Båda kvinnorna döms för Eckerömordet

Långtidsarbetslösheten fortsätter öka trots att arbetslösheten minskar. Ju längre pandemin fortsätter desto större är riskerna för att arbetslösheten blir strukturell.

Frågan är om kommunsammanslagningarna egentligen var ett misstag, speciellt med tanke på att kommunerna antagligen snart slipper arrangera vården för sina invånare? Tim Johansson i krönikan på sidan 15

Redan nästa år förväntas sysselsättningsgraden nå samma nivå som före coronakrisen, enligt en prognos gjord av Arbets- och näringsministeriet. Det tar däremot ytterligare ett år innan antalet sysselsatta når samma nivå som före pandemin, vilket beror på att antalet finländare i arbetsför ålder minskar.

Prognosen är positivare än ministeriets senaste prognos från i höstas, men coronapandemin och eventuella fortsatta restriktioner innebär stora frågetecken.

Återhämtningen på arbetsmarknaden har redan börjat och jämfört med de senaste lågkonjunkturerna sker återhämtningen snabbt. Det hänger ihop med att coronakrisen ser så annorlunda ut, sade Liisa Larja, specialsakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet, då rapporten presenterades på onsdagen.

– Coronakrisen har främst drabbat servicebranschen, jämfört med finanskrisen och eurokrisen då problemen var mer strukturella.

Arbetskraftsbrist redan nu

Bristen på arbetskraft har minskat en aning under krisen, men förutspås öka i snabb takt igen då ekonomin fortsätter växa. Ett stort problem är att allt färre finländare är i arbetsför ålder, vilket främst beror på befolkningsstrukturen och den låga nativiteten.

Det är fler personer i arbetsför ålder som flyttar till Finland än som flyttar bort, men enligt prognosen räcker det inte för att arbetskraften ska öka. För att åtgärda problemen har regeringen slagit fast målsättningen att fördubbla arbetskraftsinvandringen.

– Redan nu har vi akut brist på

personal i till exempel vårdbranschen. Det behövs snabba åtgärder och nytänk på arbetsmarknaden för att lösa problemen, säger Larja.

Coronakrisen slog till för drygt ett år sedan. I sysselsättningsstatistiken räknas personer som långtidsarbetslösa efter att ha varit arbetslösa eller permitterade i ett år, vilket innebär att långtidsarbetslösheten nu förväntas öka klart. Det sker trots att arbetslösheten överlag förväntas minska. År 2023 förväntas långtidsarbetslösheten sjunka igen. Enligt prognosen når långtidsarbetslösheten en nästan lika hög nivå som rekordåret 2015.

Arbetslösheten bland unga följer i stort sett samma mönster som arbetslösheten överlag och förväntas minska i takt med att samhället öppnas upp och ekonomin växer.

Osäkerheten i prognosen är ändå stor och hänger främst ihop med coronapandemin och eventuella restriktioner. Om samhället öppnar upp kan exempelvis permitterade återvända till arbetet i snabb takt, men om restriktionerna fortsätter kan utfallet bli betydligt dystrare.

– I prognosen räknar vi med att alla restriktioner slopas till hösten, men det finns en uppenbar risk för att pandemin fortsätter vilket kommer att öka antalet långtidsarbetslösa. En av de största riskerna är att den förlängda arbetslösheten leder till strukturell arbetslöshet, säger Minna Ylikännö, specialsakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet.