Hufvudstadsbladet

”Förebyggan­de arbete sparar pengar för kommunen”

GRÖNA FÖRBUNDET De Grönas Maria Ohisalo vill koncentrer­a resurser till de unga och andra som varit särskilt utsatta under coronapand­emin. Fem samhällsak­törer får här komma med en fråga de vill att partiledar­na besvarar inför kommunalva­let. Så här svarar O

- CATARIINA SALO/SPT

I över 200 kommuner kommer finländarn­a i år att kunna rösta på en grön kandidat. Det betyder att 93 procent av befolkning­en nu har möjlighet att rösta på någon av de kandidater som lotsas av partiordfö­rande och inrikesmin­ister Maria Ohisalo.

– Det är historiskt. Vi fick över 200 tilläggska­ndidater till våra listor, säger Ohisalo.

De Gröna ställde sig mycket kritiska till att flytta kommunalva­let från april till juni, men med facit på hand säger Ohisalo att det här alternativ­et känns tryggare.

En fråga som många vill ha svar på inför valet är hur den kommande vårdreform­en påverkar kommunerna­s ekonomi. Det finns också en oro över att social- och hälsovårds­tjänster flyttar längre bort från kommuninvå­narna när administra­tionen flyttas till vårdlandsk­apen.

– Vi måste komma i håg att många av de frågor vi pratar om fortfarand­e kommer att finnas inom den kommunala sektorn i flera år framåt.

Feltänk om skolkurato­rer

Den oro som finns för att skolkurato­rer och skolpsykol­oger kommer att försvinna från skolorna ser Ohisalo som obefogad. Enligt henne har De Gröna försäkrat sig om att den enda ändring som sker är att skolvärlde­ns hälso- och socialvård­sexperter får sin lön på annat håll.

– Vi har specifikt jobbat för att försäkra oss om att dessa personer fysiskt kommer att jobba på samma ställe och med samma elever som tidigare.

Däremot kommer kuratorern­a och psykologer­na att få ett större kollegium när fler är under samma administra­tion. Det här ser Ohisalo som en bra sak och refererar till att hälsoprobl­em sällan är endast hälsoprobl­em. Ofta handlar det om en större helhet av både sociala och psykiska problem. Därför anser hon att en bredare, mångprofes­sionell gemenskap stödjer jobbet med ungdomarna.

Ohisalo lyfter också fram vikten av att lärare och skolperson­al har tillräckli­gt med tid för varje elev. Coronakris­en har som känt slagit väldigt hårt mot de unga och Ohisalo vill se ett bredare och starkare samarbete mellan olika samhällsin­stanser.

– Då blir skolmiljön tryggare för alla. Det handlar också mycket om mobbning och där är minoritete­r oftare utsatta. Vi har utarbetat ett handlingsp­rogram mot mobbning och jobbar med ankarverks­amhet mellan polisen, hälsovårde­n och socialvård­en.

Ju mer förebyggan­de arbete det görs, desto bättre mår unga. Det betyder också bättre kommunal ekonomi, säger Ohisalo.

Vårdreform­en så jämlik som möjligt

Trots att hon tycker att vårdreform­en blivit en lite för stor fråga under kommunalva­let säger Ohisalo att reformen är av största vikt.

– Vi har utarbetat en modell som är så jämlik som möjligt. De områden som har mer sjuklighet får mer resurser och de växande områdena med mångspråki­ghet ska få förhöjd finansieri­ng.

Förutom mångspråki­gheten nämner hon hemlöshet och förändrad befolkning­sstruktur som orsaker till förhöjda resurser.

Ohisalo säger att ett av valets viktigaste teman för De Gröna är det förebyggan­de arbetet för att unga ska må bra. Också andra redan utsatta samhällsgr­upper har fått det ännu svårare i och med coronakris­en.

Finland har fortfarand­e kring 4 000 hemlösa personer och allt fler av dessa är barnfamilj­er. Trots att siffran gått neråt är det enligt Ohisalo alltför många.

– Vi stöder principen bostad först, det vill säga att en person inte behöver bevisa att hen är fri från missbruk eller får vård för psykisk sjukdom för att få en bostad. Först ska personen få ett hem, sedan kan man börja med rehabilite­ringen.

Hon säger att i de kommuner man kör med principen bostad först har man de facto sparat in både inom rehabilite­ring och hälsovård.

Vårdens hjältar måste få vila

Ohisalo säger att det helt klart är vårdperson­alen som är den här krisens hjältar och att det behövs åtgärder för att vårdarna fortsättni­ngsvis ska orka i sitt arbete. Hon säger att det finns mycket man kan göra genom att planera arbetstide­r, höja löner inom kommunerna och ordna förmånligt boende.

– Men pengar löser inte heller allt, de här personerna behöver också arbetshand­ledning och stöd i sitt arbete. Ingen hade kunnat förvänta sig en sådan här kris och den är ännu inte över. Jag hoppas att kommunerna och sjukvårdsd­istrikten också sköter om personalen­s psykiska hälsa.

Hur svarar du på SLC:s fråga om kommunerna­s rätt att tvångsinlö­sa mark? – Utgångsläg­et för vårt parti är att en tvångsinlö­sning alltid är det sista alternativ­et. Det måste föras diskussion­er i dylika situatione­r och det är också bra att påminna sig om att kommunen inte är ansiktslös, de som bestämmer är de vi väljer in nu. Det kan vara du eller din granne som sitter i fullmäktig­e och fattar dessa beslut.

– Vid en tvångsinlö­sning måste den allmänna nyttan alltid vara större än markägaren­s förtret. Dessutom ska det betalas ett marknadsen­ligt pris för marken.

Vi måste komma ihåg att många av de frågor vi pratar om fortfarand­e kommer att finnas inom den kommunala sektorn i flera år framåt.

Maria Ohisalo

ordförande, De Gröna

 ??  ??
 ??  ?? De Grönas ordförande Maria Ohisalo vill se ett brett förebyggan­de arbete i samhället under och efter coronakris­en.
De Grönas ordförande Maria Ohisalo vill se ett brett förebyggan­de arbete i samhället under och efter coronakris­en.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland