Tommy Westerlund i ledaren,

Skottland är ett steg närmare en ny folkomröstning om självständighet, men lika delat som tidigare.

Det kan vara kontraproduktivt för Johnson att envist bromsa skottarnas möjlighet att säga hur de vill se sin framtid. Det kan upplevas som brist på respekt för demokrati och för skottarnas egen vilja och göra självständighetsivrarna fler. Det gynnar inte Johnsons kamp för att hindra Storbritannien från att falla isär.

Det emotsedda parlamentsvalet i Skottland blev en framgång för de partier som eftersträvar självständighet. Skotska nationalistpartiet SNP blev det överlägset största partiet, men stannade på 64 mandat – en plats från egen majoritet. Eftersom Skottlands gröna också gjorde ett bra val och ökade sina mandat har de partier som siktar på självständighet för Skottland en stabil majoritet i parlamentet.

Även om den pågående pandemin och dess följder var en dominerande fråga i valrörelsen fanns hela tiden också självständighetsfrågan med. Valresultatet gör det svårt att neka skottarna en ny folkomröstning om självständighet.

Skottarna fick i en folkomröstning 2014 ta ställning till om de vill lämna den 300-åriga unionen med Storbritannien. Då röstade en majoritet, 55 procent, för en fortsatt union. Det här säger premiärminister Boris Johnson att borde gälla fortfarande, det är bara sju år sedan folkets vilja mättes. Det skulle också i normala fall onekligen kännas konstigt med en ny folkomröstning så snabbt efter den föregående, men situationen har förändrats radikalt.

I och med att Storbritannien lämnade EU finns det orsak att på nytt låta skottarna ta ställning till självständighet. En klar majoritet i Skottland röstade nämligen nej till brexit. Skottland befinner sig alltså nu i en situation som många skottar inte ville ha. Därmed kan också inställningen till medlemskap i den brittiska unionen ha ändrats. Många vill tillbaka in i den Europeiska unionen och för att kunna göra det måste Skottland först lämna den brittiska unionen. Men i den frågan verkar skottarna vara precis lika delade som tidigare, hälften är för och hälften emot.

SNP:s ordförande, Skottlands första minister Nicola Sturgeon, är tydlig då hon säger att det inte längre är fråga OM det ska hållas en ny folkomröstning utan NÄR det ska ske. Hon har en gemensam syn med premiärminister Boris Johnson om att det nu inte är rätt tidpunkt för en folkomröstning. Precis liksom Johnson anser hon att det viktigaste just nu är att rida ut pandemistormen och få ekonomin att återhämta sig. Det här ska göras i gott samarbete med de övriga delarna inom Storbritannien.

Men därefter borde det bli aktuellt med en andra folkomröstning, anser Sturgeon.

Premiärminister Boris Johnson sade före valet bestämt nej till ett referendum. Efter valet har han valt att undvika frågan och endast riktat blickarna mot pandemin. Det kan vara kontraproduktivt för Johnson att envist bromsa skottarnas möjlighet att säga hur de vill se sin framtid. Det kan upplevas som brist på respekt för demokrati och för skottarnas egen vilja och göra självständighetsivrarna fler. Det gynnar inte Johnsons kamp för att hindra Storbritannien från att falla isär.

Ett dåligt alternativ är att hela frågan blir en prestigesak och slutligen hamnar i rätten och resulterar i en författningskris. Det kan också utmynna i att det skotska parlamentet utlyser en rådgivande folkomröstning som inte välsignas från London och som bojkottas av de skottar som vill stanna kvar i Storbritannien. Det kan i värsta fall leda in Skottland på Kataloniens väg med oroligheter och en politiskt inflammerad situation.

Skottarna borde få ett löfte om en ny folkomröstning i ett senare skede – dels för att undvika en risk för ett politiskt kaos och oroligheter, dels för att de är värda det efter brexit.

Om det blir en ny folkomröstning är det viktigt att väljarna vet vad de olika alternativen innebär. Det får inte bli som omröstningen om brexit där kampanjen var full av lögner och ingen visste under vilka villkor britterna får lämna EU och hur handelsavtalen med EU därefter utformas.

Ekonomiskt skulle ett självständigt Skottland få det oerhört tufft. Undersökningar visar att självständighet skulle kosta Skottland mer än vad brexit gör. Fördelarna som en ny anslutning till EU ger och som Skotland så fort som möjligt skulle eftersträva, kompenserar inte det bortfall en separation från Storbritannien skulle innebära.