Den colombianska stortalangen är tillbaka igen
Egan Bernal är tillbaka i världseliten efter ett par svagare år. Följande fråga är om colombianen kan utmana den slovenska stjärnduon i Tour de France.
Under den tionde etappen spurtade Remco Evenepoel och Egan Bernal om två bonussekunder i en mellanspurt. Under den sextonde etappen hade Bernal tillräckligt med tid för att ta av sig sin regnjacka under den sista kilometern och fira etappsegern i den rosa ledartröjan, maglia rosa.
En hel del hann hända under de två sista veckorna i Giro d'Italia. Den belgiska supertalangen Remco Evenepoel såg ut att vara Bernals största rival efter den första veckan. Evenepoel, en exceptionellt duktig tempocyklist, kunde dessutom räkna med att ta minst en minut av colombianen i det avslutande individuella tempoloppet i Milano.
Sandvägarna, sterrato, eller strade bianche, blev avgörande. Under den nionde etappen gav Bernal en stormvarning då han ryckte ifrån sina rivaler under den avslutande, oasfalterade stigningen upp mot skidorten Campo Felice. Under den elfte etappen, som avslutades med totalt 35 km sandvägar på väg mot Montalcino, var Bernal i sitt essä. Ingen överraskning, med tanke på att han var tvåa i sandvägsklassikern Strade Bianche tidigare i år, men det var kanske en liten överraskning att Evenepoel var i blåsväder direkt. Belgaren var nervös, saknade självförtroende, och blev distanserad med över två minuter.
Publiken missade Bernals show
I Giro d'Italia är ingenting över innan det är över, fråga fast Simon Yates, Tom Dumoulin eller Steven Kruijswijk som alla tappat en två minuters ledning under den sista veckan i det tre veckor långa etapploppet, men Bernal befäste sin ledning under den fjortonde etappen upp mot ökända Monte Zoncolan.
Många hade sett fram emot den sextonde etappen, en riktig tappone med 212 km och tre hisnande bergstoppar, men etappen blev förkortad på grund av dåligt väder: ett beslut som delade meningarna. För tv-publiken kvittade det närmast, för på grund av vädret blev tv-sändningen reducerad till sporadiska stillbilder här och där.
Det som tv-publiken missade var en uppvisning av Bernal, som ryckte ifrån då fem kilometer kvarstod av den sista stigningen mot Passo Giau, och åkte solo utför mot målet i Cortina d'Ampezzo. Efter den sextonde etappen var Bernals ledningen uppe i 2.24 före den närmaste rivalen, Damiano Caruso.
I det här skedet såg Bernal ut att vara på väg mot en ohotad seger. Ryggproblemen som förstörde hans Tour de France förra året såg ut att ha varit historia. Men redan följande dag var han i trubbel då Storbritanniens Simon Yates ryckte. Utan Ineos-stallkamraten Daniel Martínez draghjälp hade Bernal förlorat ännu mera tid än en knapp minut. Hade Bernal problem med ryggen igen? Spekulationerna surrade.
Under den nittonde etappen förlorade Bernal ytterligare en halv minut till Yates. Det såg riktigt oroväckande ut för hans del. Efter en svag inledningsvecka var Yates dock fortfarande 2.49 bakom Bernal inför de två avslutande etapperna. Men det var bäddat för en spännande avslutningshelg.
Under den näst sista etappen, via Schweiz till Alpe Motte, tappade Bernal 24 sekunder till Caruso, men distanserade Yates med 26 sekunder. Inför det avslutande, 30 km långa tempoloppet ledde Bernal med nästan två minuter över Caruso, så i praktiken hade han segern som i en liten ask. Han tog bara 24:e plats i tempoloppet, men vann ändå klart i sammandraget. Även om några av hans rivaler, Caruso, Yates, Evenepoel, Aleksandr Vlasov, Emmanuel Buchmann, tidvis såg starka ut, var Bernal den enda som höll en tillräckligt hög nivå under tre veckor. Och det är ofta det som definierar alla vinnare i ett stort etapplopp.
Svåra år bakom
För ett par år sedan hyllades Bernal som den nya storstjärnan i etappcykling. I 22 års ålder blev han den yngsta vinnaren på hundra år i Tour de France – och i överlägsen stil. Sedan dess har han haft det svårt.
Förra året tvingades colombianen avbryta Tour de France på grund av sina ryggproblem. Under tiden har det kommit fram nya stortalanger, framför allt slovenerna Primoz Roglic och Tadej Pogacar, 22, som var bara 21 år då han vann Tour de France förra hösten. De flesta hade nästan hunnit glömma Bernal redan.
Men Bernal är tillbaka. Och efter en av sitt livs största segrar fick han givetvis genast besvara frågor om framtiden, Tour de France, och slovenerna.
Det blir knappast ett möte mellan dem redan i år. Le Grand Départ är redan i slutet av juni i Brest, så Bernal har bara några veckor tid att återhämta sig, och är knappast i toppform även om han är med i Ineos laguppställning. Men Bernals uppvisning får en redan att vilja se fram emot 2022.
Under tiden hinner Bernal bearbeta sin största svaghet, tempo. Det beror förstås på hurdan banläggningen för 2022 blir, ju mindre tempo, ju mera berg, desto bättre för Bernal.
Kampen om maglia ciclamino, den violetta tröjan för segraren i poängtävlingen, blev ganska urvattnad, då den snabbaste sprintern Caleb Ewan drog sig ur efter ett par etappsegrar. Peter Sagan tog en etappseger, höll sig bra framme, och tog hem sin första vinst i poängtävlingen i Giro d'Italia. Sagan har förut vunnit poängtävlingen, maillot vert, i Tour de France sju gånger, ett rekord, fast han blev slagen av Sam Bennett förra året. Enligt Het Laatste Nieuws, som citeras av Cyclingnews. com, har Sagan vunnit poängtävlingen i totalt 37 olika etapplopp.
Under tiden fortsätter spekulationerna om var den karismatiska superstjärnan fortsätter sin karriär: storstallet Deceuninck-Quick Stepchefen Patrick Lefevere skrev i en kolumn i Het Nieuwsblad att han inte längre är intresserad. Problemet är inte bara Sagans lön, eller hans övriga villkor, utan hans krav på att få med sig en stor del av sina långvariga medarbetare, hjälpryttare, mekaniker och soigneurs, då han lämnar Bora-Hansgrohe. Enligt La Gazzetta dello Sport och l'Equipe förhandlar franska Total Direct 'Énergie med Sagans agent. En förutsättning är också att stallet får in Specialized som cykelsponsor, för Sagan har haft samarbete med Specialized i praktiken under hela sin karriär.
MILANO, Italien
GIRO D’ITALIA
Slutställning
1) Egan Bernal, Colombia, Ineos, 86.17.28, 2) Damiano Caruso, Italien, Victorios, +1.29, 3) Simon Yates, Storbritannien, Bike Exchange, +4.15, 4) Aleksandr Vlasov, Ryssland, Astana, +6.40, 5) Daniel Felipe Martinez, Colombia, Ineos, +7.24.