Försäkringsbolag nobbar kunder med psykisk ohälsa
Om du tidigare har drabbats av depression och gått i psykoterapi kan det ligga dig i fatet när du ska ansöka om en försäkring.
Tidigare psykisk ohälsa i kombination med psykoterapi kan försvåra möjligheterna att få olika typer av försäkringar. Det uppger de ideella organisationerna Mieli Psykisk Hälsa Finland och Centralförbundet för Mental Hälsa.
– Många av våra klienter som har drabbats av psykisk ohälsa och tillfrisknat uppger att de har svårt att teckna till exempel en reseförsäkring, säger Kristian Wahlbeck, psykiater och forskningsprofessor på Psykisk Hälsa Finland.
Hans beskrivning bekräftas av psykologen och psykoterapeuten Anu Rönnqvist.
– När min pappa dog helt plötsligt drabbades jag av svår ångest och var tvungen att sjukskriva mig i två och en halv vecka. När jag ansökte om en sjukförsäkring cirka 18 månader senare blev det nobben med hänvisning till min tidigare sjukledighet, säger Rönnqvist.
Nobben per automatik
De flesta försäkringsbolag kräver en hälsogranskning för till exempel liv-, sjuk- och reseförsäkringar. Vissa sjukdomar kan försvåra chanserna att få en heltäckande försäkring. När det gäller tidigare psykisk ohälsa är tröskeln för ett nekande svar låg, uppger många terapeuter.
– En förkastad ansökan verkar bygga på någon slags automatik. Om du har drabbats av ångest och blivit sjukskriven så förkastas din ansökan automatiskt. Det är inte okej. I mitt fall handlade det om en krisreaktion. Jag förstår inte varför jag ska straffas för det ett och ett halvt år senare, säger Rönnqvist.
Hennes fall är inte unikt. Motsvarande erfarenheter dryftas regelbundet bland terapeuter i slutna grupper på sociala medier. Rönnqvist återger en del av dessa fall med sina patienters tillåtelse, under villkoret att de får ställa upp anonymt. SPT har också talat direkt med en person som vill vara anonym.
– En företagare som hade drabbats av depression och genomgått terapi ansökte om en sjukförsäkring. Hen fick beskedet av försäkringsbolaget att det inte ens lönar sig att lägga in en ansökan, berättar Rönnqvist.
I ett annat fall blev utbrändheten på jobbet en black om foten.
– Jag ville uppgradera min tidigare livförsäkring, men fick höra att det inte går eftersom jag hade varit sjukledig, gått ned i arbetstid och jobbade endast 60 procent, säger en person som SPT har talat med.
Förhöjd riskkategori
I ett fjärde fall blev en person nekad reseförsäkring med motiveringen att hen hade genomgått terapi. Försäkringsbolaget gick inte med på att bevilja ens en reseförsäkring med begränsade villkor.
Enligt Rönnqvist klumpas alla former av psykisk ohälsa ihop till en egen förhöjd riskkategori bland försäkringsbolagen.
– Den här utgångspunkten är fel. Enligt Folkpensionsanstaltens uppgifter är det cirka 80 procent av de patienter som har fått en betalningsförbindelse för terapi som tillfrisknar och återfår sin arbetsförmåga, säger Rönnqvist.
Hon får medhåll av Hanne-Leona Luomajoki, som jobbar som psykolog och psykoterapeut på bolaget Pro Synthesis.
– Jag har hört om flera fall där mina kunder har blivit förvägrade en försäkring för att de går i terapi. Försäkringsbolagens kriterier är dunkla. De borde visa större öppenhet. Bolagens sätt att hantera psykisk ohälsa och normala livskriser leder till stigmatisering och kan höja tröskeln för att söka vård. Det kan inte ligga i någons intresse, säger Luomajoki.
På den ideella organisationen Sams, som jobbar för finlandssvenskar med funktionsnedsättning, betonar man vikten av likabehandlingsprincipen.
– Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av psykisk ohälsa. Om en människa har tillfrisknat har försäkringsbolagen inte skäl att särbehandla klienten, säger Elias Vartio, juridiskt ombud på Sams.
På intresseorganisationen Finans Finland, som företräder försäkringsbolagen, saknas tills vidare riktlinjer för de försäkringsvillkor som gäller klienter med psykisk ohälsa.
– Vi har diskuterat frågan med våra medlemsföretag, men kan inte ta ställning till enskilda beslut. Vi behöver mer forskningsbaserad information om sannolikheten för återfall och försäkringsriskerna när det gäller psykisk ohälsa, säger Amanda
Aalto, juridisk rådgivare på Finans Finland.
Utvärdering av risker
På försäkringsbolagen ställer man sig oförstående till den kritik som riktas mot dem.
– Alla våra beslut bygger på en helhetsbedömning. Om man har drabbats av psykisk ohälsa betyder det inte alltid att det blir avslag på en ansökan om försäkring. Vi beaktar bland annat vårdplanen, hur länge man har varit symtomfri och det allmänna hälsotillståndet, säger Atte Erkamo, enhetschef på OP-Pohjola.
På försäkringsbolaget Turva går man ett steg längre.
– Om den symtomfria tiden har varat i endast några månader och klienten tidigare har haft svår depression kan det hända att vi blir tvungna att förkasta en ansökan om reseförsäkring, säger Kati Iharanta, kommunikationschef på Turva.
Ett av de problematiska försäkringsbolag som blir utpekat är AIG Travel, som anlitas av bland annat Finnair.
– Nej, vi förvägrar inte kunder som lider av psykisk ohälsa försäkringar. Av vem har du hört sådana påståenden? frågar Jussi Tuohiniemi, kunddirektör på AIG Travel.
Enligt AIG Travel är det inte psykisk ohälsa i sig som är problemet.
– Vårt jobb är att utvärdera risker. En depression utgör en risk på samma sätt som till exempel cancer eller blod- och kärlsjukdomar, säger Tuohiniemi.
Anu Rönnqvist vill bredda perspektivet.
– Försäkringsbolagens riktlinjer handlar inte bara om deras kunder. Det handlar om samhällets värderingar och attityder mot psykisk ohälsa, säger Rönnqvist.