Det finns seriösa forskare som ifrågasätter många slutsatser

KLIMATET HBL (29.5) innehöll en ledare rubricerad Klimatförnekarnas sista dödsryckning, bredvid artikeln Hatretoriken hotar begränsa politiskt deltagande. Det krävs en del kunskaper, och ännu mera civilkurage, för att man offentligt ska våga opponera sig mot Torsten Fagerholms alltid välformulerade ledare, men både han och HBL borde veta bättre än att använda invektiv som klimatförnekare, kulturell opposition eller ideologiskt klimattvivel. Hatretoriken begränsar redan klimatdebatten – och det med HBL:s goda minne!

Den som är hänvisad bara till mediernas klimatrapportering är lyckligt ovetande om att det finns seriösa och kunniga forskare som ifrågasätter många av de etablerade slutsatserna. Fagerholm själv smyger in en brasklapp i sista stycket av ledaren (”den vetenskapliga frågan kring jordens exakta klimatkänslighet är långt ifrån avgjord”) men innan man kommit så långt har oliktänkarna blivit uthängda som en liten minoritet som presenterar handplockade, förvanskade exempel från den obskyra bloggosfären ... för att konstruera en krampaktig, alternativ världsbild. Till yttermera visso låter Fagerholm förstå att klimatskeptiker anklagar medier för ”aktivism” och ”alarmism”, eller rentav ”domedagsretorik”.

Nu är det ju inte möjligt för läsaren att veta i vilken utsträckning nyhetsredaktionerna bombarderas med förvanskade exempel, men man ska inte kasta sten när man sitter i glashus! Handen på hjärtat, Fagerholm – när har HBL:s nyhetsredaktion senast publicerat något om alla de frågetecken som finns kring till exempel koldioxid, mättade strålningsfrekvenser, klimatkänslighet, extrema väderfenomen eller avsmältningen i Arktis?

Det faktum att många företag insett att ”generation Greta” börjat reagera på det som många uppfattar som ganska ensidig propaganda, ska inte förväxlas med att vox populi alltid skulle ha rätt! Det är god affärsmannased att rätta sig efter kundens önskemål, men det betyder inte att de som av Lenin sägs ha kallats nyttiga idioter alltid har förstått vetenskapen korrekt.

Det görs många bra saker med hänvisning till klimatet. Själv är jag inne på min andra laddhybrid, jag värmer huset med jordvärme och vindfällen, och sköter om min skog. Men mycket av det strunt tidningarna skriver om klimatet är ensidigt, och ofta direkt fel, trots chefredaktörernas mantra om audiatur et altera pars!

CLAES EHRNROOTH Esbo

SVAR Då man synar klimatfrågan krävs ödmjukhet och nyansering. Klimatologi – 50 nyanser av grått – studerar enormt invecklade fenomen som måste behandlas brett och tvärvetenskapligt. Samtidigt ska man passa sig för att sammanblanda vetenskap och politik. Vi behöver förbli toleranta mot skepsis – så länge tvivlet är genuint, och bevarar element av öppenhet.

Svaret på slarvig eller ogenomskinlig vetenskap är mer rigorös och öppen vetenskap. Det vore klädsamt om några "seriösa och kunniga forskare" som ifrågasätter de "etablerade slutsatserna" via egen forskning lyckades passera filtret för referentgranskning. Tyvärr urholkar klimatrebellerna sin trovärdighet genom att i regel idissla över förenklad skåpmat i bloggosfären.

Man ska inte heller lättvindigt ta till ord som "hatretorik", som avser kränkning av människovärdet. Europarådets ministerkommitté definierar hatretorik som spridning av intolerans mot egenskaper hos en enskild individ eller en grupp, med utgångspunkt i ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller kön. Att ifrågasätta bakåtsträvande vetenskapliga tolkningar är däremot en del av journalistikens bildningsuppdrag.