Åbo får sin första borgmästare på 100 år
Borgmästarkandidaterna Elina Rantanen och Mikael Miikkola har olika åsikter om huruvida Åbo behöver en borgmästare, men båda tror att nya stadsfullmäktige klarar av att fatta beslut om stadens nya ledare.
Efter kommunalvalet träder Åbo in i en nygammal era. Staden slopar den nuvarande ledningsmodellen med en stadsdirektör och får i stället sin första borgmästare på 100 år. Åbos senaste kommunalborgmästare var Reinhold Alexander von Willebrand som satt på posten fram till år 1921.
Borgmästaren väljs av nya stadsfullmäktige efter kommunalvalet. Det största partiets eller valförbundets borgmästarkandidat får förtur att inleda förhandlingar för att skapa ett borgmästaravtal som majoriteten av stadsfullmäktige kan godkänna. Om det lyckas blir borgmästarkandidaten i fråga Åbos borgmästare.
I borgmästaravtalet kommer partierna överens om centrala målsättningar och principer för fullmäktigeperioden. Även valet av borgmästaren och de tre biträdande borgmästarna samt deras ansvarsområden fastställs i borgmästaravtalet. Borgmästaren blir också ordförande för Åbo stadsstyrelse.
– Jag tycker att utgångsläget ska vara att det största partiets kandidat väljs till borgmästare, om det inte visar sig att hen representerar sådant som majoriteten av fullmäktige inte kan ställa sig bakom, säger Elina Rantanen (Gröna), ordförande för nuvarande stadsfullmäktige i Åbo.
I nuvarande stadsfullmäktige har Samlingspartiet flest platser, 16 av totalt 67. I årets kommunalval i Åbo är Samlingspartiet i valförbund med Kristdemokraterna.
"Mer demokratiskt och öppet"
Rantanen är själv De Grönas borgmästarkandidat i Åbo. Hon hörde till dem som röstade för en borgmästarmodell när stadsfullmäktige i oktober 2019 beslöt att Åbo ska byta ledningsmodell. 50 fullmäktigeledamöter röstade då för en borgmästarmodell medan 15 röstade emot. 2 ledamöter röstade blankt.
– Jag tycker att det är mer demokratiskt och öppet med en borgmästare. Åbo har redan länge haft en politisk person som stadsdirektör trots att stadsdirektören inte är en politisk post, säger Rantanen.
– En borgmästare är närmare valresultatet och den representativa demokratin än en stadsdirektör.
En stadsdirektör är en tjänsteman, men det är länge sedan Åbo haft en stadsdirektör utan tydlig partipolitisk bakgrund. De tre senaste stadsdirektörerna har varit samlingspartister. Den senaste av dem, Minna Arve, ställer upp som Samlingspartiets borgmästarkandidat i kommunalvalet.
Borgmästaren väljs för högst fyra år
Sannfinländarnas fullmäktigeledamot Mikael Miikkola var en av dem som röstade emot en borgmästarmodell år 2019. Miikkola påpekar att en borgmästare kan väljas högst för fullmäktiges mandatperiod, det vill säga fyra år.
– Jag tycker att en stadsdirektörsmodell är bättre eftersom en stadsdirektör representerar långsiktighet. En stadsdirektör kan se långt in i framtiden medan en borgmästare väljs för högst fyra år. Det första året lär gå åt till att få ordning på saker och ting och under det sista året börjar både borgmästaren och de biträdande borgmästarna redan förbereda sig för nästa val, säger Miikkola.
Nu är Miikkola ändå Sannfinländarnas borgmästarkandidat i kommunalvalet. I nuvarande stadsfullmäktige i Åbo har Sannfinländarna fyra platser. Miikkola vill inte spekulera om sina chanser att bli stadens nästa borgmästare.
– Galluparna röstar inte och spegeln är det enda stället där jag kan se en säker väljare. Det här valet blir väldigt oberäkneligt och jag ger mig inte in på gissningar om resultatet på förhand.
De Gröna hör till de största partierna i Åbo och Elina Rantanen tror att hennes chanser att bli borgmästare är bra. I Turun Sanomats och Salon Seudun Sanomats gemensamma opinionsundersökning i maj var Samlingspartiet, De Gröna och Socialdemokraterna de populäraste partierna i Åbo.
– Det ser mycket jämnt och spännande ut. Allt kan hända i valet, säger Rantanen.
"Tidsplanen skapar extra press"
Både Rantanen och Miikkola tror att nya stadsfullmäktige i Åbo klarar av att fatta beslut om stadens borgmästaravtal och den nya borgmästaren. Rantanen tror inte att utgångsläget när allt kommer omkring skiljer sig särskilt mycket från tidigare kommunalval.
– Det är alldeles vanligt i politik att partierna efter val förhandlar om vad de ska göra under de följande åren, till exempel när det gäller ekonomin. Nu är skillnaden bara den att vi också ska välja borgmästare och biträdande borgmästare, säger hon.
Miikkola bedömer att det är mycket sannolikt att det bildas en koalition bakom det största partiets eller valförbundets borgmästarkandidat.
– Tidsplanen skapar extra press att få fram överenskommelser. Eftersom valet flyttades till juni måste vi i snabb takt fatta beslut om lönsamma investeringar för att få ekonomin i rullning och skapa jobb. Vi har inte tid att köra fast i förhandlingarna.
Borgmästaren måste vara invald i fullmäktige
Båda borgmästarkandidaterna säger att alla partier i Åbo stadsfullmäktige inledningsvis bör inkluderas i förhandlingarna om borgmästaravtalet.
– Sedan är det så klart möjligt att något parti ganska snabbt meddelar att det inte vill vara med i borgmästarprogrammet. Om något parti meddelar det är det klart att det partiet inte kan få en biträdande borgmästare, säger Rantanen.
Endast en borgmästarkandidat som blivit invald i stadsfullmäktige i kommunalvalet kan väljas till borgmästare i Åbo.
Elina Rantanen, vad händer om det största partiets eller valförbundets borgmästarkandidat inte får tillräckligt röster för en plats i stadsfullmäktige? – Jag vet inte. Det har vi inte ens tänkt på, det är så osannolikt. Men jag tror att det största partiet ändå skulle inleda förhandlingarna och sedan skulle en annan borgmästarkandidat väljas till borgmästare.