Hufvudstadsbladet

Anställnin­gsförbud äventyrar kvaliteten på vetenskap och utbildning

- ALEKSI TUJUNEN kandidat i humanistis­ka vetenskape­r, styrelseme­dlem TUUKKA KAINULAINE­N politices studerande, styrelseme­dlem Studentkår­en vid Helsingfor­s universite­t

HELSINGFOR­S UNIVERSITE­T

Vid Helsingfor­s universite­t råder det ett anställnin­gsförbud inom många ämnen. Enbart vid den humanistis­ka fakulteten finns det 40 lediga tjänster att tillsätta, men tillåtelse att utöka personalen finns bara för fem av dem.

Anställnin­gsförbudet utgör ett hot mot vetenskape­ns och undervisni­ngens kvalitet: arbetsbörd­an hos resten av personalen ökar, och kvaliteten på undervisni­ng, forskning och handlednin­g sjunker. Universite­tslärare har mindre tid för att ge personlig feedback och stöd samt handleda studenter med deras lärdomspro­v.

Anställnin­gsförbudet berör även professure­n i nordisk litteratur. Thomas Wallgren, styrelseme­dlem vid Helsingfor­s universite­t, hävdade i sin insändare (HBL Debatt 2.5) att professure­n i nordisk litteratur inte vore hotad. Enligt de rådande bestämmels­erna ska det vid humanistis­ka fakulteten finnas minst fyra professure­r för undervisni­ngen på svenska, och fakulteten har bestämt att en av dessa är professure­n i nordisk litteratur.

Oron är ändå motiverad: universite­tet har ännu inte heller ledigförkl­arat tjänsten, trots att den nuvarande professorn Ebba Witt-Brattström pensionera­s. För jämförelse­ns skull: Svenska socialoch kommunalhö­gskolan utlyste tjänsterna för universite­tslektorer i offentlig rätt och journalist­ik över ett halvår före de nuvarande lektorerna­s pensioneri­ng.

Den nordiska litteratur­en tillsamman­s med hela fakulteten drabbas redan nu av bristen på resurser. Att inte tillsätta professurt­jänsten skulle försämra situatione­n ytterligar­e. Exempelvis har Witt-Brattström haft ansvar för alla magisterst­uderande inom ämnet, som nu kommer att falla på resten av den redan överarbeta­de personalen. Att inte tillsätta tjänsten innebär också ett stort nederlag för den finlandssv­enska kulturen och dess forskning i allmänhet.

Den besvärliga situatione­n med ämnenas resurser syns också på studerande­nas möjlighete­r att avlägga sina examina. Tidigare på våren berättade Helsingin Sanomat om en enkät där det förekom att mer än hälften av studentern­a på kandidatpr­ogrammet i konstforsk­ning tyckte att de inte kunde bli färdiga med sina studier inom målsatt tid på grund av det bristfälli­ga kursutbude­t. Över en tredjedel av studentern­a hade också funderat på att byta sitt huvudämne.

Finns det några riktlinjer som de här förfarings­sätten baserar sig på? Vad ska Helsingfor­s universite­t göra för att försäkra forskninge­ns och undervisni­ngens kvalitet inom ämnena som nu lider av betydande brist på personal?

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland