Nurmijärvi, Tavastehus, Tusby, Hyvinge, Kervo, Lahtis, och Jyväskylä. Eleverna har varit med i skrivprocessen från första början tills boken gick i tryck. Den utges av förlaget Marginal och riktar sig till läsare mellan 9 och 12 år.
Föredrog realism framom fantasy
Först av allt föddes berättelsen personer, sedan handlingen.
– Jag var noga med att betona att eleverna inte skulle bekymra sig för stavningen eller om det kom med en del finska ord, det viktiga var att få till stånd en berättelse med personer och handling. Så vi började med Zoomträffar där eleverna fick hitta på karaktärer som de vill läsa om, beskriva hur de såg ut och vad de avskydde och älskade att göra. Sen skrev jag tre förslag till inledande kapitel, ett fantasybetonat och två mera realistiska, och alla fick vara med och rösta om vilket vi skulle jobba vidare med. Ett av de realistiska förslagen vann. När vi träffades i klassrummen jobbade vi vidare både med dramaövningar och skrivuppgifter, berättar Jolin Slotte.
Hennes utmaning var att se till att det hela blev en berättelse med intrig, inte bara ett flöde av detaljer.
– Det gick överraskande bra. Och det var underbart att se hur inspirerade eleverna var, och hur inspirerande det var att jobba med deras idéer. Hur allt är möjligt i deras fantasi men hur det sen ändå blir en sammanhållen någorlunda realistisk historia.
Att det blev en deckarhistoria var inte bestämt från början, också det var elevernas eget initiativ. Liksom att polisen är en kvinna och att brottslingarna bland annat stjäl en tavla med Kalevalamotiv.
– Vi hade kommit så långt att vi behövde besluta vem som skulle gripa skurkarna, och då var det en kille som sa att det kan ju vara mamman i familjen, för hon är polis. När vi diskuterade vad tjuvarna skulle stjäla, var det en flicka som med självklar auktoritet sa "en Kalevalatavla". Den person som skulle köpa stöldgodset ville de att skulle komma med flyg från London, dricka massor av öl och röka, och kalla sig Ismo Laitela som en av personerna i långkörarsåpan Salatut elämät på tv. Flyget och London passade in, liksom namnet. Öldrickandet och rökandet slopade vi efter lite diskussioner. En del tyckte nog att det blev en för snäll historia – men de flesta anpassade sig säkert lite till att de visste att också deras föräldrar skulle läsa boken, att det hade en mycket bredare publik än vanliga skrivuppgifter i klassen som bara läses av läraren.
Skrivandet framskred som ett slags stafett, från klass till klass, kapitel för kapitel. Efter det fick klasserna hitta på rubriker till varandras kapitel, och diskutera illustratören Jenny Wiiks bildförslag. Allt för att ge barnen en känsla av vad allt som måste göras för att en berättelse skall bli en bok.
Bidrag av Svenska kulturfonden
Projektet har gått i Språkönätverket rf:s regi och med bidrag från Svenska kulturfonden. Språkönätverket rf är en förening som arbetar för svensk småbarnsfostran och grundläggande utbildning på de finska orterna Vichtis, Nurmijärvi, Tavastehus, Tusby, Hyvinge, Kervo, Lahtis, och Jyväskylä.
Jolin Slotte är har jobbat som modersmålsläre och har tidigare skrivit en interaktiv diktbok tillsammans med den svenska skolan i Hyvinge, Låsesakimaka och andra uppdiktade fantasier (2017), och en diktantologi, Avtryck - dikter om allt och ingenting tillsammans med lågstadie-elever i Helsingfors. Hon har själv gett ut romanerna Fråga aldrig varför, tvivla aldrig mer (2011) och Närhelst hon kommer (2014), Alla bubblor brister – en prosalyrisk berättelse (2017) samt tillsammans med Pauliina Pesonen poesikonstboken Alla dessa döda ögon – Kaikki nämä kuolleet silmät (2018), och boken Märkligt verkligt, verkligt märkligt tillsammans med poeten Heidi von Wright (2020). Dessutom har hon gjort lättlästa bearbetningar av en rad finlandssvenska böcker.