Företagens skattepott ökade 2019 – Nyland största betalaren
I sin senaste rapport vill Centralhandelskammaren synliggöra alla avgifter och skatter som företagen betalar. Chefsekonom Mauri Kotamäki är emot skattehöjningar för att anpassa de offentliga finanserna efter coronakrisen.
Företagen betalade 69 miljarder euro i skatt år 2019 och den totala summan fortsatte öka jämfört med tidigare år tack vare den ekonomiska tillväxten. Det framgår av Centralhandelskammarens utredning om företagens skatter som publicerades på tisdagen.
Enligt utredningen kommer största delen av statens skatteintäkter från företagsverksamhet. Centralhandelskammaren räknar också med exempelvis inkomstskatt eftersom arbetsgivarna står för dem. Obligatoriska avgifter som till exempel pensionsavgifter inkluderas också i beräkningarna eftersom de kan jämföras med skatter.
– I offentligheten kretsar diskussionen ofta bara kring beskattningen av företagens vinster, men vi vill lyfta fram helhetsbilden, sade Emmiliina Kujanpää, ledande sakkunnig vid Centralhandelskammaren, då hon presenterade resultaten.
Skatter och avgifter som hänger ihop med löner utgjorde hälften av alla skatter, omkring 35 miljarder euro. Av den summan utgjorde pensionsavgifterna drygt 16 miljarder euro och förskottsinnehållningen på löner drygt 15 miljarder euro.
Den största enskilda skatten är mervärdesskatten som utgjorde drygt 20 miljarder euro. Bolagen betalade drygt 5 miljarder euro i samfundsskatt.
– Av produktionsskatterna är miljöskatterna de största på 3,6 miljarder euro och de fortsätter öka.
Centralhandelskammarens vd Juho Romakkaniemi säger att företagens lönsamhet kan bygga på små marginaler i den globala konkurrensen och då är beskattningen central. Han lyfter fram inkomstbeskattningen som en av de mest avgörande för företagens konkurrenskraft, eftersom inkomstskatten påverkar lönekraven och lönekostnaderna.
– En lägre skattesats kan leda till högre skatteintäkter, säger Romakkaniemi.
Återhämtning från coronakrisen
Centralhandelskammarens chefsekonom Mauri Kotamäki säger att tillväxten redan visade tecken på att sakta ner år 2019. Sedan slog coronakrisen till, men enligt företagens
❞ Jag är ingen glad skattebetalare, men jag är glad att vi har beskattning. Mauri Kotamäki chefsekonom. Centralhandelskammaren
indikatorer har Finlands ekonomi återhämtat sig relativt snabbt, åtminstone i jämförelse med finanskrisen.
– Då vi går mot högkonjunktur igen så börjar det bli dags att strama åt finanspolitiken. Det betyder inte att underskottet ska tas igen på en gång, utan att vi stegvis börjar anpassa de offentliga utgifterna.
Enligt Kotamäki är det ett bättre alternativ än att höja skatter eftersom Finland redan nu har en relativt hög skattesats och den åldrande befolkningen ökar trycket för höjda skatter så gott som automatiskt på lång sikt. Högre skatter kan också försämra konkurrenskraften.
– En högre skattesats leder till välfärdsförluster som är större än själva skattesumman.
Kotamäki betonar ändå att beskattningen också bär med sig mycket gott.
– Jag är ingen glad skattebetalare, men jag är glad att vi har beskattning, säger Kotamäki.
ERIK SANDSTRÖM/SPT