Polisen prickas för hårdkoll av romer
Helsingforspolisen fick anmärkning för att ha skött en våg av skjutningar och knivdåd på fel sätt. Hårdspaningen byggde på ras och etnisk profilering.
Kuri 1 kallade Helsingforspolisen den specialoperation mellan 2013 och 2015 som kom att rikta sig mot romer.
Polisstyrelsen i Finland prickar nu Helsingfors polisinrättning för fel riktad hårdbevakning av kriminella. Den ska i praktiken ha lett till att polispatrullerna i staden, utan särskilt formulerade misstankar ska ha bevakat romer, hur deras bilar rörde sig och vem de umgicks med. Det är förbjudet för myndigheterna att utifrån en persons etniska bakgrund misstänka hen för brott.
Kedjan av händelser ska ha börjat valborgshelgen 2013, då romer ska ha skjutit med pistoler i Vichtis och Vanda. Som en följd av det hade polisen första maj 2013 med stöd av många oroade tipsare förberett sig för en större sammandrabbning på Borgbackens nöjespark, där flera hundra romer från olika släkter hade samlats.
Samma sommar och höst fortsatte våldsspiralen med flera skjutningar i huvudsak i Helsingfors norra och östra förorter. Polisen ska också ha oroats över att man ofta sköt på platser där också andra än de stridande parterna utsattes för fara.
Hösten 2013 hade Helsingforspolisen startat Kuri 1. Vapen- och knivbrotten i uppgörelser mellan i huvudsak romer fortsatte under 2014. Uppgörelsen mattades därefter av och hösten 2015 ska den nuvarande poliskommendören Lasse Aapio ha beslutat om att Kuri 1-projektet var avslutat. Trots att projektet formellt var nedlagt fortsatte anställda inom polisen fortfarande ända fram till år 2017 göra närmare 600 anteckningar i projektloggen.
I dag säger Helsingforspolisen att projektet hade ett visst resultat. Som ett resultat av spaningen ska man bland annat ha beslagtagit ett 40-tal skjutvapen, bland dem hagelgevär och en kulsprutepistol samt sprängämnen och många knivar. Vid trafikkontroller ska polisen också ha funnit skott- och knivskadade personer i bilar som hade stoppats.
Enligt Polisstyrelsen var instruktionerna för hur Kuri 1 skulle genomföras ändå problematiska.
– Förfaranden mot en specifik befolkningsgrupp kan inte ingå i normal polisverksamhet. Verksamheter som den här måste basera sig på information, på konkreta fenomen och pågående undersökningar. En persons rättigheter kan aldrig påverkas enbart på grundval av hens etniska bakgrund, säger polisöverinspektör Pekka-Matias Väisänen från Polisstyrelsen.
Polisstyrelsen ansåg ändå att polisinrättningens förklaring till hur instruktionerna hade getts inte stred mot diskrimineringslagen.
– Spaningsverksamheten har byggt på lagen, eftersom den i princip har haft ett godtagbart mål och enskilda polisers medel för att uppnå målet verkar ha varit proportionerliga, säger Väisänen.