Många skulle gynnas av att jobba både hemma och på kontoret
Sommarlovet kan ge många en möjlighet att återhämta sig, men de verkliga effekterna av coronaåret ser vi först på lång sikt, enligt Arbetshälsoinstitutet.
Enligt en färsk undersökning om arbetslivet vill nästan var femte finländare fortsätta jobba helt på distans efter att coronaepidemin är över.
Men med mycket frihet kommer ofta mindre stöd, och den förändring i arbetslivet som coronaepidemin fört med sig har inte varit gynnsam för alla.
Coronaepidemin har gett upphov till en ny sorts polarisering som får arbetshälsan att vackla, visar Arbetshälsoinstitutets analys av hur det står till med arbetshälsan efter ett långt och epidemityngt år.
– Det finns två motpoler, en del kan jobba på distans medan andra inte kan göra det. För en del går det riktigt bra och för en del går det sämre. Det här är något som måste följas upp på hösten, säger generaldirektör Antti Koivula på institutets presskonferens på tisdagen.
Ska jobbet ske på distans eller inte? Hur gör man med munskydd? Nu måste organisationerna ta ställning till en rad frågor som gäller arbetshälsan.
– Nu krävs både riskbedömning och framförhållning, ingen vet hur nästa höst blir, säger Koivula.
Energi av distans, men inte i längden
När en miljon finländare övergick till distansarbete i fjol upplevde många att vardagen blev enklare. Det blev lättare att balansera mellan hem och arbete, och långa arbetsresor var ett minne blott.
Den positiva effekten varade ändå inte länge.
– Människor började må sämre när situationen förlängdes, säger Salla Toppinen-Tanner som leder enheten Arbetsförmåga och arbetskarriär på Arbetshälsoinstitutet.
När man jobbar på distans är pauserna inte heller en lika naturlig del av arbetsdagen, och många känner att mötena avlöser varandra utan en lugn stund.
– När det kommer till kritan är det på individens ansvar att hålla pauser, men arbetskollektivet och ledningen ska också se till att organisera arbetet så att det blir pauser mellan mötena, säger Virpi Ruohomäki, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
En känsla av ensamhet och isolering har drabbat många när de naturliga pratstunderna med arbetskamrater uteblir. Bland annat unga och personer som bor ensamma hör till dem man måste beakta, enligt institutet.
Hybridmodell kan gynna många
Nu gäller det för arbetsgivare att tänka efter hur de vill att situationen ska bli nästa höst.
– En hybridmodell är ofta bättre än enbart distansarbete eller att enbart vara på arbetsplatsen.
Enligt Toppinen-Tanner kan sommarlovet medföra att många återhämtar sig och börjar må bättre igen, men hur de verkliga effekterna blir ser vi först efter en tid.
– Nu måste organisationerna ta vara på den kunskap man fått om distansarbete. Samtidigt gäller det att stödja arbetstagarna, säger Virpi Ruohomäki.