Stenhårt söktryck – stor efterfrågan på psykologer
Lärkanstudenten Ludvig Romar hör till dem som söker in till den stormpopulära psykologilinjen vid Åbo Akademi i år.
– Ett konkret och meningsfullt yrke lockar, säger Romar, som är intresserad av hur hjärnan fungerar vid olika slags känslor och av brottspsykologi.
Psykologutbildningen vid Åbo Akademi har länge varit en av de mest eftertraktade studielinjerna i Svenskfinland. I många regioner råder samtidigt brist på psykologer.
Fler studieplatser är ändå ingen patentlösning, säger psykologiprofessor Patrik Jern, som hellre vill tackla rötterna till det ökade behovet av psykologtjänster.
Psykologlinjen är stormpopulär samtidigt som det regionalt råder brist på psykologer. Lösningen är ändå inte fler studieplatser, säger psykologiprofessor Patrik Jern. Ludvig Romar från Gymnasiet Lärkan hör till dem som söker in till psykologin i år. – Ett konkret och meningsfullt yrke lockar, säger han.
Sett till söktrycket är psykologi vid Åbo Akademi (ÅA) den svåraste att komma in på av de svenska studielinjerna – igen. Medicin vid Helsingfors universitet kommer hack i häl.
Ludvig Romar, som blir student vid Gymnasiet Lärkan, tar sig an båda utmaningarna. Han söker in till medicin som första val och psykologi som andra val.
Båda ämnena känns meningsfulla, säger Romar.
– Jag har länge haft en dröm om att jobba för Läkare utan gränser. Där jobbar också många psykologer. Men man vet aldrig hur det går i antagningen. Studieförutsättningarna har inte varit de bästa den här våren då allting ordnats på distans.
Romar är ändå nöjd med sina resultat i skrivningarna. De konkreta yrkesutsikterna vägde tungt när han stannade för psykologi och medicin. Exempel finns i närheten: Romars äldre bror har läst psykologi vid ÅA.
– Tanken om att få ett yrke lockar. Det verkar finnas många möjligheter inom psykologin. Jag är väldigt intresserad av hur hjärnan fungerar vid olika slags känslor, och av brottspsykologi.
Det är bakvänt att fokusera på att utbilda mer psykologer när det finns ett systematiskt problem som göder illamående. Patrik Jern professor i psykologi
Jag har inte alls tänkt på löner. Jag vill göra något som känns meningsfullt och där man har möjlighet att hjälpa till. Ludvig Romar student, Gymnasiet Lärkan
Från rätts- till sexpsykologi
Att psykologi ligger i toppen bland de populäraste studielinjerna är ingen modefluga, utan ett mönster som hållit i sig i decennier. Det beror till stor del på sporrarna Romar nämner, bekräftar Patrik Jern, professor i psykologi vid ÅA.
– Det är jämförelsevis lätt att få jobb. Lönenivån är inte den högsta, men framtiden kan kännas säkrare än i många andra branscher. Arbetsbilden kan vara mycket varierande, säger Jern, som bland annat forskat i sexologi och skrivit sin doktorsavhandling om för tidig utlösning hos män.
Jern sökte själv in till psykologilinjen vid ÅA 1997. Då erbjöd linjen 13 studieplatser. I dag är siffran uppe i 20.
Trots ökningen är långa köer till mottagningarna ett växande problem. Då psykologins popularitet bland unga hela tiden ökar kan lösningen verka enkel: fler studieplatser.
För några år sedan anhöll ÅA om att höja kvoten till 25, men fick då ett nej av Undervisningsoch kulturministeriet, med motiveringen att det inte behövs.
I teorin kan en studielinje höja antalet platser efter behag. Men det är ministeriet som bestämmer hur många examina det beviljas finansiering för.
– Det kan hända att det skulle vara en annan ton i skällan i dag. Men med nuvarande personalstyrka skulle vi inte kunna ta in fler, med tanke på specialkompetensen som behövs inom olika områden. Kliniska kurser kräver omfattande handledningsresurser, säger Jern.
Kritiskt i glesbygderna
Enligt Psykologförbundets kartläggning har behovet av psykologer ökat under de senaste åren, och kommer att öka också framöver. Förbundet tror ändå inte att fler studieplatser är en patentlösning. Det gör inte heller Patrik Jern.
– Bristen på psykologer är in
te nationell, utan regional. I glesbygderna har kommunsektorn länge haft svårigheter att rekrytera psykologer.
Det kan enligt Jern ha att göra med att en del kommuner betalar låga löner, och med arbetsvillkoren överlag.
– En skolpsykolog på en liten ort kan vara ensam ansvarig för många skolor som ligger tiotals kilometer från varandra. Arbetsdagen kan gå ut på att köra mellan dem som en galning. Man kan känna sig otillräcklig om man ansvarar för många elever som mår dåligt, men inte hinner träffa dem så ofta.
I sådana situationer kan omsättningen på personal vara stor.
– Folk säger upp sig och tar ett annat jobb som de är nöjdare med.
Mindre svenskspråkiga kommuner i Österbotten och på Åland har tidvis haft stora rekryteringssvårigheter.
– Flera av dem som blir antagna till vår linje kommer från andra länder, i första hand Sverige och Norge, och flyttar tillbaka när de utexamineras, säger Jern.
Dessutom väljer många finlandssvenska psykologer att jobba i Sverige.
– Arbetsvillkoren och samarbetet i vårdteam är ofta bättre. Jämfört med Finland har psykologer ett utökat ansvar: viss diagnostikrättighet och rätt att skriva ut vissa mediciner.
Också för den som ogärna talar finska kan Sverige vara lockande.
– Vi har studerande som inte behärskar finska så bra. Ofta krävs att en psykolog vid en tvåspråkig kommun talar båda språken.
Tar itu med symtomen, inte orsaken
Jern tycker samtidigt att diskussionen delvis är inne på fel spår. Att utbilda fler psykologer är att tackla symtomen, inte orsakerna, menar han.
– Vi ser en nedgång i det psykiska välbefinnandet hos unga som snarast är en följd av politiska åtgärder. Unga tvingas i allt yngre ålder välja vad man läser och var man vill komma in. Det är mycket begärt av en högstadieelev. Det leder till mer stress och tävling.
– När man sedan väl utexamineras kan det hända att man inte alls får ett jobb som motsvarar utbildningen, och det kan vara en stor besvikelse.
Spiralen verkar ha eskalerat under coronaepidemin: allt fler unga söker sig till psykologmottagningen.
– Det är lätt att skriva en mysig insändare om att vi presterar olika, men alla är jättebra. Realiteten är att om du inte får bra betyg kommer du inte in till gymnasierna eller universiteten.
– Därför är det bakvänt att fokusera på att utbilda mer psykologer när det finns ett systematiskt problem som göder illamående.
Saknas: Manliga finlandssvenska psykologer
Jern skulle ändå gärna utbilda fler manliga psykologer. Psykologilinjen vid ÅA har länge haft betydligt fler kvinnliga än manliga studerande.
Tendensen är global. Och den blir starkare i de yngre årskullarna.
Bristen på manliga psykologer kan leda till problem vid sådana sjukdomar som ser annorlunda ut hos män än hos kvinnor.
– Det är till exempel vanligt att depression tar sig uttryck i isolering och irritabilitet hos män, medan nedstämdhet är vanligare hos kvinnor. Om psykologerna i regel är kvinnor och nästan alla empiriska data handlar om kvinnor kan det leda till mindre effektiv vård.
– Vårdyrken lockar fler kvinnor. På gruppnivå presterar flickorna lite bättre i skolan, och då söktrycket är högt kommer fler kvinnor in. Det är också möjligt att fler män prioriterar lönen när de väljer linje.
För Ludvig Romar är löner däremot inte avgörande.
– Jag har inte alls tänkt på det. Jag vill göra något som känns meningsfullt och där man har möjlighet att hjälpa till, säger han.
Romar, som själv vuxit upp både på landsbygden och i stadsmiljö, ser inte heller problem med att jobba i glesbygden.
– Det spelar inte så stor roll. Jag prövar gärna båda två.
Det svaga intresset för vårdyrken bland män har Romar märkt i sin egen bekantskapskrets.
– Jag känner ingen annan man som söker till psykologi. Det handlar mer om teknikutbildningar.