Dragkamp om helium.
Forskare vill spara helium för viktiga ändamål, medan barn vill ha ballonger. HBL hörde neutronforskaren Oleg Kirichek och tvååriga Adanna Ikechukwu inför valborg – brodern Ikenna hade däremot ingen åsikt.
Det är en strid ström av kundvagnar som glider in mot kassorna i Prisma i Östra centrum den här torsdagen. Ur folkhavet sticker Nalle Puh, enhörningar, Hello Kitty och Avengers upp som färggranna tecken på första maj.
Ett av de större knippena håller Jasmin Holmberg i handen. Hon böjer sig åt sidan och tittar upp.
– Det fick bli en enhörning, en svan och Svampbob fyrkant.
I vagnen sitter tvillingarna Vilana och Vivian. Bara Vilana framförde sin åsikt om vilken ballong de skulle köpa.
– Jag tolkade kvack, kvack som att hon ville ha en fågel. Tja, en anka är det ju inte, men det får duga, säger Jasmin Holmberg.
Vilana, som så här långt valt att gömma sig bakom sin mössa, sprätter till i vagnen. Hon utropar figurens finska namn. – Paavo! och så tystnar hon igen. Just Svampbob är en bekant figur för familjens barn. Det är främst tvillingarnas storebror som önskat sig en sådan ballong efter ha stiftat bekantskap med Svampbob i morgontv.
"Väldigt, väldigt dumt"
Få av dem som HBL talar med tänker att det vore till någon skada att köpa heliumballonger. Men det finns människor vars behov av helium är mer skriande än barnens.
En del av dem jobbar med MRkameror i sjukvården, andra vid CERN:s partikelaccelerator i Genève, och så finns det de som skjuter upp raketer i rymden och behöver något som inte övergår i fast form vid låga temperaturer.
I takt med att vi på jorden blir fler och att forskningen går framåt har efterfrågan på den sällsynta gasen ökat explosionsartat.
"Världens helium håller på att ta slut", hette det redan 2012 då forskare slog larm. En av dem var den brittiska forskaren Oleg Kirichek vid Rutherford Appleton-laboratoriet i Oxfordshire.
– Det kostar 30 000 pund om dagen att bedriva neutronforskning, men under tre dagar fick vi inte tag på tillräckligt med helium för att genomföra experimenten. Vi har alltså slösat 90 000 pund på att vi inte kunde få tag på något helium. I stället används gasen till blåsa upp ballonger och förställa röster på skämt, sade Oleg Kirichek då till The Guardian.
– Det är väldigt, väldigt dumt och det gör mig väldigt arg.
Slöseri med helium?
När HBL når honom nio år senare är han mer optimistisk. Men inte för att festprissarna taggat ned.
"Under årtiondet som gått har tillförseln förbättrats avsevärt", skriver han i ett mejl.
Det förknippar han med att industrin och forskningen utvecklat metoder för att ta till vara och återanvända heliumet efter experiment.
"Därför kan de använda samma helium om och om igen."
Han pekar på att den här metoden används till exempel vid lågtemperaturlaboratoriet på Aalto-universitetet i Otnäs.
Under de senaste åren har företagen även hittat metoder för att kringgå helium, skriver han. Men är han fortfarande lika arg på dem som använder helium i ballonger?
"En del av heliumet som produceras för ballonger kontamineras eftersom utrustningen läcker. Att rena det kontaminerade heliumet är inte ekonomiskt lönsamt så det släpps vanligtvis bara ut i atmosfären."
Vilket inte är farligt i sig, snarare slösaktigt, menar han.
"Med tanke på den gasindustrins massiva storlek vore den mängden tillräcklig för att fylla alla ballonger i världen, många gånger om."
Så gasbolagen behöver bli bättre på att ta till vara kontaminerat helium, anser han. Då kan de både minska på kostnaderna och skänka barnen ett leende på läpparna, skriver han.
"Så det korta svaret är: Ja, jag gillar heliumballonger så länge de fylls med helium som inte kan användas i andra viktiga syften!"
Lösningen kan redan vara på gång, utan några som helst företagsåtgärder. Den stavas pandemi. För enligt Physics Today gick ballongförsäljningen nästan helt upp i rök i USA förra våren, vilket frigjorde 10 procent av landets helium.
– Det var som om någon tryckte på strömbrytaren. Det skiftade från brist på helium till ett rikligt utbud på en månad, sade konsulten Phil Kornbluth till tidskriften i somras.