Allt fler behövde utkomststöd

Antalet personer över 64 år som får utkomststöd minskade i fjol för första gången på många år. I övrigt har behovet av stödet vuxit. Det visar statistik som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerade på fredagen.

Det finns ännu ingen direkt förklaring till varför det är så men specialforskare Paula Saikkonen vid institutet tror att den äldre befolkningens minskade behov av utkomststöd kan ha att göra med coronarestriktionerna.

– Även om utkomststödet är ett stöd som ska lappa ett basbehov kan uteblivna bussbiljetter och dylikt påverka, säger Saikkonen.

Antalet personer över 64 som fått utkomststöd har ökat stadigt de senaste tio åren. Det beror dels på de stora åldersklasserna som gör att vi har allt fler pensionärer, dels på att den förra regeringen höjde serviceavgifterna.

– Stödet som äldre får är ofta kortvarigt och speglar hälsovårdens avgiftstak som inte är uppnådda i början av året. Utkomststödet för pensionärer handlar främst om mediciner, serviceavgifter och andra hälsovårdsutgifter.

Oroande barnfamiljsfattigdom

Under 2020 fick drygt 460 000 finländare utkomststöd. Det innebär 8,4 procent av befolkningen. Andelen ökade med 3,5 procent jämfört med året innan.

Pensionärer, ensamboende män och barnfamiljer är överrepresenterade i statistiken.

Att coronaåret orsakat en total ökning av utkomststödet var väntat. Saikkonen säger att det nu är tid att ta lärdom av kriserna och vad de kan generera. En parlamentarisk arbetsgrupp jobbar för tillfället med en förnyelse av socialskyddet.

– När det kommer en ny kris, och det kommer tveklöst en, vore det viktigt att vi har basstöden i skick.

Saikkonen oroar sig för den växande fattigdomen bland barnfamiljer. Fattigdomen i barnfamiljer har också en tendens att bli generationsöverskridande.

Sysselsättningspolitiken i centrum

Ensamstående män och ensamförsörjande kvinnor har alltid varit överrepresenterade bland utkomststödtagarna. Männen finns representerade i både samhällets inkomsttopp och inkomstbotten.

– Boendekostnaderna stiger hela tiden och trots det allmänna bostadsstödet kan det vara svårt att få ihop ekonomin.

Trots att coronaepidemin medförde att mer utkomststöd betalades ut hoppas Paula Saikkonen att det ska vara kortvarigt. För att minska antalet personer som behöver stöd måste sysselsättningspolitiken fungera.

– Det är helt förståeligt att man inte vill ta emot korta jobb för att det kan minska den månadens stöd och på så sätt orsaka ännu mindre inkomster.