Nationaloperan ser hoppfullt framåt
Efter ett rumphugget spelår hoppas Nationaloperan kunna ro i land nya produktioner och fira Nationalbalettens 100-årsjubileum. – Jag hoppas på mod i fråga om att öppna samhället, säger chefdirektören Gita Kadambi.
Operahuset vid Tölöviken sjuder av aktivitet trots att det varit stängt för publik sedan mitten av november. Personalen arbetar för fullt under strikta säkerhetsregler, flera föreställningar är färdigrepeterade och bara väntar på att få möta publiken. Chefdirektören för Finlands Nationalopera och -balett, Gita Kadambi beskriver stämningen som hoppfull med tanke på omständigheterna.
– Föreställningarna har fallit bort men vi har fått repetera, vilket känns som en seger i en situation som denna. Ända sedan våren har den bärande tanken varit att vi måste kunna arbeta i operahuset, trots att det handlar om stora grupper och aktiviteter som inkluderar närkontakt.
Att man jobbat hårt med säkerhetsfrågor och villigt delat med sig av praxis till andra var en av motiveringarna då Nationaloperan och -baletten nyligen erhöll utmärkelsen Årets teater 2021.
– På nationell nivå har vi större resurser än många – få har till exempel en egen säkerhetschef, säger Kadambi.
Balett med munskydd
I huset är det säkerhetsavstånd, handhygien och munskydd som gäller – även baletten och operasångarna repeterar för tillfället med munskydd.
– Säkerhetsarbetet har burit frukt. Under hela denna tid har vi haft under tio coronafall i huset och inget av dem har lett till vidare smitta.
Bruttoförlusterna vad gäller uteblivna inkomster från föreställningsverksamheten uppgår till 12 miljoner euro. Personalen har permitterats två gånger, förra våren och vid årsskiftet. Ingen av de 550 anställda har sagts upp, men under normala år sysselsätter man ytterligare kring tusen personer på tidsbundna kontrakt och frilansbasis.
– Att staten beviljat stöd i två omgångar har varit en räddning. Vi spelade med halv kapacitet i höstas och hade hoppats kunna göra det även i vår. Genom att hålla repetitionsverksamheten i gång i vår har vi ändå kunnat sysselsätta en del frilansare.
Operans digitala plattform Stage24 existerade redan innan coronan, men har mångdubblat sina tittarsiffror under senaste kalenderår. I maj blir det digital urpremiär för två helt nya dansverk av Javier Torres och Emreçan Tanis.
– Vi kommer förstås att fortsätta med det digitala som kompletterande och fördjupande verksamhet. Dessutom är det en fråga om tillgänglighet, vi är hela Finlands Nationalopera och alla kanske inte har möjlighet att komma till operahuset, säger Gita Kadambi.
Har du någon hälsning till politikerna vad gäller framtiden?
– Jag hoppas på mod i fråga om att öppna samhället, att man ser helhetsbilden. Kulturfältet kan inte fortsätta framåt för halvmaskin; vi måste få komma i gång och spela igen.
Hundra år av balett
Vad gäller den kommande säsongen låter operadirektören sprudlande ivrig och kan inte välja någon speciell favorit. En del av produktionerna är redan färdigt repeterade så hon har haft chansen att se den nya versionen av Svansjön i koreografi av australiern David McAllister, som skulle ha uruppförts i februari men skjuts upp till våren 2022.
– Det blir i och för sig ganska stiligt, nästan på dagen hundra år sedan det första framförandet.
Gita Kadambi hänvisar till framförandet av Svansjön 17.1.1922 på nuvarande Alexandersteatern, som blev startpunkten för gruppen som sedan 1956 heter Finlands Nationalbalett. Att ge sig på ett så krävande verk ter sig i efterhand som en närmast våghalsig satsning med tanke på att balettkulturen i Helsingfors på den tiden ännu var i sin linda. Men satsningen gick hem, och hundraårsjubileet ska firas ståtligt, förhoppningsvis med en ny balettchef utnämnd – svenskan Madeleine Onne ville inte utnyttja sin option till en fortsättning efter juni 2022. Rekryteringen av en efterträdare inleds i maj.
Helt nya dansverk våren 2022 är Sibelius, en ny balett av koreografen Jorma Elo om kärlekshistorien mellan Aino och Jean Sibelius, givetvis till musik av Sibelius själv. För tre kortare nyskapelser står Johanna Nuutinen, Kenneth Kvarnström och Tero Saarinen, varav Nuutinen jobbar med nyskriven musik av Lauri Porra. Hösten 2021 blir det en ny version av klassikern Spartacus efter en paus på femtio år, i koreografi av Lucas Jervies.
Dansvänner kan dessutom se fram emot en diger bokutgåva om Nationalbalettens historia som utkommer på Karistos förlag i höst, med artiklar av flera framstående dans- och musikhistoriker.
Saariahos nya kommer hösten 2022
På operasidan har coronan satt käppar i hjulen för storsatsningen på Nibelungens Ring, premiären på Valkyrian ställdes in i sista stund i februari och är uppskjuten ända till hösten 2022. De senare delarnas tidtabell är ännu öppen, men i stället för Esa-Pekka Salonen dirigeras de av nya chefsdirigenten Hannu Lintu, som tillträder redan i höst.
Även Kaija Saariahos nya opera Innocence med libretto av Sofi Oksanen är uppskjuten till hösten 2022. Nationaloperan är en av de beställande parterna men urpremiären sker vid festivalen i Aix-enProvence – om allt går som planerat blir det i juli 2021.
Nya operaproduktioner nästa spelår är de italienska enaktarna Cavalleria rusticana & Pajazzo, Benjamin Brittens Billy Budd och Richard Strauss Salome, sin tids skandalopera, i ny regi av tyske Christof Loy. I det övriga programmet noteras bland annat en helkväll med Karita Mattila, som förutom hitstoff också framför Francis Poulencs monologopera La voix humaine.
Flera gamla godingar återvänder, bland dem Phantom of the Opera, vars fristående fortsättning Love Never Dies framförs konsertant i november med Josefin Silén i rollen som Meg. I höst får vi också se internationellt framgångsrika sopranen Camilla Nylund debutera som Tosca.
I Almisalen blir det bland annat en ny skolopera komponerad av Värttinägrundaren Sari Kaasinen, gästspel med Tero Saarinen Company och nypremiär på Antti Auvinens Teostoprisbelönta opera Autuus.