Europa måste genomföra politiskt svåra saneringar av krisländernas ekonomier
EU:S ÅTERHÄMTNINGSFOND
Vår riksdag anser att beslut om återhämtningsfonden kräver kvalificerad majoritet. Detta gör att Finland kan stoppa hela fonden. Den skulle enligt många endast uppskjuta nödvändiga reformer som länder som Italien sedan länge borde ha gjort. Finland liksom övriga länder får i dag lån till just ingen ränta och kan använda hela beloppet för egen del utan inblandning av Brysselbyråkrati. Varför då denna fond med alla uppslitande gräl, för att inte tala om dess tvivelaktiga juridiska grund. Varför? I nästan alla länder har man grälat till och med inom samma partier och Finland är ett gott exempel därpå. Dessutom är tidpunkten fel då konjunkturerna kraftigt svängt uppåt.
Återhämtningsfonden är för liten för att rädda Europa. Ett godkännande leder endast till att man snart behöver en ny fond medan nödiga reformer är ogjorda. Hur länge skall Finlands högt beskattade medborgare betala för att Italien inte får ordning på sitt skattesystem eller Spanien håller sig med ett helt överdådigt pensionsarrangemang? Det är intressant att konstatera vilken energi De gröna och vänsterpartierna använder för att skänka bort skattebetalarnas pengar till länder med förmögnare skattebetalare.
Har dagens krisande och alltmer skuldtyngda Finland råd att skänka bort 4,5 miljarder euro till överskuldsatta misskötta länder i fåfängt hopp om att de får sina ekonomier i skick? Efter Mario Draghis löfte 2012 om att till varje pris rädda euron har miljard efter miljard gått till krisländerna utan att de gjort de reformer som bort göras.
Man har från regeringshåll låtit påskina att fonden är av helt avgörande betydelse för hela Europa. Fonden går ut på att man under sex år upptar ett lån om 125 miljarder euro per år vilket är ett marginellt belopp i förhållande till bnp – Tysklands nettoandel 0,15 procent, i Italien bidragsdelen netto under 1 procent. Man kan fråga sig varför just denna i förhållande till bnp helt anspråkslösa stimulering skall rädda Europa. Europa stimulerade förra året sina ekonomier på grund av covid-19 med långt över 2 000 miljarder att jämföra med 125 miljarder euro. USA stimulerar sin ekonomi detta år med 3 000 miljarder dollar.
Det blir intressant att se hur Centern som säger sig tala för regionernas intressen i vårt land röstar. Största bidragslandet är Italien och alla vet att de bidrag som går till Syditalien mer eller mindre hamnar i maffians fickor. Kanske Centerväljare i eftersatta regioner hellre skulle se att skattebetalarnas pengar i stället användes på hemmaplan.
Fonden löser inte Europas problem. Problemet i dag är eurozonens svaga tillväxt och inte minst den utslagning som sker av vissa länder inom valutaunionen. Grekland, Italien och Spanien är helt överskuldsatta och helt beroende av Centralbankens och andra länders stöd vilket fonden är ett exempel på. Denna ojämna utveckling accentueras dag efter dag och undersökningar visar att euron för Tyskland är 17 procent för låg medan den för Spanien och Frankrike är 6–7 procent för hög. Dessutom har produktivitetsgapet markant ökat mellan länderna.
❞ Den fredstida ekonomiska historien känner inte till andra fall än dagens Europa där demokratier så hastigt och drastiskt körts ner till zombieekonomier likt euroländerna vid Medelhavet.
Denna ojämna utveckling gör att hjälpbehovet ständigt ökar speciellt som en del länder inte reformerar sina ekonomier. Återhämtningsfonden är bara ett sätt att skjuta på de verkliga problemens lösning. Görs inget kommer det nya fonder gång på gång. Finland har nu de kort på hand som kan stävja denna framfart mot allt större konflikter och ekonomisk kris. Europa är dock i dag så nedkört att alla lösningar är dåliga, men mindre dåliga ju snabbare man handlar.
Men till slut det viktigaste av allt: det är dessa eurogräl som splittrar EU. Därför måste de elimineras och de finns kvar så länge som högskattebetalare i norr betalar för förmögnare lågskattebetalare i söder.
Den fredstida ekonomiska historien känner inte till andra fall än dagens Europa där demokratier så hastigt och drastiskt körts ner till zombieekonomier likt euroländerna vid Medelhavet. Euron är en valuta utan egen budget och finansministerium och kommer som sådan därför aldrig att fungera vilket verkligheten dag för dag allt tydligare visar. Fonden är bara ett sätt att fördröja lösningen av de verkliga problemen och fungerar bäst som valpropaganda för så kallade högernationella partier medan de övriga grälar om dess tillämpning.
Hur det än går för fonden bör Europa reformera euron och göra länge omtalade strukturella, men politiskt svårgenomförbara saneringar av krisländernas ekonomier. Detta underlättas inte av det faktum att grälet om återhämtningsfonden visat att länderna i norr alltmer motsätter sig bidrag.
Ska rasistiska organisationer kunna upplösas som i Finland och i Tyskland. Nej, blev svaret av den parlamentariskt tillsatta kommitté som funderade på frågan i två år. Däremot blir medlemskap ett brott om sammanslutningen beter sig våldsamt, men till exempel nazipropaganda är inte ett brott.
I Sverige anmäls cirka 6 000 hatbrott varje år. Siffran har varit densamma i flera år. Dilemmat har varit att bara ett fåtal av anmälningarna går så långt som till åtal.
Slutresultatet av utredaren Dag Mattsons, till vardags ledamot i Högsta domstolen, och den oeniga parlamentariska kommitténs arbete blir ett slags Mäster Skräddares tumme.
Det är inte olagligt att delta i organisationer som bara uttrycker rasistiska budskap, för att det ska bli olagligt krävs brottsliga handlingar. Det vill säga för att något ska vara brottsligt måste brott begås. Okej.
När förslaget presenterades sa justitierådet Mattsson att ”åsikterna måste ha lett till kriminella handlingar”. Han exemplifierade det med ”systematisk förföljelse i form av ofredande, skadegörelse, olaga hot eller hets mot folkgrupp”.
Brottsbalken ska därför få två nya brott, det ena är medlemskap i en våldsam organisation, det andra är stöd. Det är ett brott att hyra ut till exempel en lokal till en våldsam organisation. Straffskalan är fängelse upp till två år, för riktigt grova fall upp till fyra år. Enligt Dag Mattsson kommer det här att leda till att den här typens sammanslutningar försvinner när människor vet att det är ett brott.
Regeringen tillsatte kommittén för att visa sin handlingskraft mot vit makt– miljön och liknande våldsbejakande grupper som har förmåga att begå terroristbrott. Det här är något som Säkerhetspolisen varnar för, organisationer som har ett våldskapital och som är beredda att använda våld. Även om det stora hotet när det gäller rasism, antisemitism och hets mot folkgrupp kommer från vit makt-organisationer så finns hotet också från den våldsbejakande islamismen.
Tre partier var emot skrivningen i förslaget och ville inte ha något som helst förbud. Sverigedemokraterna som i ett brunaktigt historiskt perspektiv har utvecklats ur den tidiga vit maktmiljön. Vänsterpartiet vars föregångare Sveriges kommunistiska parti hotades med förbud och upplösning under andra världskriget. Slutligen Liberalerna som motiverar sitt nej med riskerna att begränsa yttrandefriheten. Riksdagsledamoten Fredrik Malm varnar för en situation där landet styrs av en regering med högerpopulistiska inslag. Då kan kraven att upplösa Nordiska motståndsrörelsen, NMR, skifta till vänstergrupper. Eller grupper som vill stänga slakterier, miljöorganisationer eller de som vill avskaffa det kapitalistiska systemet.
Yttrandefriheten är något som utredaren Mattsson också tar upp: ”Man kan inte ingripa bara mot åsikterna i en sammanslutning, utan åsikterna måste även leda till kriminella handlingar.”
En av orsakerna till att så få hatbrott leder till åtal är att det inte finns någon klar och tydlig definition på rasism utan det varierar med politisk åskådning, livsåskådning och i vissa fall till och med etnicitet. Därför är det ett trubbigt vapen att ha som utgångspunkt för lagstiftning.
Redan när den parlamentariska kommittén fick sitt uppdrag ansåg yttrandefrihetsexperter att inskränkningarna i de grundläggande rättigheterna som demonstrations–, mötes–, förenings– och yttrandefriheten är för stora.
En del argumenterar också mot att upplösa våldsamma organisationer med att problemet inte är våldshandlingen i sig utan vem som utför den och vad den står för. Att staten säger att vissa former av politiskt våld är värre än andra vilket också på sitt sätt var en av målsättningarna med utredningen. Att kunna sätta hårt mot hårt mot de nynazistiska organisationerna.
Ett intressant faktum är att varken Norge eller Danmark har lagstiftning som gör det möjligt att upplösa rasistiska organisationer. De har i stället lagstiftning mot förföljelse på grund av hudfärg, religion eller sexuell läggning. I Tyskland ger grundlagen ett långtgående utrymme för ingrepp mot personer och föreningar som "försöker undergräva eller avskaffa demokratin och andras fri- och rättigheter".
Det kommer med största sannolikhet inte att bli av i Sverige även om den socialdemokratiska justitieministern ännu hoppas på en majoritet i riksdagen. Fram till dess är det yttrandefriheten som är Sveriges ledstjärna eller som Voltaire uttryckte det: ”Det står klart att en individ som förföljer en man, sin broder, därför att han har en annan åsikt, är ett odjur.” I stället får NMR fortsätta att marschera och sprida sin propaganda så länge de inte tar till våld.
”En av orsakerna till att så få hatbrott leder till åtal är att det inte finns någon klar och tydlig definition på rasism utan det varierar med politisk åskådning, livsåskådning och i vissa fall till och med etnicitet.”