Många finländare mådde dåligt under andra coronavågen
Över en halv miljon fick inte den tandvård de behövde i fjol. Bland annat det här framgår av THL:s nya rapport om hur finländarna mått under coronaåret.
Den psykiska belastningen har ökat på alla håll i landet under coronaåret, inte bara på de områden som drabbats hårdast av epidemin. Det visar undersökningen Finsote som Institutet för hälsa och välfärd (THL) låtit göra.
– Under coronaepidemins första våg syntes ingen ökning i den psykiska belastningen, men alltmedan situationen dragit ut har människor börjat reagera psykiskt, säger Jaana Suvisaari, forskningsprofessor vid institutet.
Det har varit tungt att leva i en situation som förändras konstant – man hinner inte anpassa sig utan tvingas helt enkelt leva med den. Institutet följer noga upp hur det går när samhället närmar sig normalläge. Det är betydande för fortsättningen, säger Suvisaari.
– Det återstår att se hur mycket av belastningen som lättar när coronaläget är över och hur mycket av den som förlängs och blir kronisk.
Totalt 14 procent av finländarna sade i fjol att de upplever psykisk belastning. Två år tidigare var motsvarande andel 12 procent. Psykisk belastning yttrar sig ofta som ångest eller depression.
Självmordstankar har däremot inte ökat, och män som drabbades sökte hjälp oftare än förr. Kvinnor söker ändå hjälp oftare än män.
– Människor har börjat söka hjälp oftare än förr. Det är väldigt positivt. På samhällelig nivå är det viktigt att vi redan nu ser till att det finns tillräckligt med tjänster så att det finns hjälp för dem som behöver, säger Jaana Suvisaari.
Österbotten hör till de områden där den psykiska belastningen ökade mest. Belastningen ökade också i bland annat Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland och Birkaland.
Svårt att få vård
Undersökningen visar också att det blivit svårare att få en tid till läkare, tandläkare eller sjuksköterska under epidemin. Andelen som upplevt att de fått bristfällig vård har ökat bland både kvinnor och män.
– Det är oroväckande om människor inte får komma till läkaren i tid och inte får den vård de behöver. Det kan leda till att befintliga sjukdomar blir sämre och nya sjukdomar inte upptäcks i tid, säger Anna-Mari Aalto, ledande expert vid Institutet för hälsa och välfärd.
Svårast att få vård har det varit för män i arbetsför ålder. Nästan var femte upplevde att de inte fått den vård de behöver, vilket är en betydlig försämring.
Den största förändringen skedde inom tandvårdens tjänster. Hela 24 procent av finländarna upplevde att de inte fått den vård de behöver. Det är över en halv miljon finländare.
– Situationen beror både på avbokningar i systemet, bland annat på grund av resursbrist, och på att människor själva avbokat sina tider av rädsla för coronasmitta, säger Aalto.
Det har dock även tidigare funnits ett brett missnöje över tandvården – 2018 fick 19 procent inte den vård de behövde.
Problemen tycks hopa sig på de områden där epidemiläget är svårast. Det blev svårare att få vård bland annat i Nyland och Egentliga Finland.
– Nu är det viktigt att identifiera de grupper som gått miste om tjänsterna så att åtgärder kan riktas till de rätta kundgrupperna, säger Anna-Mari Aalto.