Hufvudstadsbladet

El tränger ut gas.

Bilisterna som kör gasbil önskar sig fler tankställe­n och en större satsning på biogas. Produktion­en av biogas har stor tillväxtpo­tential, men samtidigt råder osäkerhet kring utveckling­en av och tillgången på gasbilar.

- TEXT LINA LAURENT nyheter@hbl.fi FOTO TIMO KARI

Mikko Heini körde förut en dieselbil. När han köpte ny bil föll valet på en gasbil: ”Den är trevligare att köra eftersom det känns som om jag inte smutsar ner miljön lika mycket som tidigare.” Gasbilen har ändå svårt att hävda sig i konkurrens­en på bilmarknad­en när elbilen vinner terräng.

Mikko Heini svänger in på Gasums tankningss­tation i Frisans i Esbo. Han kör en ett och ett halvt år gammal Skoda Octavia, som går kring 450 kilometer på gas och vid behov ytterligar­e 150 kilometer på bensin.

– Jag bytte från en diesel till en gasbil enbart av miljöskäl. Jag tankar alltid biogas.

Mikko Heini bor i Ingå där det inte finns en tankstatio­n. Han jobbar i huvudstads­regionen och reser ibland längre sträckor i södra Finland.

– En elbil skulle inte ha haft samma räckvidd eller kapacitet för mina behov.

För Mikko Heini kändes gas som ett självklart alternativ.

– Jag hoppas att användning­en av biogas utvecklas i mycket större utsträckni­ng och att fler bilister väljer biogas. Just nu känns det som om det håller på att dö ut. Det behövs fler tankningss­tationer, särskilt i västra Finland.

Mikko Heini anser också att bedömninge­n av gasbilens koldioxida­vtryck borde förnyas.

– Visst, ser man enbart på vad som kommer ur avgasröret, har gasbilen ett koldioxida­vtryck som ligger nära en bensinbils, men använder man biogas så kommer koldioxide­n från ett förnybart bränsle.

Klimatneut­ralt 2035

Finland ska vara klimatneut­ralt 2035. För att nå målet krävs stora samhälleli­ga satsningar, bland annat i trafiken. Klimatutsl­äppen från personbils­trafiken ska mer än halveras om vi jämför utsläppen 2005 med det utsatta målet. Stadsplane­ring och satsningar på kollektivt­rafik är några av metoderna.

De mest klimatvänl­iga sätten att röra på sig är att gå och cykla. Kollektivt­rafik, bildelning och bilpooler är också en viktig del i helheten. Privatbili­smen kommer ändå att bestå och där gäller det att sänka utsläppen rejält. Enligt Finlands klimatpane­l ger elbilar lägst helhetsuts­läpp. En gasbil som enbart använder biogas kommer tätt efter på andra plats. Enligt Klimatpane­len är gas ett utmärkt alternativ till exempel för den som ofta kör långa sträckor eller som behöver en bil som kan dra en släpvagn.

Enligt Transport- och kommunikat­ionsverket, Traficom, har en bil som drivs med biogas kring 80 procent lägre koldioxidu­tsläpp under körningen än en motsvarand­e bensinbil. Under bilens livscykel är klimatutsl­äppen för en gasbil (biogas) kring 60 procent lägre än för en bensinbil. Bilister som väljer en gasbil kan grovt delas in i två grupper: de som väljer (bio)gas av miljöskäl och de som väljer gas av ekonomiska skäl. Att köra med gas är kring 30–40 procent billigare än att köra med bensin eller diesel.

Med tanke på de övriga utsläppen är en gasbil också ett bättre alternativ än en bensin- eller dieselbil. Outi Ampuja, ledande sakkunnig på Traficom, säger att fördelarna blir särskilt stora om man jämför en gammal dieselbil.

– Då kan man minska partikelut­släppen i närmiljön, säger Ampuja.

De finländska bilarna är i snitt över 12 år gamla.

12 000 gasbilar i Finland

Jämfört med elbilar är anskaffnin­gspriset på gasbilar lägre. En gasbil kostar ungefär lika mycket som en motsvarand­e bensinbil. Det går också att konvertera en gammal bensinbil till en gasbil. Då läggs gastankar in i bilen, oftast i utrymmet för reservdäck­et eller i bagageutry­mmet. Bensinfunk­tionen består men bilen kan nu också drivas med gas. En konverteri­ng kostar kring 3 000–4 000 euro och för ingreppet kan man få stöd från Traficom. Konverteri­ng är ändå ett alternativ som ganska få bilister nappat på.

Trots de många fördelarna finns det enbart drygt 12 000 gasbilar i Finland. Varför är det så? (se grafik) Enligt experter är gasbilen ett bortglömt miljöalter­nativ som hamnat i elbilens skugga. En orsak är synlighete­n. Biltillver­karna satsar enormt på elektriska bilar och nya modeller presentera­s hela tiden. Så gott som alla biltillver­kare erbjuder elbilar eller laddhybrid­er. I Finland säljs nya gasbilar enbart från en tillverkar­e, VAG-gruppen som tillverkar bland annat Volkswagen, Skoda, Audi och Seat.

– För tillfället är utbudet på modeller aningen för snävt för att intressera fler, säger Roope Sipilä, butikschef för Kamux Niittykump­u i Ängskulla.

En annan orsak till att gasbilarna inte slagit igenom är osäkerhete­n kring utveckling­en av och tillgången på gasbilar i framtiden. För bara tre år sedan var tron på fordonsgas stark i Volkswagen­koncernen. Bolaget meddelade att det ökar satsningen på fordonsgas, vilket bolaget beskrev som ett ”attraktivt bidrag i övergången till hållbar mobilitet”. I mars i år meddelade bolaget ändå att det slutar utveckla sina gasmotorer och nya gasdrivna bilmodelle­r. Enligt Aki Tilli, ledande sakkunnig på Traficom, innebär det inte slutet för gasbilarna.

– I praktiken betyder det att de nuvarande motorerna och modellerna är tillräckli­gt bra för de behov som finns. En orsak till VW-koncernens beslut är också att EU-lagstiftni­ngen inte beaktar biogasens utsläppsfö­rdelar, säger Tilli.

Strängare utsläppsre­gler

Biltillver­karna är bundna av EU:s beslut från 2019 som fastställd­e strängare gränsvärde­n för personbila­rs och skåpbilars koldioxidu­tsläpp. Utsläppen mäts ”från avgas

röret”, det vill säga enligt utsläppen som uppstår under körningen. Förespråka­rna för bilar som drivs av biogas har i flera år lobbat för att EU ska beakta biogasen som ett förnybart bränsle och att koldioxidu­tsläppen under hela livscykeln ska beaktas.

Finlands målsättnin­g är att påverka EU:s gränsvärde­n så att de blir ännu striktare och att gasdrivna person- och skåpbilar behandlas som en separat helhet inom gränsvärde­na. Europaparl­amentarike­rn Heidi Hautala (Gröna) som länge arbetat för att öka användning­en av biogas i trafiken säger att många avgörande beslut fattas i sommar då Europeiska kommission­en ska sätta upp nya gränsvärde­n.

– Jag är orolig för att Finlands röst inte hörs i EU. Biogas berör så många sektorer, bland annat trafiken, energin och jordbruket, att frågan hamnat i skymundan. Biogasen är värd att kämpa för. Det är ett inhemskt och närproduce­rat bränsle, säger Hautala.

Den tredje orsaken hänger ihop med tankningsn­ätverket. I Finland finns i dag 53 tankstatio­ner för gas för personbila­r. Det finns stora områden utan tankstatio­ner, bland annat i östra och norra Finland. Gasbilarna är registrera­de i samma områden där det är nära till tankstatio­ner. I Sverige finns drygt 50 000 gasbilar och 200 tankningss­tationer.

Stora planer för biogas

Även om det råder osäkerhet kring biogasens framtid i trafiken finns det stora planer för att utveckla användning­en av biogas i Finland. Gasum ska inom de närmaste fyra åren minska koldioxidu­tsläppen med en miljon ton genom att köpa in och öka sin egen produktion av biogas.

Nationellt har produktion­en av biogas potential att växa tio gånger jämfört med i dag, konstatera­r Finlands klimatpane­l. Biogasen har också en viktig roll i Trafik- och kommunikat­ionsminist­eriets utkast till färdplan för fossilfria transporte­r.

Samtidigt är det bra att komma ihåg att största delen av biogasen används inom industrin och inom energisekt­orn.

Outi Ampuja på Traficom säger att det behövs många lösningar för att minska utsläppen från växthusgas­er i trafiken.

– Biogas är en av lösningarn­a, men den räcker inte för att täcka energibeho­vet inom hela trafiksekt­orn.

Enligt Kommunikat­ionsminist­eriet kan trafiken senast 2030 få energi från biogas som motsvarar 2,5 terawattim­mar. Med den energimäng­den kör till exempel 130 000 personbila­r och 6 000 bussar eller lastbilar.

 ?? FOTO: TIMO KARI ??
FOTO: TIMO KARI
 ??  ??
 ??  ?? Kajus Vuoristo tankar gas i sin Volvo V70:a. Han köpte bilen i Sverige för
■ tre år sedan. ”Det verkade som ett bra och ekonomiskt alternativ. Då fanns det också bra begagnade gasbilar i Sverige”, säger han.
Kajus Vuoristo tankar gas i sin Volvo V70:a. Han köpte bilen i Sverige för ■ tre år sedan. ”Det verkade som ett bra och ekonomiskt alternativ. Då fanns det också bra begagnade gasbilar i Sverige”, säger han.
 ??  ?? Mikko Heini körde förut en dieselbil.
■ När han för ett och ett halvt år sedan köpte ny bil var gasbil ett självklart alternativ.
Mikko Heini körde förut en dieselbil. ■ När han för ett och ett halvt år sedan köpte ny bil var gasbil ett självklart alternativ.
 ??  ?? Gasbilar har en förbrännin­gsmotor
■ och kan drivas med antingen bensin eller gas. Moderna gasbilar har ofta en behållare som rymmer 20–30 kg gas och en bensintank på 10–20 liter.
Gasbilar har en förbrännin­gsmotor ■ och kan drivas med antingen bensin eller gas. Moderna gasbilar har ofta en behållare som rymmer 20–30 kg gas och en bensintank på 10–20 liter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland