Antalet finsk- och svenskspråkiga minskar kraftigt

Fyra av fem kommuner kommer att drabbas av ett sviktande befolkningsunderlag och allt färre arbetsföra invånare, vilket kan sätta hela välfärdssamhället i gungning.

Konsultbolaget MDI:s senaste demografiska prognos målar en dyster bild av den finländska befolkningsutvecklingen. Enligt prognosen kommer befolkningen att minska i hela landet under de följande 20 åren med undantag av landskapen Nyland, Birkaland, Egentliga Finland och Åland där befolkningen tvärtom ökar.

I de regioner där befolkningen ökar är det invandrarnas förtjänst att så sker. Finländare som har ett annat modersmål än finska och svenska förväntas öka med cir

ka 490 000 personer. De finsk- och svenskspråkiga minskar däremot med 450 000 personer före år 2040, uppger MDI.

– Vi har använt oss av tre olika scenarier i vår prognos. Tyvärr kommer vi till samma slutsats i alla beräkningsmodeller. Befolkningen kommer att öka endast i fyra landskap under de kommande 20 åren, säger Rasmus Aro, sakkunnig på MDI.

Tillväxt i stora städer

Finlands demografiska utveckling präglas av fortsatt urbanisering och en stark tillväxt i de stora städerna med omnejd. Det totala antalet finskoch svenskspråkiga invånare minskar däremot stadigt.

– Våra kalkyler visar att den finskoch svenskspråkiga befolkningen kommer att öka i endast 21 kommuner i landet de följande 20 åren, säger Aro.

Bland dessa kommuner finns bland annat storstäder som Helsingfors, Uleåborg och Tammerfors, men också mindre kranskommuner som Larsmo, Träskända och Gustavs.

MDI:s prognos har inte beaktat att en del av landets invånare med invandrarbakgrund kommer att byta språk till finska eller svenska i takt med att integrationen framskrider.

– Även om vi hade beaktat bytet av modersmål bland dem som har invandrarbakgrund skulle det inte ha någon större inverkan på helhetsbilden och den prognos som vi nu har tagit fram, säger Aro.

Befolkningspyramidens skepnad kommer också att stöpas om då befolkningen åldras och återväxten kommer på avvägar. Antalet barn under 15 beräknas minska med cirka 124 000 personer och den arbetsföra befolkningen med cirka 91 000 personer. Antalet pensionärer som är över 65 ökar däremot med 250 000 personer under samma tidsperiod, förutspår MDI.

Allt fler invandrare

Enligt MDI är det finländare med invandrarbakgrund som avgör hur den finländska befolkningsutvecklingen ter sig i framtiden. Under 2010-talet ökade antalet finländare med annat modersmål än finska och svenska med cirka 208 000 personer. Andelen personer av utländsk härkomst kommer enligt bolagets siffror att öka från nuvarande 7,9 procent till 16,3 procent av befolkningen senast 2040.

– De regioner som vill växa under de följande decennierna måste ha en dragningskraft för de invånare som har andra modersmål än finska och svenska, säger Aro.

Kranskommuner gynnas

Befolkningstillväxten kommer med några få undantag att koncentreras till stora städer. I huvudstadsregionen räknar MDI med en befolkningstillväxt på 13–21 procent medan städer med minst 100 000 invånare kommer att växa med i genomsnitt 6,3–7,8 procent.

Befolkningen i mindre kommuner i närheten av stora städer kommer att öka med 2,5 till 8,1 procent. Kommuner som S:t Karins i Egentliga Finland, Kyrkslätt i Nyland och Ylöjärvi i Birkaland kommer att gynnas av den här utvecklingen, skriver MDI.

– Trots tillväxten i de stora städerna och kranskommunerna ser landets befolkningsutveckling som helhet bekymmersam ut. Vi har inte haft så här lågt antal nyfödda barn i landet sedan missväxtåren och den stora svälten 1867–1868, säger Aro.

Ett av de scenarier som MDI använder sig av tar fasta på coronapandemins följder där allt fler väljer att jobba på distans och bosätta sig på längre avstånd från arbetsplatsen. Många så kallade stugkommuner har redan nu gynnats av den här utvecklingen i form av fler inflyttare.

– Trots att det handlar om små förskjutningar i statistiken kan även en mindre inflyttning proportionellt sett ha en stor betydelse för mindre kommuner, säger utvecklingsdirektör Janne Antikainen på MDI.

MDI:s demografiska prognos bygger på Statistikcentralens uppgifter och en analys av befolkningsutvecklingen i alla kommuner i landet.