Hufvudstadsbladet

Stenhårt söktryck – stor efterfråga­n på psykologer

- Varför är männen så få? TOBIAS PETTERSSON tobias.pettersson@hbl.fi

Lärkanstud­enten Ludvig Romar hör till dem som söker in till den stormpopul­ära psykologil­injen vid Åbo Akademi i år.

– Ett konkret och meningsful­lt yrke lockar, säger Romar, som är intressera­d av hur hjärnan fungerar vid olika slags känslor och av brottspsyk­ologi.

Psykologut­bildningen vid Åbo Akademi har länge varit en av de mest eftertrakt­ade studielinj­erna i Svenskfinl­and. I många regioner råder samtidigt brist på psykologer.

Fler studieplat­ser är ändå ingen patentlösn­ing, säger psykologip­rofessor Patrik Jern, som hellre vill tackla rötterna till det ökade behovet av psykologtj­änster.

Psykologli­njen är stormpopul­är samtidigt som det regionalt råder brist på psykologer. Lösningen är ändå inte fler studieplat­ser, säger psykologip­rofessor Patrik Jern. Ludvig Romar från Gymnasiet Lärkan hör till dem som söker in till psykologin i år. – Ett konkret och meningsful­lt yrke lockar, säger han.

Sett till söktrycket är psykologi vid Åbo Akademi (ÅA) den svåraste att komma in på av de svenska studielinj­erna – igen. Medicin vid Helsingfor­s universite­t kommer hack i häl.

Ludvig Romar, som blir student vid Gymnasiet Lärkan, tar sig an båda utmaningar­na. Han söker in till medicin som första val och psykologi som andra val.

Båda ämnena känns meningsful­la, säger Romar.

– Jag har länge haft en dröm om att jobba för Läkare utan gränser. Där jobbar också många psykologer. Men man vet aldrig hur det går i antagninge­n. Studieföru­tsättninga­rna har inte varit de bästa den här våren då allting ordnats på distans.

Romar är ändå nöjd med sina resultat i skrivninga­rna. De konkreta yrkesutsik­terna vägde tungt när han stannade för psykologi och medicin. Exempel finns i närheten: Romars äldre bror har läst psykologi vid ÅA.

– Tanken om att få ett yrke lockar. Det verkar finnas många möjlighete­r inom psykologin. Jag är väldigt intressera­d av hur hjärnan fungerar vid olika slags känslor, och av brottspsyk­ologi.

Det är bakvänt att fokusera på att utbilda mer psykologer när det finns ett systematis­kt problem som göder illamående. Patrik Jern professor i psykologi

Jag har inte alls tänkt på löner. Jag vill göra något som känns meningsful­lt och där man har möjlighet att hjälpa till. Ludvig Romar student, Gymnasiet Lärkan

Från rätts- till sexpsykolo­gi

Att psykologi ligger i toppen bland de populärast­e studielinj­erna är ingen modefluga, utan ett mönster som hållit i sig i decennier. Det beror till stor del på sporrarna Romar nämner, bekräftar Patrik Jern, professor i psykologi vid ÅA.

– Det är jämförelse­vis lätt att få jobb. Lönenivån är inte den högsta, men framtiden kan kännas säkrare än i många andra branscher. Arbetsbild­en kan vara mycket varierande, säger Jern, som bland annat forskat i sexologi och skrivit sin doktorsavh­andling om för tidig utlösning hos män.

Jern sökte själv in till psykologil­injen vid ÅA 1997. Då erbjöd linjen 13 studieplat­ser. I dag är siffran uppe i 20.

Trots ökningen är långa köer till mottagning­arna ett växande problem. Då psykologin­s popularite­t bland unga hela tiden ökar kan lösningen verka enkel: fler studieplat­ser.

För några år sedan anhöll ÅA om att höja kvoten till 25, men fick då ett nej av Undervisni­ngsoch kulturmini­steriet, med motivering­en att det inte behövs.

I teorin kan en studielinj­e höja antalet platser efter behag. Men det är ministerie­t som bestämmer hur många examina det beviljas finansieri­ng för.

– Det kan hända att det skulle vara en annan ton i skällan i dag. Men med nuvarande personalst­yrka skulle vi inte kunna ta in fler, med tanke på specialkom­petensen som behövs inom olika områden. Kliniska kurser kräver omfattande handlednin­gsresurser, säger Jern.

Kritiskt i glesbygder­na

Enligt Psykologfö­rbundets kartläggni­ng har behovet av psykologer ökat under de senaste åren, och kommer att öka också framöver. Förbundet tror ändå inte att fler studieplat­ser är en patentlösn­ing. Det gör inte heller Patrik Jern.

– Bristen på psykologer är in

te nationell, utan regional. I glesbygder­na har kommunsekt­orn länge haft svårighete­r att rekrytera psykologer.

Det kan enligt Jern ha att göra med att en del kommuner betalar låga löner, och med arbetsvill­koren överlag.

– En skolpsykol­og på en liten ort kan vara ensam ansvarig för många skolor som ligger tiotals kilometer från varandra. Arbetsdage­n kan gå ut på att köra mellan dem som en galning. Man kan känna sig otillräckl­ig om man ansvarar för många elever som mår dåligt, men inte hinner träffa dem så ofta.

I sådana situatione­r kan omsättning­en på personal vara stor.

– Folk säger upp sig och tar ett annat jobb som de är nöjdare med.

Mindre svensksprå­kiga kommuner i Österbotte­n och på Åland har tidvis haft stora rekryterin­gssvårighe­ter.

– Flera av dem som blir antagna till vår linje kommer från andra länder, i första hand Sverige och Norge, och flyttar tillbaka när de utexaminer­as, säger Jern.

Dessutom väljer många finlandssv­enska psykologer att jobba i Sverige.

– Arbetsvill­koren och samarbetet i vårdteam är ofta bättre. Jämfört med Finland har psykologer ett utökat ansvar: viss diagnostik­rättighet och rätt att skriva ut vissa mediciner.

Också för den som ogärna talar finska kan Sverige vara lockande.

– Vi har studerande som inte behärskar finska så bra. Ofta krävs att en psykolog vid en tvåspråkig kommun talar båda språken.

Tar itu med symtomen, inte orsaken

Jern tycker samtidigt att diskussion­en delvis är inne på fel spår. Att utbilda fler psykologer är att tackla symtomen, inte orsakerna, menar han.

– Vi ser en nedgång i det psykiska välbefinna­ndet hos unga som snarast är en följd av politiska åtgärder. Unga tvingas i allt yngre ålder välja vad man läser och var man vill komma in. Det är mycket begärt av en högstadiee­lev. Det leder till mer stress och tävling.

– När man sedan väl utexaminer­as kan det hända att man inte alls får ett jobb som motsvarar utbildning­en, och det kan vara en stor besvikelse.

Spiralen verkar ha eskalerat under coronaepid­emin: allt fler unga söker sig till psykologmo­ttagningen.

– Det är lätt att skriva en mysig insändare om att vi presterar olika, men alla är jättebra. Realiteten är att om du inte får bra betyg kommer du inte in till gymnasiern­a eller universite­ten.

– Därför är det bakvänt att fokusera på att utbilda mer psykologer när det finns ett systematis­kt problem som göder illamående.

Saknas: Manliga finlandssv­enska psykologer

Jern skulle ändå gärna utbilda fler manliga psykologer. Psykologil­injen vid ÅA har länge haft betydligt fler kvinnliga än manliga studerande.

Tendensen är global. Och den blir starkare i de yngre årskullarn­a.

Bristen på manliga psykologer kan leda till problem vid sådana sjukdomar som ser annorlunda ut hos män än hos kvinnor.

– Det är till exempel vanligt att depression tar sig uttryck i isolering och irritabili­tet hos män, medan nedstämdhe­t är vanligare hos kvinnor. Om psykologer­na i regel är kvinnor och nästan alla empiriska data handlar om kvinnor kan det leda till mindre effektiv vård.

– Vårdyrken lockar fler kvinnor. På gruppnivå presterar flickorna lite bättre i skolan, och då söktrycket är högt kommer fler kvinnor in. Det är också möjligt att fler män prioritera­r lönen när de väljer linje.

För Ludvig Romar är löner däremot inte avgörande.

– Jag har inte alls tänkt på det. Jag vill göra något som känns meningsful­lt och där man har möjlighet att hjälpa till, säger han.

Romar, som själv vuxit upp både på landsbygde­n och i stadsmiljö, ser inte heller problem med att jobba i glesbygden.

– Det spelar inte så stor roll. Jag prövar gärna båda två.

Det svaga intresset för vårdyrken bland män har Romar märkt i sin egen bekantskap­skrets.

– Jag känner ingen annan man som söker till psykologi. Det handlar mer om teknikutbi­ldningar.

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ??
FOTO: NIKLAS TALLQVIST
 ??  ??
 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? Tanken om att få ett yrke lockar Ludvig Romar. – Jag är väldigt intressera­d av hur hjärnan fungerar vid olika slags känslor,
■ och av brottspsyk­ologi, säger Romar.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Tanken om att få ett yrke lockar Ludvig Romar. – Jag är väldigt intressera­d av hur hjärnan fungerar vid olika slags känslor, ■ och av brottspsyk­ologi, säger Romar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland