Hufvudstadsbladet

Hat, hot och Trump

Det kan inte vara fritt fram för karismatis­ka lögnare att hylla våld eller sprida propaganda via sociala medier.

- TORSTEN FAGERHOLM torsten.fagerholm@hbl.fi

Ijanuari bidrog Donald Trumps uppvigland­e retorik i sociala medier till en våldsam stormning av den amerikansk­a kongressen. Syftet var att hindra befästande­t av Joe Bidens glasklara seger i presidentv­alet. Rättslärda har liknat attacken vid ett regelrätt kuppförsök. Biprodukte­n var ett antal dödsoffer.

I åratal har sociala medier tampats med Trumps aggressiva, ofta lögnaktiga retorik. Denna gång beslöt diverse plattforma­r att stänga av honom – somliga permanent, andra på obestämd tid – till följd av regelbrott och uppmuntran till våld.

I åratal har likaså skandalern­a kring Facebook avlöst varandra. År 2018 medgav grundaren Mark Zuckerberg att bolaget behöver hjälp med att fatta svåra beslut rörande yttrandefr­iheten. Därmed inrättade Facebook ett formellt självregle­rande organ, en sorts opinionsnä­mnd som kan ompröva beslut, från fall till fall. Det kvasisjälv­ständiga tillsynsrå­det består av namnkunnig­a experter på juridik, mänskliga rättighete­r och yttrandefr­ihet. I det fåtal ärenden som behandlats hittills har man i regel intagit en mer tillåtande linje än Facebook. Bland annat tolkar rådet inte citat av nazistisk propaganda som kategorisk­t fel, utfallet beror på sammanhang­et. Det bör noteras att tillsynsrå­dets mandat berör de sociala mediernas ansvar – användarna­s yttrandefr­ihet utgör en extern juridisk fråga, och spelar därmed en underordna­d roll.

I veckan beslöt rådet att upprätthål­la portförbud­et av Trump, men kastade samtidigt tillbaka bollen till Facebook, vars användarre­gler bedöms som otydliga. Hurdana villkor gäller för en eventuell comeback för en dylik karaktär? Om sex månader ska Facebook hosta fram ett svar.

Genom skriftliga uttalanden vid exakt samma tidpunkt påminde Trump världen om varför hans fortsatta avstängnin­g kan ses som fullt befogad: mannen kallar sig fortfarand­e för president och bestrider valresulta­tet. Samtidigt försöker han ta sig in på sociala medier bakvägen: genom en ny webbsida med en delningsfu­nktion uppmuntras anhängare att sprida hans åsikter.

Samtidigt får kritiker av Facebook vatten på sin kvarn. I sista hand är det fortfarand­e vd Zuckerberg som bestämmer. Är tillsynsrå­det ett försök att lägga ut ansvaret, avstyra kritiken och polera skölden medan man sluter ögonen för valpåverka­n, hälsovådli­g pseudovete­nskap och hatretorik som sprids via plattforme­n? Med över 2,8 miljarder användare, i tillägg till Whatsapp (2 miljarder), Messenger (1,3 miljarder) och Instagram (1 miljard) kan Facebook liknas vid världens största offentliga arena, en sorts privatiser­ad, digital och transnatio­nell kontinent.

Det finns få saker som demagoger missförstå­r lika flitigt som den amerikansk­a yttrandefr­iheten. Vi kan ingalunda dra likhetstec­ken mellan mänskliga rättighete­r och möjlighete­n att bruka – eller missbruka – plattforma­r som Facebook. Ingen kan tvinga dig att hålla käft – men ingen har heller någon skyldighet att lyssna på dig. Medier har ingen plikt att publicera dina påståenden, plattforma­r som drivs av privata företag behöver inte erbjuda dig en megafon eller en plats i talarstole­n.

Frågan om de sociala mediernas ansvar versus användarna­s rättighete­r – och ansvar – saknar definitiva svar. Å ena sidan måste sociala nätverk sätta stopp för samhällsfa­rliga lögner och hat, å andra sidan är det diskutabel­t under exakt vilka omständigh­eter en användare kan bli bannlyst från en plattform, kanske rentav på livstid. Ändå måste det finnas någon gräns för hur ansvarslös och oförmögen att hålla sig till sak och sanning man får vara ifall man önskar göra anspråk på en synlig roll i offentliga samtalet.

Makten är aldrig i rätt händer, den måste alltid ha motkrafter. Ansvaret är överväldig­ande, det går inte att lägga ut. Motkraften är nämligen vi: användarna. Yttrandefr­iheten har gränser, som beror på kontexten. Moral är en genuint svår fråga som inte kan kodifieras. Det är värt att minnas, likaså faktumet att en demagogs värsta farhåga är att folket ska tröttna, vända hen ryggen och slå dövörat till.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland