”Vi måste värna om tredje sektorn”
Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah oroar sig över det demokratihot som det digitala klivet kan innebära. I serien med partiledarintervjuer svarar hon på frågor av fem samhällsaktörer inför kommunalvalet.
Så gott som alla partiledare har meddelat att deras parti gjort sin bästa valrörelse hittills, så även Kristdemokraterna. Partiet som lotsas av Sari Essayah har kandidater uppställda i fler kommuner än någonsin tidigare. En stor orsak till siffrorna torde vara att kommunalvalet flyttades framåt med två månader.
– Vi har fått väldigt bra kandidater, och det är inte utfyllnadskandidater, säger Essayah.
Hon hoppas naturligtvis på att få in många nya kristdemokrater i kommunernas beslutande organ. Coronaläget har gjort det så gott som omöjligt att kandidera på fältet, men nu när regionförvaltningsverken har börjat lätta på restriktionerna kan också arbetet på gatorna sätta i gång.
Essayah säger att den kandidatutbildning som partiet gjort under våren har skett helt och hållet på nätet men att hon inte vill se någon digital ojämlikhet. Partiet kommer att närma sig väljarna också på mer traditionella sätt.
Kommunekonomin oroar
Inför kommunalvalet stöter man ofta på frågan om ett visst ämne ens handlar om kommunalpolitik eller om det mera är rikspolitik. Essayah anser att dessa ändå hänger ihop eftersom rikspolitiken ger ramarna för lokalpolitiken.
En av oppositionens stora farhågor i förhållande till vårdreformen är enligt Essayah hur kommunerna ska hållas livskraftiga.
– Det finns en reell oro för vad som kommer att hända när en stor del av kommunalskatten övergår till vårdlandskapen. Hur ska man exempelvis säkerställa en mångsidig och bra småbarnspedagogik och utbildning med det som blir kvar?
Essayah kritiserar också regeringens beslut att genomföra den utvidgade läroplikten mitt i coronapandemin. En fråga som oroar är om det finns tillräckligt med pengar att ordna material till andra stadiets studerande.
– Beskattningen handlar om kommunernas viktiga självbestämmanderätt och den kommande förändringen påverkar kommunernas inkomstbas oerhört mycket.
Enligt KD handlar kommunernas livskraft i mångt och mycket om sysselsättning. Om det inte finns jobb finns det inte heller inkomstskatter. När statsandelarna minskar blir näringslivsoch sysselsättningspolitiken ännu viktigare.
Även på den här punkten kritiserar Essayah regeringen som höjt skatter för bland annat transporter. Det bidrar enligt henne till minskad
❞ Inom idrottssektorn finansieras många lagstadgade tjänster med penningspelsintäkter, till exempel får många idrottsutbildningscentrum en del av sin budget från Veikkausmedlen. Jag tycker att dessa och liknande organisationer automatiskt ska få sina pengar från statens budget.
köpkraft och därigenom till minskade intäkter för kommunerna.
– Jag köper inte argumentet att vi inte ska prata om rikspolitik i samband med kommunalvalet, det är klart att det som staten gör påverkar kommunerna, speciellt när det gäller sysselsättning och näringsliv.
Full ersättning för inlösning
Kristdemokraternas slogan om att beslutsfattandet ska finnas så nära medborgarna som möjligt gör att kommunalvalet är speciellt ideologiskt viktigt för partiet. Essayah anser att Finland är ett så litet land att vi inte har råd att splittras, varken socialt eller geografiskt.
Däremot säger hon att vårt land har en så stor areal att det inte borde vara nödvändigt för kommuner att tvångsinlösa tomtmark. Enligt grundlagens paragraf 15 är vars och ens egendom tryggad och inlösning av egendom måste ske mot full ersättning.
– I kommunerna måste man kunna se till att det inte behöver gå så långt som till inlösning, säger Essayah.
Ändå säger hon att det finns undantag, till exempel trafikinfrastruktur som helt enkelt inte går att ordna
❞ I en del kommuner är kön till skolkuratorn eller skolpsykologen väldigt lång och unga får inte den hjälp de behöver. Här behöver vi få en nationell terapigaranti till stånd.
på annat sätt än genom att använda privat mark. Essayah kritiserar ändå de fall där kommunerna inte har betalat marknadspriser och därigenom fått ekonomisk vinning på affären.
Mer förebyggande vård för unga
När vi troligen kommer att övergå till ett system med en ny administration för hälso- och socialvården har skolvärlden lyft upp en oro om att psykologerna och kuratorerna försvinner från skolorna. Det är en föreställning som många partier, speciellt regeringspartierna, försöker sticka hål på.
Essayah säger att trots att skolpsykologerna och kuratorerna fysiskt kommer att förbli i skolorna kan det bli problem med informationsgången. Det är längre väg mellan vårdlandskapen och skolorna.
Här vill Kristdemokraterna också se en bredare förebyggande vård och fler lågtröskeltjänster runtom i landet. Essayah säger att det råder stora regionala skillnader mellan kommunerna i hur snabbt unga får hjälp.
– I en del kommuner är kön till skolkuratorn eller skolpsykologen väldigt lång och unga får inte den hjälp de behöver. Här behöver vi få en nationell terapigaranti till stånd.
Hon framhåller också stöd till familjerna som en viktig förebyggande åtgärd för att förhindra marginalisering av unga. För tillfället går det i en del kommuner att få hemservice för barnfamiljer utan att vara kund i barnskyddet. Essayah skulle gärna se att det var likadant överallt för att undvika stigmat i att söka förebyggande hjälp från barnskyddet.
Kyrkan viktig i coronatider
När vi ska bygga upp samhället efter coronaepidemin säger Essayah att det är av största vikt att inkludera tredje sektorn och organisationsvärlden i arbetet. Samtalsstöd med likasinnade är viktigt men också de patientorganisationer som gör en del av det lagstadgade vårdarbetet behövs.
Hon lyfter också fram församlingarna som en viktig del i arbetet mot ensamhet och fattigdom, speciellt under coronatiden.
– När inkomsterna snabbt faller bort och byråkratin inte hinner med så har församlingarnas så kallade brödkassar varit det sista halmstrået för många under pandemin.
Många av tredje sektorns föreningar och organisationer bygger sin budget på stöd från penningspelen. När Veikkaus intäkter fortsätter att minska uppstår också en oro på fältet – kommer föreningarna att kunna jobba som förr?
– Vetenskapen, kulturen och idrotten sitter nu i samma båt som föreningsvärlden.
När dessa förbund och organisationer fungerar som ett slags grundpelare för demokratin, som Essayah uttrycker det, ska också de minskade intäkterna lappas med statliga stöd.
– Inom idrottssektorn finansieras många lagstadgade tjänster med penningspelsintäkter, till exempel får många idrottsutbildningscentrum en del av sin budget från Veikkausmedlen. Jag tycker att dessa och liknande organisationer automatiskt ska få sina pengar från statens budget.