Är rätten bara makt och godtycke?

JURIDIK Jan-Erik Ingvall argumenterar att rättsvetenskap inte egentligen är vetenskap, eftersom juridik handlar om godtycklig tolkning av godtyckliga lagar (HBL Debatt 27.4).

Vi borde här börja med att göra skillnad mellan juridik som ett samhälleligt fenomen, och rättsvetenskap som undersöker detta fenomen. Rättsvetenskapen tolkar lagar och andra föreskrifter, men också undersöker just de frågor som Ingvall intresserar sig för: Finns det över huvud taget någon ”rätt” eller ”fel” tolkning? Handlar juridiken egentligen bara om makt? Många inom den så kallade kritiska rättsteorin har kommit till likadana slutsatser som Ingvall.

Vad gäller tolkning gör man ofta en distinktion mellan lätta och svåra fall. I majoriteten av fallen är det självklart vad lagen kräver av oss – så pass självklart att vi knappt tänker på det. Får jag köra 150 km/h på en landsväg eller attackera människor slumpmässigt på gatan? Det är klart att jag inte får. Däremot är svaret inte lika klart i svåra fall, där lagen kanske är tvetydig eller vag, eller där två viktiga rättsprinciper väger åt olika håll. Det är sådana fall som sannolikare går igenom flera rättsinstanser och som medierna rapporterar om. Processen kan sluta i ett prejudikat, vilket avgör hur lagen borde tolkas och därmed gör likadana fall lättare att avgöra i fortsättningen.

Grundlagstolkningen handlar ofta om svåra fall, men även där finns det väldigt mycket lätta fall. Som riksdagsledamot Ben Zyskowicz har tagit upp i flera omgångar skulle regeringen aldrig försöka införa dödsstraffet, eftersom grundlagen klart förbjuder det. Å andra sidan behandlar grundlagsutskottet bara en bråkdel av regeringspropositionerna eftersom de flesta är klart tillåtna enligt grundlagen.

Frågan om rättens natur är förstås ytterst viktig och rättsfilosofisk debatt på HBL:s sidor mycket välkommen.