Coronapandemin gav skjuts åt det andra hemmet
Ett andra hem, ett distansboende, ett fritidsboende eller ett deltidsboende. En term räcker inte längre till för att beskriva semesterbostaden som fått nytt liv under coronapandemin.
Hangö har långa anor som semesterstad, en stad som man åker till för att fira framför allt sommaren.
Staden hör till vinnarna i coronapandemin.
– Folk har ett behov att ”inte sitta hemma”. När utlandsresor inte var möjliga kändes Hangö som ett tillräckligt exotiskt besöksmål och vi fick ett fantastiskt turistår, säger stadsdirektören Denis Strandell.
Året var också soligt för bostadsmarknaden i staden. Deltidsboende har redan länge varit en naturlig del av stadslivet i Hangö och den trenden stärktes ytterligare 2020.
Om säljarna var aktiva förr med att erbjuda sina Hangöhem till försäljning så är läget nu det omvända. Det är de potentiella köparna som efterlyser hus att köpa i Facebookgrupper och på andra sajter.
Strandell sålde själv en bostad till ett par som slog till utan att själv vara på plats.
Det finns också udda historier från i fjol när trycket på bostadsmarknaden var som störst.
– En man knackade på hemma hos en bekant och sade ”Jag vill köpa ditt hus”. Det blev ett bra pris för huset till slut.
Tidigare försvann semesterfirarna från Hangö till hösten. Coronapandemin med distansarbetet gjorde ändå att många valde att stanna i staden också under vintern och våren.
Det gällde redan under den första coronavåren.
– Skolorna gick på distans och då kom deltidshangöborna.
”Nya beteenden som blir kvar”
Strandell räknar med att fjolårets trend blir bestående.
– Vi tror inte att det går tillbaka till hur det var förr. Distansjobb och förlängda weekender är nya beteenden som blir kvar. Det handlar om ett trendbrott.
Om trenden med fler deltidsboende blir bestående avgörs framför allt av en grupp: De som inte berörts särskilt mycket av coronakrisen.
– Det handlar om dem som inte under coronakrisen konsumerat som vanligt. De har råd att satsa, säger Annukka Mickelsson på Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen.
Hon tror att den livliga marknaden för fritidsbostäder i fjol får en fortsättning i år också.
– Mycket handlar om hur mycket arbetsgivarna vill ha oss på kontoret igen.
Jussi Pajala, vd vid Nordea Hypoteksbank, tror att coronaåret skakat om marknaden för fritidsbostäder på ett bestående sätt. Framtiden får utvisa exakt hur stor förändringen blir, men de nya beteenden som pandemin fört med sig försvinner knappast helt.
– Man har vant sig att bo mer vid sitt fritidsboende. Det handlar inte längre om att man åker dit bara till semestern.
Hela kategorin fritidsbostad har breddats. En term räcker inte längre till för att beskriva fenomenet i sin helhet: ett andra hem, ett distansboende, ett fritidsboende eller ett deltidsboende.
Deltidsboende är inte längre förunnat bara pensionärer. Flera grupper och fler åldrar har kommit med i bilden. Ingångarna till att äga flera fastigheter är också flera än förr.
– Det kan vara att en familj som flyttar till Helsingforsregionen inte säljer sin bostad i småstaden de flyttar ifrån.
En besläktad situation är att en Helsingforsfamilj inte köper en större bostad i Helsingfors, utan i stället satsar på ett hus på en mindre ort när man behöver fler kvadratmetrar.
– Där har vi också sett exempel på hur stadshemmet med tiden har blivit andrabostad och fritidsbostaden har blivit det fasta boendet.
Höjda krav på andra bostaden
Det är framför allt distansarbetet som har suddat gränserna mellan arbete och fritid och som en följd också gränsen mellan fast boende och fritidsboende.
En annan faktor bakom utvecklingen är att förmögenheten för en stor del av finländarna växer, säger Jussi Pajala.
– Det gäller förstås inte alla, utan mer generellt.
För dem med stabila och växande förmögenheter växer spelrummet för fastighetsaffärer.
Samtidigt växer kraven på den andra bostaden.
Den enkla stugan har inte varit det dominerande idealet på länge, och pandemitiden har höjt på kraven ytterligare.
– Infrastrukturen ska vara i skick, huset ska vara välutrustat, gärna med kommunalteknik och nära till service. Ett hem som man möjligtvis också kan bosätta sig i permanent senare, säger Pajala.
Villkoren för finansieringen följer samma principer som för ett vanligt hem.
– Det viktigaste vi ser på när vi beviljar lån är kundens återbetalningsförmåga, säger Jussi Pajala.
Säkerheten för köpobjektet, hur lätt köpobjektet går att sälja vidare och låntagarens övriga förmögenhet är andra aspekter som spelar in.
Fallgroparna vid lägenhets- eller husköp är de gamla vanliga. De som inte är så vana att köpa fastigheter ska ta hjälp av proffs.
– Vi rekommenderar att man använder en mäklare och en expert som granskar köpobjektet och ser om det är värt priset som begärs. Det kan finnas brister som man inte ser, säger Annukka Mickelsson på Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen.
❞ Man har vant sig att bo mer vid sitt fritidsboende. Det handlar inte längre om att man åker dit bara till semestern.
Jussi Pajala vd, Nordea Hypoteksbank