Jämställdheten och vaccinet
"Förra veckan smittades 5,7 miljoner människor – i stort sett hela Finlands befolkning."
ANNIKA SANDLUND arbetar vid FN:s flyktingorganisation UNHCR med flykting- och människorättsfrågor.
Under veckoslutet fångar två artiklar mitt intresse. Den första är Trygve Söderlings essä om ”vardagskommunism” i form av talko, allemansrätt och gratis vaccin åt alla finländare. Den andra är en kort notis från grannlandet Sverige som meddelar att man skänker bort en miljon doser vaccin, för att man har ett överflöd. ”Vi hoppas att det här inspirerar andra.”
Det finns 7,8 miljarder människor i världen och 650 miljoner doser vaccin – producerat av en handfull läkemedelsföretag. Vi kan berömma Sverige som ger av sitt överflöd och EU som donerat miljoner till en organisation som ska hjälpa de fattigaste länderna att vaccinera sina gamla och sjuka. Men vi kan också ställa frågan hur det kommer sig att de rika redan nu kan räkna med ett överflöd?
I över ett år har jag suttit i ändlösa möten för att räkna ut hur vi ska skydda de svagaste mot covid-19. I början var vi övertygade om att de som bodde i flyktingläger skulle höra till de värst drabbade – det sade sig självt att de som bor trångt och delar sin dusch med 167 människor skulle drabbas hårdare än de som har tillgång till ett eget hem och sjukvård. Att så inte skedde är något av ett under. Visst har flyktingar också drabbats, över 90 000 har smittats och närmare 1 000 har mist livet. Men den stormvind som vi befarade att skulle dra igenom flyktinglägren uteblev. I stort sett är flyktingarna varken mer eller mindre drabbade än någon annan. Och vaccinet skymtar redan där ute vid horisonten.
Den största utmaningen när det gäller att vaccinera världen just nu är själva produktionstakten. Det tar helt enkelt tid att producera ett vaccin. Ju färre som producerar dess längre tid tar det. Över 100 länder med Indien i spetsen har utmanat Wipo (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) att göra ett undantag till de nuvarande reglerna och låta läkemedelsföretag världen över få tillgång till receptet. Alla sex läkemedelsföretag som för tillfället sitter på receptet har vägrat – och de backas upp av EU och USA som säger att den intellektuella upphovsrätten måste skyddas för att garantera innovation. "Det skulle ändå inte göra någon skillnad”, säger de och hänvisar till att världen redan producerar vaccin till max. Ni får ursäkta en gammal cyniker, men skulle det inte vara enklare, ja rentav billigare, att testa den tesen? Kanske andra också kan motiveras till innovation?
Här hemma fortskrider vaccineringen och det är bra! Ingen har bett de rikare länderna att sakta ner vaccineringstakten. Själv gav jag min man en resa till Grekland i födelsedagspresent. Den är giltig i 24 månader. Innan dess räknar jag med att pandemin kommer att vara över. Åtminstone på den här kontinenten.
Där ute i världen stiget antalet smittade för den nionde veckan i rad. Förra veckan smittades 5,7 miljoner människor – i stort sett hela Finlands befolkning. Bilderna från Indien är så svårsmälta att det lyckas skära igenom den globala utmattningen. "Det ser ut som digerdöden”, säger min dotter. Med nuvarande takt kommer Europas vuxna befolkning att ha fått åtminstone en första dos före utgången av sommaren, medan resten av världen får vänta på allmosor och slutet av 2024.
Så jag läser HBL på nätet och tänker tillbaka på den där kommunistiska idén om att makten finns hos dem som äger produktionsmedlem. Vilket känns bättre – att ge av något vi snart kan betrakta som ett överflöd eller rätta till spelreglerna så att det finns något för envar?