Svenska kungen älskar tallskogar och är höjdrädd
Årets jubilar, kung Carl XVI Gustaf trivs fortfarande som kung och har blivit allt populärare med åren. Under pandemiåret har kungen stigit fram som en av få som vågat ifrågasätta den svenska coronastrategin.
Kung Carl XVI Gustaf har inte gjort sig känd som en talför och uppsluppen monark. Men inför sin 75-årsdag ger kungen plötsligt prov på det gamla talesättet enligt vilket en Bernadotte mognar sent. Intervjuad av Kristoffer Triumf i podden Värvet visar sig kungen vara en pratkvarn som babblar på och delar med sig av anekdoter från sitt liv, ofta ackompanjerade av muntra fniss.
Vi får veta att kungen tankar energi genom att promenera i skogar med höga tallar men att han inte vill hoppa över diken längre och att han gillar jobbet som kung och försöker följa farfars, kung Gustaf VI Adolfs råd om att ta protokollet med en nypa humor. Dessutom avslöjar han en av sina svagheter – höjdskräcken.
Extra besvärlig blir höjdrädslan när kung Carl XVI Gustaf ska checka in på hotell.
”De finaste sviterna ligger alltid högst upp och så vill någon stolt hotelldirektör förevisa utsikten men då vill jag backa längst in på toaletten”, avslöjar kungen i samtalet med Kristoffer Triumf.
På tal om att vara kung konstaterar han att jobbet är en enorm fördel eftersom han får träffa så mycket människor och ta del av så många innovationer. Tipset för att uthärda tråkiga föredrag är att lyssna extra noga för ”det finns alltid något som är intressant”.
Jobbigast är det förstås att ständigt bli igenkänd. Kungen berättar om en dag då han kom till Gotska
Sandön och inte såg en själ på stranden. Han lade sig i strandbrynet och njöt av stillheten då några turister uppenbarade sig från ingenstans och undrade om de fick ta ett fotografi. ”Jag kände mig som en säl och svarade faktiskt nej”, berättar kungen.
En annan liknelse lånar han av framlidne prins Philip. Hertigen av Edinburgh jämförde en gång livet som begapad kunglighet med att vara en fjäril, uppstoppad på nål i en glasbur.
Ansvar och ledarskap
Kung Carl XVI Gustafs och det svenska kungahusets popularitet har böljat fram och tillbaka men nu har kungahuset medvind. En anledning är kanske ett ansvarsfullt ledarskap under coronaepidemin. Kung Carl XVI Gustaf vågade i tvprogrammet Året med kungafamiljen gå ut och kritisera den svenska coronastrategin. Enligt kungen var de höga svenska dödstalen ett bevis på misslyckande.
Inte oväntat lät sig kungen fotograferas då han och drottning Silvia vaccinerades mot covid-19 i januari.
Också övriga medlemmar av kungahuset Bernadotte har visat prov på omdöme. Kronprinsessan Victoria och prins Daniel ställde i vintras in sin årliga skidresa till de svenska fjällen och stannade hemma på Haga slott vilket de fick mycket beröm för. Och prinsessan Sofia hoppade in på Sophiahemmet och assisterade den ordinarie personalen med att bädda sängar och servera mat.
I podden Värvet uttrycker kungen sitt stöd för alla de svenskar som följt rekommendationerna och isolerat sig i sina hem med ensamhet som följd. Men han andas också optimism och konstaterar att ”det finns ljus i tunneln”.
För monarki
Det svenska kungahuset hör till världens äldsta monarkier. Krav på att kungahuset borde avskaffas dyker upp med jämna mellanrum men har blivit sällsyntare, i takt med att intresset för kungafamiljen ökar. I slutet av april meddelade kvällstidningen Expressen att tidningens ledarsida nu tänker sluta plädera för ett avskaffande av monarkin.
”Men det är hög tid att sluta låtsas. Sveriges moderna monarki har tjänat oss väl och det finns inget skäl att byta ut den inom överskådlig framtid”, skriver ledarskribenten Anna Dahlberg.
Anna Dahlberg anser att kungen, drottningen och kronprinsessparet sliter stenhårt från morgon till kväll och att de är ”hyggliga människor som står i Sveriges tjänst utan att knota”. Hon lyfter också upp kungahusets betydelse som varumärke för Sverige – en betydelse som tål att jämföras med Nobelpriset, Vasaskeppet och köttbullar.