”Progressiv kommunalskatt kan öka skillnaderna mellan kommunerna”
Kommunförbundets svenska direktör Ulf Stenman ser risker med en progressiv kommunalskatt. – Ökade skillnader mellan kommunerna rimmar illa med målen i hälsovårdsreformen, som är att öka jämlikheten.
I en av Yles utfrågningar inför kommunalvalet sade statsminister Sanna Marin (SDP) att hon gärna skulle se en mer progressiv kommunalskatt. Det här skulle innebära ett system där höginkomsttagare betalar mer skatt till kommunen än till exempel låginkomsttagare.
Uttalandet har gett upphov till en debatt kring kommunernas skatter.
– Jag förstår inte vilka fördelarna med det här skulle vara. En sådan kommunalskatt skulle leda till både vinnare och förlorare bland kommunerna. Min gissning är att Kaskö åtminstone inte skulle bli en av vinnarna, säger Esa Högnäsbacka, ekonomidirektör i Kaskö stad.
I dagsläget har Kaskö ungefär 1 250 invånare. Av dessa är få höginkomsttagare men däremot finns det många pensionärer i kommunen. I Kaskö ligger kommunalskatten just nu på 22 procent för de som tjänar 16 000 euro eller mer om året.
– 42 procent av kommunalskatten i Kaskö betalas av pensionärer. De har i snitt en pension på ungefär 1 750 euro, säger Högnäsbacka.
”Politiskt utspel”
Kommunförbundet har ingen officiell linje i frågan men förbundets chefsekonom Minna Punakallio har tidigare kommenterat förslaget om progressiv kommunalskatt med att det skulle kräva en reform av hela skattesystemet.
Förbundet har å sin sida föreslagit att en del av kapitalskatten kunde riktas till kommunerna för att stärka deras skattebas efter socialoch hälsovårdsreformen.
Ulf Stenman, svensk direktör vid Kommunförbundet, ser förslaget om progressivitet som varken realistiskt eller kommunernas räddning.
– Det finns ett behov av att stärka kommunernas skattebas efter socialoch hälsovårdsreformen men det här förslaget ser jag främst som ett politiskt utspel. Argumenten och analysen är i dagsläget för tunn för att det skulle vara realistiskt.
Enligt Stenman skulle en dylik förändring ha stor betydelse för den kommunala ekonomin.
– Kommunernas inkomster bygger i medeltal till hälften på skatteintäkter från kommunalskatten, samfundsskatten och fastighetsskatten, så en förändring skulle ha stor betydelse. Statlig och kommunal beskattning är en helhet. Om en bit avlägsnas och en progressiv skatteskala byggs upp så måste helheten omformas, vilket innebär en omfattande skattereform.
Hög medelålder påverkar
Kimitoöns tillfälliga förvaltningschef Daniela Sundberg är inne på samma linje som Högnäsbacka.
– Det är ett faktum att vi här i Kimitoön har en relativt låg förvärvsinkomstnivå och en åldersstruktur med många gamla, så Kimitoöns kommun får rätt mycket stöd av de statsandelar vi får, säger Sundberg.
Kimitoöns kommun hade i april ett invånarantal på knappt 6 640 invånare och en av Finlands lägsta kommunalskatter. Skatteprocenten ligger just nu på 19,75 procent.
– Att vi har en låg kommunalskatt kan vara ett trumfkort för oss. En progressiv kommunalskatt hade nog inte påverkat hur det ser ut för Kimitoöns kommun, men för individer med hög inkomst hade det säkert märkts, säger Sundberg.
Ulf Stenman, som fram till nyligen var kommundirektör i Kronoby, håller med om att det kan finnas incitament i en progressiv kommunalskatt som gynnar kommunerna men att den också skulle kunna ha ogynnsamma effekter, som att stärka skillnaderna mellan kommunerna.
– Kommunalskatten är redan
❞ Har kommunen rika invånare utan avdrag syns inte den nuvarande progressiviteten men har kommunen många låginkomsttagare och pensionärer med avdrag syns den mer, och den effektiva beskattningen blir mindre. Ulf Stenman, svensk direktör vid Kommunförbundet
progressiv i och med att invånarna kan få avdrag i beskattningen. Har kommunen rika invånare utan avdrag syns inte den nuvarande progressiviteten men har kommunen många låginkomsttagare och pensionärer med avdrag syns den mer, och den effektiva beskattningen blir mindre, säger Stenman.
Enligt Stenman är det en politisk diskussion om det är bra eller dåligt med större skillnader mellan kommunerna.
– För många kommuner är det inte önskvärt att skillnaderna ökar. Åtminstone så rimmar det illa med målen i hälsovårdsreformen som är att öka jämlikheten mellan kommunerna.